”Jag vill hylla den dåliga kvinnan” | Fria.Nu
  • Linda Spåmans nya seriealbum Den första kvinnan handlar om de bespottade, självständiga kvinnorna och grundar sig på det 4 000 år gamla Gilgamesheposet, den äldsta bevarade texten.
  • ”Jag vill visa att det finns fler roller för en kvinna än att vara mamma och partner, män har många fler roller att identifiera sig med”, säger Linda Spåman.
Göteborgs Fria

”Jag vill hylla den dåliga kvinnan”

Konstnären och serieskaparen Linda Spåman är aktuell med albumet Den första kvinnan. En berättelse om Adams första fru, Lilith, och de kvinnor som kom efter.

På grund av sitt efternamn händer det emellanåt att personer ringer upp Linda Spåman i tron att hon är en siare, vilket ledde till seriealbumet Äkta Spåman (2014) och även till ett slags praktiserande av yrket.

– Jag är lite trött i dag. Det blev en sen spådamsföreställning i går. Jag skulle inte dricka, men ibland tvingas man till det ändå, det är fruktansvärt, säger Linda Spåman.

I hennes uppmärksammade poddradioprogram går det att ta del av intressanta samtal som uppstår mellan Linda Spåman och de inbjudna gäster som antar experimentet att bli spådda genom en tarotkortlek. Helena von Zweibergk, Åsa Lindeborg, Ebba Witt Brattsröm och Suzanne Osten är några som medverkat i programmet. Och något överraskande: Sture Bergwall, som tidigare hette Thomas Qvick.

– Tanken har varit att endast ha kvinnliga gäster, men det har blivit några män och Sture var intressant att bjuda in. Han har på något vis fått symbolisera ondskan. Det blev ett bra samtal och han var trevlig, säger Linda Spåman.

Spådamsprojektet är endast en del i Linda Spåmans konstnärliga uttryck. Efter utbildningen på Högskolan för design och konsthantverk har hon fortsatt arbeta med textil konst, men även hunnit med att skapa sig ett namn på den svenska seriescenen.

Efter debutalbumet Kötthuvudet (2005) har det blivit ytterligare fem album, det senaste med titeln Den första kvinnan, ett album som bygger på världens äldsta litterära verk, Gilgamesheposet, och där Lilith, den första kvinnan, står i fokus för berättelsen.

Trots att Linda Spåman drar sig för att beskriva sig som politisk går det inte att missa ett feministiskt budskap.

– Den här berättelsen handlar om något som gör mig galen. Det finns så mycket som man måste underkasta sig i som kvinna, att känna kravet på att skaffa barn är ett sådant. Jag tycker att man ska släppa taget om det och istället vill jag hylla den dåliga kvinnan. Jag älskar den dåliga kvinnan och Lilith har alltid varit en förebild för mig, hon står för friheten att bete sig som man vill.

I Den första kvinnan finns även samtida inslag. Man får följa med serieskaparen Linda under ett gynekologbesök. Under undersökningen berättar hon för den manlige gynekologen om sitt arbete och om kvinnorna som fyller hennes serier. Hon berättar även att en tanke hon haft varit att skapa ett lexikon fyllt av dåliga kvinnor.

– Jag har haft den tanken och kanske det blir något av det framöver. Frågan är vilka kvinnor som får vara med där, funderar Linda Spåman.

– Jag minns att jag som barn fascinerades enormt av Diana i serien V, hon var ond hela tiden och det var underbart. Det finns fler, men jag vill nog inte enbart ha med mytologiska figurer utan även verkliga kvinnor som kan visa på att det behövs fler inkonsekventa kvinnor som begår egoistiska handlingar.

Att du väver in berättelsen om gynekologbesöket, är det främst för att konfrontera åsikten att kvinnans främsta uppgift är att föda barn?

– Absolut. Från 27 års ålder fram till i dag har jag upplevt att folk frågar om när jag ska skaffa barn, som att det skulle vara den viktigaste delen i att vara en kvinna. Jag vill visa att det finns fler roller för en kvinna än att vara mamma och partner, män har många fler roller att identifiera sig med, konstaterar Linda Spåman.

Lilith är något av en arketyp för den dåliga kvinnan. Skapad som Adams jämlike gjorde hon uppror mot Gud och förvisades till helvetet. I svensk mytologi står Lilith förebild för både skogsrået och maran.

Vad är det hos Lilith som fascinerar dig?

– Jag tänker på henne som min följeslagare och hon är även en bild av frihet, säger Linda Spåman.

Dina album beskrivs alltid som fyllda med mörker, livskriser och depressioner. Är det en rättvis bild?

– Jag har en väldigt negativ grundinställning till livet, men det som hjälper mig framåt är komedin på något sätt. Jag vill att mina serier ska skapa igenkänning och jag vill även att de ska vara humoristiska, men alla kanske inte förstår.

Den rika svenska seriefloran stimulerar Linda Spåman, som säger att hon försöker följa den aktuella utgivningen. Seriekonstnärerna Ellen Ekman och Liv Strömkvist har för övrigt gästat hennes podcast och beskrivs av Spåman som inspirerande.

– Jag skulle även vilja passa på att tipsa om Ester Erikssons Det finns ingenstans att fly. Och Bim Eriksson har med Det kändes lugnt när mina känslor dog gjort en väldigt fin bok, säger Spåman och lägger till Martin Kellermans Rocky som en favorit.

Den senaste perioden har varit intensiv, berättar Linda Spåman. Förutom det nya albumet har hon den senaste tiden arbetat som scenograf till Göteborgs stadsteaters föreställning Stjärnornas tröst.

– Det har varit en ny erfarenhet och även väldigt roligt. Jag gör väldigt många olika grejer och har funderat på att börja tacka nej till olika saker. Om jag kunde skulle jag fokusera enbart på en grej, men som kulturentreprenör kan jag inte tacka nej till nya uppdrag. Men nu ska jag i alla fall unna mig lite semester.

Några tankar på nästa seriealbum?

– Jag arbetar på en bok som ska heta Handbok för unga häxor. Precis som Lilith är häxan för mig en symbol för frihet, säger Linda Spåman.

Fakta: 

Linda Spåman

Född: 1976

Bor: Göteborg

Blogg: Sodomochgodmorgon

Tidigare: Kötthuvudet (Habibi), Misslyckat självmordsförsök i Mölndalsbro (2011), Brf: Ensamheten (2014), Äkta Spåman (2014), Från barn till död (2015)

Aktuell: Med seriealbumet Den första kvinnan (Kolik förlag)

Annons

Rekommenderade artiklar

Hon ger ut sin egen poesi

Louise Halvardsson gav ut sin diktsamling Hejdå tonårsångest - 35 dikter innan 35 på eget förlag. Nu har hon nominerats till Selmapriset.

Fria Tidningen

Feministisk sf-klassiker blir musik

Hur låter en bok? Kompositören Erik Dahl ger svaret då han stiger in i Ursula Le Guins litterära universum för att tolka klassikern Mörkrets vänstra hand.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu