• LadyBug Festival öppnar i år med kortfilmen ”Searching for the Happy End” av syskonen Maya och Liam Åkeson Rayner, berättar Aase Högfeldt.
  • Under kortfilmsdagen visas kortfilm både på traditionella biografer men också på "pop up"-bio på caféer, barer och skolor.
Fria Tidningen

Kortfilmer om makt och människor

I morgon infaller kalenderårets kortaste dag, någonting Svenska Filminstitutet firar med att visa kortfilm runtom i landet. I Göteborg arrangerar LadyBug Festival ett kortfilmsmarathon med temat makt och människor.

Kortfilmsdagen infaller på årets kortaste dag och firas samtidigt i flera olika länder. I Sverige deltar i år 25 orter i firandet genom arrangemang kopplade till kortfilm. I Göteborg sätter LadyBug Festival upp sitt årliga kortfilmsmarathon på Bio Roy.

– Jag tycker att det är fantastiskt att man kan berätta en historia på så kort tid! Den kortaste filmen vi har i år är 59 sekunder, den längsta 17 minuter. Kortfilmerna jag har med ställer intressanta frågor. Jag vill inte ha filmer som har pekpinnar, så att folk får tänka själva, säger Aase Högfeldt, ledare för LadyBug.

LadyBug har genom åren fokuserat på olika teman och frågor, alltid med ledorden jämlikhet, rättvisa och miljö. Tidigare år har ämnena kretsat kring främst existentiella frågor om den egna identiteten och individens plats i samhället och världen. I år är temat makt och människor, syftet är att lyfta frågan kring vad makt kan vara och vem som har den.

– Vi visar och blandar alla möjliga genrer i vårt program. Allt ifrån konstfilm, animerad film, allvarliga och roliga filmer. Vi har till exempel en film som heter Fortsätt spela död, det är en musikal om yttrandefrihet. Eftersom det är en musikal och därmed lite glättig kan folk undra ”kan man prata om yttrandefrihet på det här sättet?”. Jag säger ja på den frågan, understryker Aase Högfeldt.

LadyBug Festival i sig startade år 2009 och har satt ihop sitt program utan inblandning av Svenska Filminstitutet utöver ekonomiskt stöd. – Jag har åkt runt på många kortfilmsfestivaler själv. Vi tar även emot ansökningar om att få vara med, vi har därigenom fått massor av kortfilmer. Det är viktigt för oss att ta in både etablerade filmare och nykomlingar. Man ska kunna uppmuntra varandra, säger Aase Högfeldt, som berättar att i år går alla intäkter från Kortfilmsdagen till Röda korsets hjälparbete i Syrien.

– Min önskan är att LadyBug ska kunna åka iväg på olika platser i världen och visa filmerna. I relation till temat makt och människor så känns det tungt i dag med all fullkomlig makt överallt. Å andra sidan är det är oftast den lilla människan som kanske inte tror att de kan göra så mycket, men det kan man, säger Högfeldt.

Kortfilmsdagen startade som koncept i Frankrike år 2011 med syftet att hylla mediets bredd och mångsidighet. I Sverige firar Svenska Filminstitutet sedan 2014 kortfilmsdagen genom att själva arrangera kortfilmsvisningar och stötta andra arrangörer och samarbetspartners som vill ta del av kortfilmsprisandet.

– Det är väldigt kul att se hur intresset för kortfilm blir större. Man kan se kortfilm på Landvetter flygplats, pop-up bio i den anrika biografen Skandia i Norrköping eller varför inte streama en egen kortfilmsfestival hemma med hjälp av Uppsala Kortfilmsfestival. Kortfilmsdagen är ett perfekt tillfälle att ta en liten paus i julklappshetsen, säger Daniella Mir, projektledare för Kortfilmsdagen på Filminstitutet.

Fakta: 

Kortfilmsdagen

När: äger rum den 21 december, på årets kortaste dag. Det är en dag för att hylla och främja kortfilmen och arrangeras på samma datum i flera länder.

Var: 32 arrangemang är planerade på 25 orter i Sverige.

Mer info: www.kortfilmsdagen.org

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld”

För 20 år sedan skrev Christina Wahldén den omvälvande boken Kort kjol, där en ung kvinna tampades med sviterna av att ha blivit våldtagen. Nu är författaren tillbaka med Falafelflickorna, en deckare om hedersproblematik riktad till barn.

Fria Tidningen

Cinemafrica firar 20 år

Filmfestivalen Cinemafrica har efter 20 år etablerat sin status som tongivande inom det svenska kulturlandskapet.

Fria Tidningen

Den svenska abortens historia

Abort i Sverige har inte alltid skett på kvinnans villkor. I sin nya bok Kvinnotrubbel kartlägger Lena Lennerhed den svenska abortens historia.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu