• Kjell Bolmgren är ansvarig för Höstförsöket.
Landets Fria

”Träd är viktiga koldioxidbindare”

Med skolelevernas observationer kan klimatforskare få reda på hur länge träden är gröna på olika platser i landet. Det är viktigt för att räkna ut hur träden kan motverka klimatförändringar i framtiden.

Kjell Bolmgren arbetar på Sveriges lantbruksunversitet (SLU) som samordnare för Svenska fenologinätverket. Han är ansvarig för Naturens kalender, verksamheten som följer årstidstecken för att fastställa hur de påverkas av klimatförändringarna.

– Vi jobbar med frivilliga som följer tillståndet i naturen på olika sätt, och rapporterar kring vårtecken på våren och hösttecken på hösten. På så sätt kan vi få in data från många håll i landet samtidigt.

Sedan 2013 genomför de Höstförsöket varje år, där skolor runt om i landet är välkomna att bidra med observationer. Kjell Bolmgren ser det som en möjlighet för skolorna att delta i verklig miljöövervakning.

– Klimatförändringarna är en ganska svår fråga att jobba med. Dels kan det vara lite deprimerande, dels kan det vara svårt att greppa för skoleleverna. Om man jobbar med lövsprickningen eller den första tussilagon på våren eller vad det nu kan vara så är det lite lättare att koppla det till temperaturer och att temperaturer spelar roll.

Samtidigt är den största anledningen till att arbeta med skolorna att forskarna behöver få in data från många platser under samma tidpunkt.

– Med elevernas hjälp kan vi följa hur färgerna förändras på träd över hela landet, något som vi som forskargrupp inte skulle ha en chans att göra annars. Så det är en ren win-winsituation.

Utgångspunkten för studien är att klimatförändringarna gör att växtsäsongen förändras, det har slagits fast i tidigare forskning. Men genom Höstförsöket vill man titta mer detaljerat på hur olika arter påverkas och hur länge höstlövsfasen håller på runt om i landet. Antagandet var att träden skulle börja sin lövfällning senare när det är varmt längre, men så är inte alltid fallet.

– En del arter verkar utnyttja den varmare hösten genom att fortsätta vara gröna längre. Andra arter verkar vara inställda på att göra vissa saker innan de går in i vintervila och när de är klara med det då går de in i viloläge oavsett om det är senare eller tidigare på hösten än vanligt.

Kjell Bolmgren förklarar att studierna i första hand handlar om att samla in kunskap som kan användas i klimatforskningen. Genom att titta på hur växtsäsongen förändras går det att räkna ut hur mycket träden kan bidra till att bekämpa den ökade mängden koldioxid i atmosfären.

– Träd är en viktig koldioxidbindare. Vi vet att växtsäsongen har förlängts med 5–10 procent sedan 1960-talet och om vi vill veta hur mycket koldioxidbindande träden kommer bidra med i framtiden så måste vi ha koll på de här sakerna.

I år samarbetar Svenska fenologinätverket med en grupp forskare som studerar hur den biologiska mångfalden bland ekar påverkas av klimatförändringarna. De skolor som medverkar i det försöket har fått skicka in eklöv i säckar till forskarnas labb vid Helsingfors universitet, där de precis har börjat undersöka insektslivet bland löven som forskarna precis har börjat undersöka insektslivet i.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu