• Centrum är den enda stadsdelsnämnd som inte gör någon socioekonomisk viktning vid fördelningen av resurser till skolor – men där är också skillnaderna mellan olika primärområden relativt små.
Göteborgs Fria

Stor skillnad när resurser fördelas mellan skolorna

Göteborgs stad vill sträva efter en likvärdig skola och en del i det är att ge mer pengar till skolor i utsatta områden. En ny utredning visar att stadsdelarna i dag utgår från olika kriterier när de fördelar pengar – och hur mycket pengar som anpassas efter förutsättningarna varierar.

Att stadsdelsnämnderna i Göteborg har ansvar för skolorna har upprepade gånger fått kritik. I maj förra året bestämde kommunstyrelsen att stadsdelsnämndernas ansvar ska utredas för att istället eventuellt flyttas till en central skolnämnd.

Nu är en första del av utredningen klar. Den handlar om hur stadsdelarna i dagsläget fördelar pengar till grundskolorna i sitt område. Peter Westlund som är chefsekonom på stadsledningskontoret och har arbetat med rapporten, säger att det finns flera skillnader. Dels finns det skillnader i hur mycket som fördelas utifrån det som kallas prestationsersättning, som är en rörlig summa som ändras efter elevunderlaget, och hur mycket som är anslagsbudgeterat, det vill säga en klumpsumma för ett visst område.

– Det finns också skillnader i den sociala viktningen, hur mycket som fördelas efter socioekonomiska kriterier, och vilka kriterier som används.

Nio av Göteborgs tio stadsdelar tar hänsyn till socioekonomiska faktorer när pengarna fördelas mellan skolorna, men stadsdelen Centrum gör det inte. Även bland dem som väger in det socioekonomiska perspektivet finns det skillnader i hur mycket av resurserna som fördelas på det sättet. Medan det i vissa stadsdelar är mindre än fem procent, är det i andra drygt tjugo procent.

– Det innebär att två skolor som har samma förutsättningar men ligger i olika stadsdelar kan få olika mycket resurser, säger Peter Westlund.

Sedan januari 2011 då 20 stadsdelar blev 10 har skillnaderna inom många stadsdelar blivit betydligt större. Att inte Centrum använder sig av socioekonomiska faktorer alls kan bero på att där finns minst skillnader inom stadsdelen.

De två stadsdelar som har störst spridning är Västra Hisingen, där både Torslanda och Biskopsgården ingår, och Västra Göteborg, med områden som Tynnered, Fiskebäck och Södra Skärgården.

– Där skulle viktningen slå mest, men de ligger istället i mittensegmentet, säger Peter Westlund och fortsätter:

– Framför allt har sammanslagningen påverkan när det gäller ersättning till de fristående skolorna. Innan var stadsdelarna mer homogena och fristående skolor får resurser utifrån genomsnittet i stadsdelen, men att ge genomsnittet nu speglar inte elevunderlaget på många friskolor.

Peter Westlund säger att han inte vågar gissa på om flest friskolor får för mycket eller för lite pengar – men är övertygad om att det slår åt båda hållen.

Också vilka kriterier som vägs in i den socioekonomiska viktningen skiljer sig åt. Alla nio nämnder använder föräldrarnas utbildningsbakgrund och åtta av dem använder också utländsk bakgrund. Andra kriterier som några av stadsdelarna använder är hur många hushåll som har försörjningsstöd, kort vistelsetid i Sverige, medelinkomst och arbetslöshet. Vilka kriterier man utgår från får olika effekter.

– Det är lite förenklat att bara titta på hur stor del som omfördelas. Antal barn vars föräldrar har eftergymnasial utbildning har ganska liten omfördelningseffekt, medan kort vistelsetid i Sverige har betydligt större omfördelningseffekt.

För att försöka nå en mer likvärdig skola föreslår utredningen att alla stadsdelar ska ha en gemensam grundmodell att utgå ifrån. Men det ska fortfarande finnas möjlighet för stadsdelsnämnderna att göra en viss prioritering mellan sina olika verksamheter.

– Om vi har en gemensam fördelningsmodell kan både kommunala och fristående skolor få resurser utifrån sitt elevunderlag. Men nämnderna ska kunna fördela en viss del själva eftersom tanken med att ha stadsdelar just är att besluten ska komma närmre befolkningen, säger Peter Westlund.

Fakta: 

Så går resursfördelningen till:

Kommunfullmäktige beslutar i budgeten varje år om en ram per stadsdelsnämnd. Av de pengarna prioriterar sedan nämnderna resurser till sina olika verksamhetsområden, till exempel skola, äldreomsorg och kultur. En del av den totala summan till skolområdet går till ersättning till friskolor samt gemensamma resurser, men av resterande summa fördelar nämnderna pengar till varje skola.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny app gör att fler anmäler hinder

Höga trottoarkanter eller trappsteg och brist på skyltning är exempel på de enkelt avhjälpta hinder som försvårar mångas vardag. I våras lanserade Göteborgs stad en ny app för att anmäla hindren. Det har gett resultat.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu