Satsning ska hjälpa nyanlända akademiker | Fria.Nu
  • Målet med satsningen är att få in fler utlandsfödda akademiker i bristyrken, så som biomedicinska analytiker.
  • Högskolan Kristianstad ska starta ett program för biomedicinska analytiker. – Det är en jättebra satsning, säger Ann-Sofi Rehnstam-Holm, professor i mikrobiologi.
Fria Tidningen

Satsning ska hjälpa nyanlända akademiker

Ett tjugotal svenska högskolor och universitet har fått i uppdrag av regeringen att starta kompletterande utbildningar för personer med utländsk examen. Syftet är att ta tillvara den kompetens som finns bland nyanlända i Sverige och bota bristen på arbetskraft inom vissa yrken.

Barnmorskor, sjuksköterskor och arkitekter. Det är några yrken där det råder brist på utbildad arbetskraft i Sverige. Nu vill regeringen ge utrikes födda en snabbare väg in på arbetsmarknaden inom bristyrkena.

– Många utrikes födda i Sverige har fortfarande svårt att hitta ett arbete som motsvarar deras kompetens och utbildningsnivå. Människor som kommer till Sverige ska snabbt komma i arbete. Men det räcker inte med att få ett jobb utan nyanlända ska naturligtvis arbeta med sådant som motsvarar deras utbildning och kompetens, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.

Utbildningarna riktar sig till personer med en kandidatexamen från ett land utanför EU, eller som tidigare gått en eftergymnasial utbildning under minst två år.

För att bli antagen behöver studenten också grundläggande behörighet i svenska och engelska. De kompletterande utbildningarna sträcker sig över mer än ett år, vilket kan göra att nyanlända med tillfälliga uppehållstillstånd väljer bort utbildning och istället försöker ta sig in på arbetsmarknaden för att få stanna i Sverige.

Lärosätena är spridda över landet. Apotekare ska till exempel utbildas vid Göteborgs universitet och sjuksköterskor i Luleå, Gävle och vid Linnéuniversitetet.

Högskolan Kristianstad ska starta ett program för biomedicinska analytiker.

– Det är en jättebra satsning, säger Ann-Sofi Rehnstam-Holm, professor i mikrobiologi vid Högskolan Kristianstad.

– Vi möter den här gruppen av studenter ändå men det är mycket bättre att kunna erbjuda ett sammanhängande kurspaket istället för att pussla ihop individuella studieplaner.

Om allt går enligt plan startar utbildningen i Kristianstad nästa höst. Den sträcker sig över ett och ett halvt år och innehåller både vetenskapligt arbete och verksamhetsförlagd utbildning.

– Det är väldigt få gånger en utländsk examen är direkt jämförbar med en svensk. Ofta är de utländska studenterna specialiserade inom ett område. Utbildningen i Sverige ger då en större bredd och mer praktisk kunskap. Studenterna får också lära sig om lagar och förordningar och hur det fungerar på en svensk arbetsplats.

Ann-Sofi Rehnstam-Holm menar att språket ofta är en utmaning för studenterna.

– Ute i laboratorierna är det svenska som talas men under utbildningen och i vetenskapen är det engelska som gäller. Vi kommer att jobba mycket med språk, undervisa i hur man skriver och ha muntliga examinationer, säger Ann-Sofi Rehnstam-Holm.

Kompletterande utbildningar har funnits i Sverige sedan 1990-talet. Regeringens nya satsning innebär att platserna i landet utökas och att nya utbildningar startar. Under 2017 ökas anslagen till utbildningarna med 75 miljoner kronor och under 2018 tillförs ytterligare 220 miljoner.

Det tar längre tid för en person som har gått en kompletterande utbildning att komma in på arbetsmarknaden, jämfört med någon som läst hela utbildningen i Sverige. Men tre år efter studierna är skillnaderna mellan grupperna liten, visar en rapport från Universitetskanslersämbetet. Att utrikes födda har ett mindre nätverk med färre kontakter på arbetsmarknaden lyfts fram som en förklaring till skillnaden.

Fakta: 

Utbildningar i satsningen

Utbildningar för apotekare, arkitekter, barnmorskor, biomedicinska analytiker, ekonomer, fysioterapeuter, ingenjörer, psykologer, sjuksköterskor, socionomer och systemvetare omfattas av satsningen.

Annons

Rekommenderade artiklar

Urskog avverkad i Dalarna

Ett område i Ore skogsrike i Dalarna med träd som är uppemot 200 år gamla har avverkats av Sveaskog.

Landets Fria

”Jag hoppas att jag kan vara en förebild”

Hon är det första kvinnliga kommunalrådet i Åsele. Och det yngsta. Linnéa Lindbergbrinner för landsbygdsfrågor med fokus på att ge ungdomar inflytande och mod att våga stanna kvar.

Landets Fria

© 2019 Fria.Nu