Sport blir mötesplats för unga nyanlända | Fria.Nu
  • Idrotten erbjuder en meningsfull fritid och ger möjlighet att lära känna andra barn och vuxna i samhället.
Landets Fria

Sport blir mötesplats för unga nyanlända

Drygt 70 000 barn och unga kom som nyanlända till Sverige förra året. Näst efter skolan är idrotten den största mötesplatsen, och nu görs en gemensam satsning på att utbilda de tränare och ledare som varje dag möter många unga.

Bris och Riksidrottsförbundet har påbörjat ett gemensamt projekt för att stötta och utbilda alla de idrottsledare som varje dag möter barn och unga runt om i landet, med särskilt fokus på nyanlända.

– Idrotten fyller en viktig funktion i att erbjuda en meningsfull fritid och möjlighet att lära känna andra barn och vuxna i samhället. Den enda arenan som möter fler barn är skolan. Många av barnen bär med sig erfarenheter från både landet de kommer ifrån och från resan till Sverige som kan vara traumatiska, och de kan behöva extra stöd, säger Magnus Jägerskog som är generalsekreterare för Bris.

I det treåriga projektet som finansieras av Allmänna arvsfonden ska bland annat ett kunskapspaket utformas. Idrottskonsulenterna som jobbar direkt mot föreningarna ska utbildas, och genom till exempel filmade föreläsningar och litteratur hoppas man på att nå så många som möjligt. En interaktiv guide som en checklista för idrottsledare och tränare kommer också att finnas. Punkterna är inte utformade ännu, men Magnus Jägerskog berättar om vad som generellt gäller.

– Alla barn har behov av ett sammanhang, att bli sedda och att skapa relationer med andra människor. Det handlar mycket om att våga fråga, att visa att man bryr sig samtidigt som man inte ska pressa ett barn att prata om något om de inte vill.

Dessutom kommer Bris att öppna en telefonlinje för idrottsledare där de direkt kan få stöd av Bris kuratorer i olika situationer. Utöver att själva kunna prata med barnen under träningar och matcher, kan idrottsledarna fylla en viktig funktion som en sluss vidare till ytterligare hjälp för de som behöver det.

– Det här är 70 000 barn som alla har sin unika historia. Det finns de som mår väldigt dåligt, och det finns andra som mår förhållandevis väl. Det är viktigt att inte stigmatisera åt ena eller andra hållet utan att lyfta in de här barnen precis som alla andra barn, och att de får delta i idrotten på lika villkor, säger Magnus Jägerskog.

Stefan Bergh är generalsekreterare för Riksidrottsförbundet, och är inne på samma spår.

– Det kan tyckas vara en gammal sanning, men idrott är ett språk som alla kan prata. Man kan mötas utan att kunna prata svenska, men man kanske kan samma regelverk. Det blir en mötesplats och en brobyggare mellan olika kulturer och grupper.

De utmaningar som möter Idrottssverige i att öppna för många av de drygt 70 000 barn och unga som förra året kom som nyanlända tror han delvis handlar om yttre förutsättningar. Det gäller att hitta anläggningar, halltider och tillräckligt många ledare. Men också när det gäller ledarskap och bemötande ställs särskilda krav, och det är just därför satsningen görs.

– Det finns säkert en ovana och okunskap att förstå den situationen, men jag tror att det finns ett sug också hos våra ledare i att möta dem så bra det bara går.

Annons

Rekommenderade artiklar

Verkstäder som skriver historia

Kulturverkstäderna på Österlen där nya och gamla svenskar lär känna varandra samtidigt som de skapar något har blivit en stor succé.

Landets Fria

© 2018 Fria.Nu