Utlandsfödda drabbas värst när förlossningsvården brister | Fria.Nu
  • Faudumo Moudini är på Mammaforum varje dag under veckan så att barnen kan leka med andra barn och hon får träffa sin kulturdoula Duha Meedi. "Annars så är vi bara hemma så det blir väldigt isolerat. Mammaforum är därför en väldigt viktig mötesplats för mig. Efter den här graviditeten ska jag börja med svenskan här".
  • Mammaforum vänder sig i första hand till föräldrar som är nya i Sverige, men alla är välkomna.
  • På Mammaforum i Bergsjön i Göteborg springer flera barn lekande omkring. I en soffa sitter kvinnor och samtalar.
Fria Tidningen

Utlandsfödda drabbas värst när förlossningsvården brister

Kvinnor födda i låginkomstländer löper en sju gånger högre risk att dö under graviditet eller förlossning i Sverige. I Göteborg och på andra håll i landet finns särskilda projekt som stöttar den gruppen. Men det räcker inte, menar forskaren Birgitta Essén.

Det är en grå och kylig novembermåndag i Göteborgsförorten Bergsjön. Men inne i föreningen Födelsehusets lokaler sprids värmen i form av lekande barn och kvinnlig gemenskap. Mammaforum är en mötesplats för gravida och nyblivna mammor, med kafé och olika sorters stöd, utbildning och integrationshjälp. All personal är så kallade kulturdoulor. Det infördes 2008 av Födelsehuset i Göteborg efter att man insett att utlandsfödda kvinnor som föder barn i Sverige är en särskilt sårbar grupp. Studier visar att det är mer komplikationer i samband med graviditet och förlossning och att kvinnorna ofta också har en sämre förlossningsupplevelse.

– Internationella studier visar att har du ett kontinuerligt stöd som en doula så blir det färre kejsarsnitt, instrumentella ingrepp, längre amningstid, bättre anknytning. Till och med relationen mellan föräldrarna blir bättre, säger Maria Hogenäs, som är verksamhetsledare för Doula & kulturtolk vid Födelsehuset i Göteborg.

Födelsehuset har i dag 34 kulturdoulor som pratar 21 olika språk i Göteborg och tre kranskommuner. Projektet har också spridit sig till andra delar av Sverige, och används i Örebro, Värmland, Umeå, Lycksele och sedan några veckor tillbaka i Södertälje. Enligt Maria Hogenäs kan doulorna slå hål på många myter som sprids om svensk vård bland nyanlända.

– Kvinnorna känner att de får information, äger informationen och kan göra egna val och fatta egna beslut. Jag ser hur de uppmuntras att lära sig svenska och bli del av samhället, det är otroligt att se den styrkan som växer.

Sabah Abbes kommer från Algeriet och kan tolka både på franska och arabiska. Hon var en av de första kulturdoulorna i Sverige och har sedan 2008 hjälpt 110 kvinnor genom sina graviditeter och förlossningar. Hon är 49 år och har tidigare själv fött tre barn i Sverige.

– Vi stöttar den gravida kvinnan både mentalt, fysiskt och psykiskt och det behovet finns verkligen, säger hon.

Sabah Abbes berättar att hon lärt sig mycket genom sitt arbete som kulturdoula. Främst om skillnaderna och likheterna mellan kulturer. Under de år hon arbetat har hon också sett en attitydförändring hos papporna hon arbetat med.

– Det är verkligen något positivt för vi försöker alltid uppmuntra papporna att vara mer delaktiga och att närvara vid förlossningen och jag ser att det håller på att förändras nu, säger hon.

Mödradödligheten i hela Europa har gått ner under flera decennier men flera europeiska studier visar att nedgången nu har stagnerat och att mödradödligheten i vissa länder till och med har visat en svag uppgång. Utlandsfödda, särskilt kvinnor från Afrika söder om Sahara, har visat sig löpa högre risk för mödradödlighet än kvinnor födda i Europa. Kvinnor födda i låginkomstländer har en sju gånger högre risk för mödradödlighet under graviditet och förlossning. Birgitta Essén, som är professor i internationell kvinno- och mödrahälsa vid Uppsala universitet, förklarar att det här beror både på utbildningsfaktorer och språkförbistring, men också på en större sjukdomsbörda generellt. Många bär på sjukdomar som inte finns i Sverige vilket är följden av att inte ha omslutits av förebyggande sjukvård. När kvinnan sedan blir gravid så försvåras många sjukdomar. En kombination av bristen på kommunikation och förtroende för vården gör att dessa kvinnor blir väldigt utsatta. Birgitta Essén tycker inte att problemet löser sig för att alla nyanlända kvinnor får tillgång till en kulturdoula. Enligt Förvaltningslagen har alla personer som inte behärskar svenska rätt till tolk i hälso- och sjukvården. Men än i dag händer det att man i sjukvården försöker kommunicera med ickesvenskspråkiga patienter utan professionell tolk. En kartläggning som Socialstyrelsen gjorde förra året visade att det råder brist på tolkar i de språk som efterfrågas mest och att de kvalificerade tolkarna ofta också väljer bort hälso- och sjukvården. Dålig kvalitet i tolkningen, att en tolk uteblir, eller att ett vårdtillfälle måste senareläggas för att det inte går att få en tolk akut riskerar att leda till felbehandling eller utebliven diagnostisering och behandling.

– Jag tycker att det är hela systemet som ska förändras. Att förlossningsvården ska ha möjlighet att ge alla kvinnor samma professionella bemötande, ha tolk tillgänglig och att vården alltid måste försäkra sig om att informationen gått fram. Det finns brister inom förlossningsvården i dag och det drabbar så klart alla men gruppen nyanlända kvinnor är ännu mer sårbara i och med att de inte kan språket och har en annan bakgrund. Om det inte finns stöd för dem så skapar det en väldig ojämlikhet i vården, säger Birgitta Essén.

På Mammaforum springer flera barn lekande omkring. I en soffa sitter kvinnor och samtalar. Faudumo Moudini sitter i soffan och pratar med sin kulturdoula, Duha Geedi, medan hennes dotter leker. Faudumo Moudini är 31 år och kommer från Somalia men har bott i Sverige och i Bergsjön utanför Göteborg i tre år och är nu gravid i åttonde månaden.

– Att få en doula betyder väldigt mycket för mig för det ger mig en mycket större känsla av trygghet. Jag har redan erfarenheten av att föda två barn i Sverige utan doula och det var svårt att jag inte kunde göra mig förstådd och att barnmorskan och personalen inte förstod mig. Vi försökte med telefontolk men det fungerade inte bra, säger hon.

Duha Geedi har jobbat som kulturdoula för Födelsehuset sedan 2010. Hon är 46 år, kommer från Somalia och har själv fött sex barn i Sverige.

– Jag vet av egen erfarenhet att det finns ett stort behov av kulturdoulor för det finns så mycket som nyanlända inte vet om den svenska sjukvården och särskilt gravida kvinnor är mer sårbara så de behöver en annan kvinna att ställa frågor till.

Sociologen Zaira Jagudina som forskar om bland annat migration och hälsa vid Göteborgs universitet menar också att kulturdoulorna har en viktig roll i svensk mödra- och förlossningsvård. Hon har skrivit en studie om hur Födelsehusets kulturdoulor arbetar, och om den särskilda kompetens de tillägnar sig i sin roll.

– Kulturdoulan sätter in fakta i ett sammanhang för kvinnan. Hon förstår kvinnans migrationshistoria och har den ofta tysta kunskapen om hur det är att vara ny i ett land. När de tolkar kan de också förklara mer djupgående och kvinnan kan fråga. Kulturdoulan har vad vi kallar tvärkulturell kompetens och den känslomässiga förståelsen för att hon själv varit i den födande kvinnans situation.

Fakta: 

Högre mödradödlighet bland utlandsfödda

Mödradöd definieras av WHO som död under graviditet eller inom 42 dagar efter att graviditeten avslutats, oavsett graviditetslängd, av sjukdomar eller komplikationer orsakade eller förvärrade av graviditeten.

Mödradödligheten i Sverige 1988–2007 var omkring 6 per 100 000 levande födda barn.

Kvinnor födda i låginkomstländer löpte en 7 gånger högre risk för mödradöd samt för självmord under graviditet och året efter förlossning.

Mer än var femte kvinna som söker mödrahälsovården i Sverige i dag är född i ett annat land.

Brist på tolkar i många landsting

Enligt Förvaltningslagen har alla personer som inte behärskar svenska rätt till tolk i hälso- och sjukvården. Mer än tio år har förflutit sedan den första studien publicerades som påvisade samband mellan kommunikationsproblem och ökad risk för perinatal död bland barnen till mödrar från Afrikas horn. Än i dag händer det att man i sjukvården försöker kommunicera med ickesvenskspråkiga patienter utan professionell tolk.

En kartläggning som Socialstyrelsen gjorde förra året visade att det råder brist på tolkar i de språk som efterfrågas mest och att de kvalificerade tolkarna ofta också väljer bort hälso- och sjukvården. Dålig kvalitet i tolkningen, att en tolk uteblir, eller att ett vårdtillfälle måste senareläggas för att det inte går att få en tolk akut riskerar att leda till felbehandling eller utebliven diagnostisering och behandling.

Källor: Doktorsavhandlingen ”Maternal Mortality in Sweden Classification, Country of Birth, and Quality of Care”, Socialstyrelsen

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Fria.Nu