• ”Det svåraste med permakultur är att skaffa sig ett nytt sätt att tolka sin omvärld. Har man tänkt på ett sätt i 50 år tar det ett tag att vända skutan i huvudet. Ett av våra största mål med boken är att hjälpa människor över tröskeln”, säger Ylva Arvidsson. Från vänster Siri, Ylva och Johan Arvidsson.
  • Familjen Arvidsson flyttade till gården Borrabo för att öka sin resiliens.
  • Permakulturens gyllene regler är: Visa alltid omsorg om planeten jorden; Visa alltid omsorg om människorna på jorden; Återför alla typer av överskott av det du gör till planeten jorden eller till människorna på jorden.
  • Permakulturboken skulle passa jättebra för studiecirklar, tror Ylva Arvidsson.
  • Ylva Arvidsson menar att bokens viktigaste kapitel är det som handlar om jord, och lyfter fram principerna för att bygga matjord. Läs LFT:s artikel om detta på www.landetsfria.se/a/120792.
Landets Fria

Bok om permakultur ska sprida hopp

Ylva, Johan och Siri Arvidsson lämnade Göteborg för att skapa en mer hållbar tillvaro på landet. Nu skriver de den första boken på svenska om permakultur.

När den ekonomiska krisen slog till 2008 blev Ylva och Johan Arvidsson fundersamma. Var inte lågkonjunkturen i själva verket en permanent kris orsakad av oljetoppen och tillväxtens gränser, som de läst så mycket om? De frågade sig vad de kunde förändra i sitt eget liv för att öka sin resiliens, alltså sin förmåga att klara förändringar.

Svaret blev att flytta till gården Borrabo i Falköpings kommun. En bekant hade tipsat dem om permakultur och på gården började de att omsätta principerna i praktiken.

Annons

– Vi kände att det inte hjälpte längre att cykla mer och byta glödlampor. Vi behövde en analys på en annan nivå och veta vad vi kunde göra här och nu. Permakulturen gav svar på en massa av de frågor vi ställde – och framtidshopp, berättar Ylva Arvidsson.

Familjen brukar säga att ”permakultur är ett planeringsverktyg som visar hur du kan odla och leva uthålligt genom att samarbeta med ekosystemen”. Tankarna utvecklades av två australiska forskare på 1980-talet (se faktaruta) och finns i olika former. För Ylva Arvidsson är de tre viktigaste målen att:

  • fånga och lagra energi
  • bygga nätverk och
  • sluta kretslopp

Principerna kan appliceras på olika typer av system. Vanligast är trädgårdar, som familjen Arvidsson skriver om, men de kan också användas inom lantbruk, sociala sammanhang och samhällsplanering.

– De enda systemen som har visat sig vara långsiktigt hållbara är ekosystemen. Permakulturen går ut på att härma dem och samverka med dem. Det är fullt möjligt för människor att göra det. Människan brukar se sig som ”herre på täppan” men vi måste inse att vi är en del av ett biologiskt nätverk.

Bland det bästa med permakulturen enligt Ylva Arvidsson är att den är så praktisk. Den ger konkreta metoder för att göra den egna vardagen mer långsiktigt hållbar.

– Vi står inför en stor förändring. Vi måste använda mindre energi och organisera samhället på ett annat sätt. Permakultur har fungerat sedan 1980-talet och är ett bra verktyg att hålla i handen när man förbereder sig inför en skakig framtid.

Hon betonar att det går att tillämpa permakultur om du så bara odlar i en kruka i ett fönster. Det finns mer hållbara alternativ än att köpa en plastkruka, kommersiellt framtagna fröer, torv i en påse och fossilberoende NPK-gödning. Istället föreslår hon att du tar en återbrukad behållare och bygger jord själv med hjälp av grus, sten, pinnar, torrt gräs eller hö och lite jord från naturen, som innehåller livsviktiga mikroorganismer.

– Det roligaste är att odla frö själv, men du kan också köpa en tomatplanta och så lite basilika runt. Genast har du något i ditt fönster som samarbetar med ekosystemen istället för att motarbeta dem.

Vad har varit lättast respektive svårast med permakultur?

– Lättast är att ta till sig enstaka tekniker som nyckelhålsbäddar eller örtspiraler. Det svåra är att kliva upp på analysnivån och skaffa sig ett nytt sätt att tolka sin omvärld. Har man tänkt på ett sätt i 50 år tar det ett tag att vända skutan i huvudet. Ett av våra största mål med boken är att hjälpa människor över tröskeln.

Alla i familjen ville gärna sprida permakulturens principer till fler och kom fram till att det bästa de kunde göra med sina resurser var att skriva och illustrera en bok. Bortsett från den korta introduktionen Permakultur i ett nötskal finns det än så länge inga böcker på svenska om permakultur. Ylva Arvidsson bidrar med sin lärarbakgrund och pedagogiska förmåga, Johan Arvidsson med sin fallenhet för siffror och korrekturläsning och Siri Arvidsson med sina illustrationer. Ylva Arvidsson beskriver Permakultur – framtiden i din trädgård som en handbok, full av handfasta råd även om permakulturens teoretiska underbyggnad också är med.

Den 4 november lanseras en crowdfundingkampanj på sajten Kickstarter för att få ihop pengar för att trycka boken på det lokala tryckeriet i Falköping.

– Det är mycket dyrare att trycka i Sverige men det är inte riktigt PK, alltså permakultur, att trycka den någon annanstans, frakta den långt och inte veta vad arbetarna på tryckeriet har för arbetsvillkor.

Förhoppningen är att boken ska finnas tryckt och klar senast till Trädgårdsmässan i Älvsjö i mars nästa år. Därefter planerar familjen att åka runt och föreläsa om boken, och bjuda in till utbildningar och inspirationshelger hemma på gården.

Målet med boken är inte i första hand att få en liten grupp människor att förändra sin tillvaro radikalt. Istället hoppas Ylva Arvidsson nå så många som möjligt och inspirera dem att ta något steg mot att samarbeta med ekosystemen istället för att motarbeta dem.

– Drömmen är att boken slår an en ton och blir så spridd den bara kan till alla som är intresserade av framtidsfrågor eller någon gång har petat ner ett frö i jorden och sett det gro.

De allra flesta som hon träffar lokalt har aldrig hört talas om permakultur, men när de får en introduktion vill de veta mer.

– Jag tror att många människor känner att allt går så fort och att något är galet. Om inte annat har många en diffus klimatångest som de inte känner att de kan göra något åt. Efter att ha läst tolv sidor i vår bok ska man kunna lägga ner den och börja fundera. ”Hur ser det ut här hos mig, i det område jag har inflytande över? Hur skulle jag kunna fånga och lagra den energi som kommer hit genom sol, vind, vatten och goda vänner? Hur kan jag bygga ekonätverk, hur kan jag sluta kretslopp så nära som möjligt? Hur kan jag samarbeta med ekosystemen?”

Fakta: 

Permakulturprinciper

Permakulturens grundare Bill Mollison och David Holmgren har satt upp ett antal principer var. Här är en sammanslagning av dessa.

  • Planera för minsta möjliga energiåtgång
  • Fånga och lagra energi
  • Placera allt i rätt relation till sin omgivning
  • Utgå från helhetsmönster, planera i detalj
  • Integrera hellre än segregera
  • Låt alla element stödja mer än en funktion
  • Låt alla viktiga funkioner stödjas av mer än ett element
  • Välj små och intensiva system/små och långsamma lösningar
  • Använd biologiska/förnyelsebara resurser
  • Observera och interagera
  • Lär dig känna igen naturens mönster
  • Härma naturlig succession
  • Polykultur är alltid bättre än monokultur
  • Använd dig av gränser och nicher/marginaler
  • Skaffa en skörd
  • Producera inget avfall
  • Ändra dig när du får nya erfarenheter eller verkligheten förändras
  • Lär dig fakta, använd sedan din fantasi
  • Ha en positiv attityd

Läs mer på www.permakulturboken.se.

Ylva Arvidsson menar att bokens viktigaste kapitel är det som handlar om jord, och lyfter fram principerna för att bygga matjord. Läs LFT:s artikel om detta på www.landetsfria.se/a/120792

Permakulturens gyllene regler

  • Visa alltid omsorg om planeten jorden
  • Visa alltid omsorg om människorna på jorden
  • Återför alla typer av överskott av det du gör till planeten jorden eller till människorna på jorden.
ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Börja året med en kurs

Vill du bli självhushållare, starta odlingsföretag eller bygga tiny houses? Vi tipsar om vårens folkhögskolekurser.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu