Unik mangroveskog hotas i Bangladesh | Fria.Nu
  • Den speciella mangrovefloran i Sundarbans är ett av attributen som gör skogen unik i sitt slag.
Fria Tidningen

Unik mangroveskog hotas i Bangladesh

Sundarbans unika mangroveskog i Bangladesh hotas av kolkraftverk och andra kommersiella projekt. Om planerna inte stoppas innebär det allvarliga sociala och klimatmässiga konsekvenser, skriver Amanda Tas från Skydda Skogen och Wally Menne från Timberwatch.

Sundarbans är världens största mangroveskog (ca 10 000 km2) och ligger på gränsen mellan Bangladesh och Indien. Området hyser en oerhört rik biologisk mångfald och är ett UNESCO världsarv. Här lever bl.a. den hotade bengaliska tigern, gangesdelfinen och den akut hotade batagursköldpaddan.

Nu är dessa unika naturvärden akut hotade. Två kolkraftverk, Rampal power plant (1 320 MW) och Orion power plant (630 MW), planeras att byggas drygt en mil från skogen. Därutöver har en rad andra nationella och internationella kommersiella aktörer bjudits in för att nyttja marken i skogens utkant.

Det stora kolkraftverket Rampal är ett samarbetsprojekt mellan Bangladesh och Indien. Om det byggs kommer kraftverket vara beroende av importerad kol från bland andra Sydafrika och Indonesien. Kolbrytning i sig är en förorenande verksamhet med stora arbetsrelaterade och sociala problem. För att transportera kolet (4,7 ton kol per år) till Rampal kommer ca 35 km av floden Pasur, som rinner igenom Sundarbans, att muddras. UNESCO:s världsarv och Internationella naturvårdsunionen IUCN har identifierat fyra allvarliga orosmoment gällande kolkraftsbygget: förorening av kolaska i luften, förorening av avloppsvatten och avfallsaska, ökad sjöfart och muddring samt ökad påverkan från industriell och annan relaterad infrastruktur. De rekommenderar att kolkraftverket Rampal stoppas.

Förbränning av fossila bränslen orsakar utsläpp av koldioxid som i sin tur bidrar till den globala uppvärmningen. Redan nu stiger temperaturerna världen över; 2016 är det varmaste året som hittills uppmätts globalt, varmare än 2015 som också slog värmerekord. Följderna kommer att bli, och är redan idag, bland annat smältande glaciärer, stigande havsnivåer och mer extrema väderhändelser som exempelvis översvämningar, torka, värmeböljor, stormar och bränder.

Att investera i fossila bränslekraftverk är med andra ord en oerhört kortsiktig, bakåtsträvande och skadlig strategi som kommer att ha förödande konsekvenser för kommande generationer framöver. Samtidigt har Bangladesh:s regering ett mål på 10 procent installerad förnyelsebar energikapacitet (drygt 2 GW) till 2021. Indien, som är världens fjärde största utsläppare av växthusgaser, har ett ännu ambitiösare mål; 100 GW solenergi och 60 GW vindenergi till 2022. Inget av detta går hand i hand med de föreslagna investeringarna i kolkraftverken.

Faktum är att Indiens installerade elektricitetskapacitet är betydligt högre än behovet vid toppbelastning, enligt statliga National Institution for Transforming India. Till och med kolkraftskapaciteten är större än vid toppbehovet. Indiens inblandning i det planerade kolkraftverket Rampal är därför både svårbegriplig och obefogad och kommer istället endast bidra till ökade växthusgasutsläpp och förlust av biologisk mångfald.

Mangroveskogen i Sundarbans fungerar i sitt normala tillstånd som en kolsänka och som en naturlig barriär mot återkommande cykloner, stormar och andra naturkatastrofer som kommer att öka i takt med ett förändrat klimat. Om kolkraftverken byggs hotas miljontals människors levebröd och ytterligare miljoner människor riskerar att påverkas om en naturkatastrof drabbar området. Färskvattenflödet till Sundarbans har redan minskat drastiskt på grund av mänsklig aktivitet, vilket ökat salthalten och slamavsättningen. Det i sig hotar hela ekosystemets balans och funktion.

Sundarbans är ett sårbart ekosystem men en hållbar balans mellan socioekonomisk utveckling och miljö kan fortfarande nås, om rätt beslut fattas. I Bangladesh har tusentals människor demonstrerat i Dhaka mot byggande av kolkraftverket Rampal sedan 2013, och har ofta mötts av våld från polisens sida. Den 7 januari deltog totalt 4 000 människor i manifestationer i bland annat Dhaka, London, Paris och Melbourne. Den 26 januari planeras en halvdags strejk i Dhaka i protest mot kolkraftverket Rampal. Kolkraftverksplanerna måste stoppas till förmån för förnyelsebar sol- och vindenergi. Världen har inte råd att förlora Sundarbans.

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2020 Fria.Nu