Inledare


Nätmobilisering

  • Vänstern kan lära sig av radikalhögerns nätmobilisering, att tillsammans gå ihop och enade möta motståndet har visat sig vara effektivt för både höger och vänster.
Fria Tidningen

Vad vänstern kan lära sig av nationalisterna

Radikalhögern lärde sig tidigt hur framgångsrik nätmobilisering kan bedrivas, det är dags att vänstern, antirasisterna och feministerna lär sig av deras strategier, skriver Nathan Hamelberg.

Börjar vi se slutet för den radikala högerns dominans på nätet? Det är nog alldeles för tidigt att säga, men 2017 styrs två av världens supermakter, USA och Ryssland av ledare som nationalister runt om i Europa hyllar. Det förändrar spelbrädet. Det vore bra om vänstern, antirasister och feminister drar en del strategiska slutsatser av det.

Ända sedan internets genombrott har den radikala högern haft ett överläge på nätet. Vid mitten av 1990-talet var såväl SD som den identitära, ultranationalistiska och uttalat nazistiska miljön bannlyst i offentligheten. Det skapade ett incitament att bygga upp alternativa kanaler och strukturer. De nationalistiska sidorna som växte fram därefter förenade ideologisk nyhetsförmedling med aktivism och samordning av attacker på motståndare. Hela den konspiratoriska begreppsapparat som sjösattes var sekteristisk, var och en som försökt argumentera mot högerns nätkrigare lär ha märkt att faktaresistens kom med själva begreppen: den som argumenterar emot existensen av ”sjuklövern”, ”smygislamiseringen” eller ”lilla Saltsjöbadsavtalet” anförs som bevis på de konspirationerna är sanna. Eller för den delen, den som begär en precisering av ”massinvandringen” talar med en vägg eftersom begreppet inte har någon definition. Det är inte nettoinvandringen från 1988, 1998 eller 2008 som motiverade prefixet ”mass-”, begreppet var ett sätt att framställa all invandring som för stor.

Radikalhögerns nätkrigare har haft en rad fördelar. För det första, förskjutningen av begreppet yttrandefrihet: från allas rätt att slippa förföljelse för vad de säger, till allas rätt att erbjudas en plattform för sitt budskap. För det andra, nätets anonymitet. Debatter med anonyma konton har varit motsvarigheten till en fotbollsliga där ett okänt antal spelare möter en motståndarelva med namngivna spelare. De anonyma kan när som helst skicka in oanmälda spelare, inga av de anonymas förluster förs in i statistiken och det ena laget kan när som helst gå ihop i grupp och hota enskilda motståndarspelare. Timeout från motståndarna räknas som förlust, matcherna förs i sluttande plan och storspel från motståndarna leder på sin höjd till att nollan hålls. Under de villkoren ropas det att de som vägrar ta debatten är fega. En central del i det här har varit så kallad svärmtaktik, att samordnat angripa antirasister som reagerar enskilt, spontant och utifrån moralisk indignation.

Det tredje man kan tillägga är hela den produktion av desinformation som kommit i spåren av krigen i Syrien och Ukraina, som inte så mycket handlar om att övertyga som att paralysera. Alarmistisk rapportering om migration har varit central i detta. Det har bidragit till en apati och politisk desillusionering som varit till radikalhögerns fördel. Slutligen: etablissemanget har de facto stått långt ifrån radikalhögern politiskt.

Skillnaden 2017 jämfört med för mindre än tio år sedan är enorm. Idag kan motståndet mot radikalhögern på allvar dra ”yttrandefrihetskortet”. Populistisk höger hotar yttrandefriheten i land efter land, Ungern, Polen, Spanien. Det återstår att se om Trump kommer beskära fler friheter än aborträtten.

Man kan även agera samordnat. Oavsett skillnader i politisk utgångspunkt så har de olika nätbaserade kampanjerna mot rasism och radikalhöger som finns idag på allvar börjat agera strategiskt på helt annat sätt. Hashtaggen #jagärhär är föredömlig i det avseendet. Mot det paralyserande behöver vi åter politisera de frågor som politiken varit handlingsförlamad inför och sammankoppla dem. Bostäder och infrastruktur är till exempel lösningen på ödesfrågorna migration och klimat. Slutligen, slå underifrån politiskt. För det senaste krävs en politisk vilja, att våga vara de som utmanar status quo. Let’s make it happen.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu