Nytt it-system kostsamt för Jordbruksverket | Fria.Nu
  • Utvecklingen av ett nytt administrativt it-system har kostat Jordbruksverket 300 miljoner kronor mer än beräknat. Resultatet blir att vissa lantbrukare får vänta på utbetalningen av EU-stöd.
Landets Fria

Nytt it-system kostsamt för Jordbruksverket

Utvecklingen av ett nytt administrativt it-system har kostat Jordbruksverket 300 miljoner kronor mer än beräknat. Resultatet blir att vissa lantbrukare får vänta på utbetalningen av EU-stöd.

De ekonomiska problemen på Jordbruksverket uppmärksammades tidigare i år och ledde till att näringsdepartementet gav i uppdrag åt Statskontoret att analysera verkets förutsättningar för att utföra sitt arbete inom nuvarande ekonomiska ramar.

I rapporten, som nu har lämnats över till regeringen, konstaterar Statskontoret att kostnaderna för att utveckla det nya it-systemet för att hantera jordbruksstöd har försatt Jordbruksverket i ett utsatt ekonomiskt läge.

– Det har blivit dubbelt så dyrt. Staten har gått in med hälften av kostnaden, men resten får Jordbruksverket i stort finansiera inom ordinarie ramar, säger Johan Wockelberg-Hedlund, utredare på Statskontoret.

För att finansiera de ökade kostnaderna har Jordbruksverket minskat sin kunskapsproducerande verksamhet och stödet till andra myndigheter. Bland annat har området skydd av djur, växter och hälsa fått minskade resurser med 10 miljoner kronor mellan 2013 och 2015 enligt rapporten. Under samma period har anslagen till området miljö- och resurseffektiva gröna näringar minskat med sju miljoner kronor.

Att verket inte kan nå ut med sin kunskapsexpertis kan på sikt leda till att jordbruks- och landsbygdspolitiken inte får ett tillräckligt genomslag, menar Statskontoret. Under 2015 gick nio procent av det totala utbetalade stödet till administrationskostnader. Det är en hög kostnad menar Johan Wockelberg-Hedlund.

– På sikt måste Jordbruksverkets kostnader för att administrera EU-stöd minska. Annars får Jordbruksverket svårt att fullgöra myndighetens främjande och stödjande verksamheter.

Administrationskostnaderna har också ökat på grund av att regelverken för EU-stöd har blivit mer komplexa och krävande att administrera.

– Regeringen bör inför nästa programperiod väga nyttan med att ha detaljerade stöd MOt de administrativa kostnader som detta ger upphov till, säger Johan Wockelberg-Hedlund.

Under ett år betalar Jordbruksverket normalt ut nära 11 miljarder kronor i bidrag. Jordbrukssektorn är beroende av dessa bidrag. Flera funktioner som behövs för att handlägga jordbruksstöden är försenade.

Anders Egonson, divisionsdirektör vid Jordbruksverket, menar att Sverige ligger långt före många andra EU-länder med utbetalningen av stöd.

– Vi har gjort förskottsutbetalningar redan från mitten av oktober månad 2016 med maximalt tillåtet belopp, det vill säga 70 procent. Många andra medlemsländer har fram till nu inte betalat ut några direktstöd över huvud taget, säger Anders Egonson.

Utbetalningar som bönderna fortfarande väntar på är till största delen stöd som ännu inte betalats ut för 2015. Enligt Jordbruksverket är delbetalningar av stöd enklare att hantera eftersom alla kontroller inte måste vara klara när betalningen görs. Därför kan vissa betalningar för 2016 års stöd komma före slututbetalningar av 2015 års stöd.

– För 2015 är det cirka 1,5 procent det vill säga 150 miljoner kronor av de cirka nio miljarder som totalt betalas ut, säger Anders Egonson.

Vad ska ni göra för att minska de administrativa utgifterna?

– Det handlar i praktiken om avskrivningar av de stora utvecklingskostnader vi aktiverat och dessa kan vi inte påverka på kort sikt. På sikt ska det automatiserade it-systemet leda till effektivare hantering.

Kan det drabba bönder i form av exempelvis försenad utbetalning av stöd även i fortsättningen?

– Det är naturligtvis alltid så att ju mindre resurser vi får desto svårare blir det att klara av våra beting och utbetalningsmål, säger Anders Egonson.

Annons

Rekommenderade artiklar

100 miljoner i ökat Norrlandsstöd

Norrlandsstödet till lantbrukare i norra Sverige har inte räckt för att minska nedläggningen av gårdar. Nu höjs stödet med 100 miljoner.

Landets Fria

Smygstart för Ceta-avtalet

Delar av Ceta-avtalet mellan EU och Kanada kan börja tillämpas redan nu. Kritiker menar att avtalet är en del av en större frihandelsplan.

Landets Fria

Lantbrukarnas lönsamhet ökar

Fler lantbrukare än för ett år sedan bedömer sin lönsamhet som god – och fler skulle rekommendera unga att bli lantbrukare.

Landets Fria

© 2020 Fria.Nu