Debatt


Replik: Bibliotek

  • Meröppet öppnar även upp för frågor om vad ett bibliotek är, vilka det är till för och vilken roll såväl bibliotekarien som biblioteket har framöver, skriver fackförbundet DIK.
Göteborgs Fria

Meröppet behöver inte vara fel väg

Ett införande av meröppet kan väcka oro hos personalen och måste ges utrymme att diskuteras, skriver fackförbundet DIK.

Införandet av meröppet på några lokalbibliotek i Göteborg kritiserades 16/9 av bibliotekarie Per Hjalmarson. Farhågor om att det kommer innebära personalbesparingar och kritik mot att personalen uppmanats att inte yttra sig i frågan lyftes. Det senare är självklart problematiskt och bör tas upp med den lokalfackliga föreningen.

Ett införande av meröppet kan väcka oro hos personalen och måste ges utrymme att diskuteras. Dock kan ses i de erfarenheter som gjorts av meröppna bibliotek i Sverige att den oro som funnits hos personalen innan om till exempel stölder och skadegörelse, i mycket stor utsträckning kommit på skam. Se till exempel uppsatsen Meröppna bibliotek – en verksamhetsform för alla?, publicerad januari 2015 vid Lunds universitet. När det gäller oron angående personalneddragningar har inte DIK fått några signaler om att personalneddragningar är på gång i Göteborg till följd av meröppet. Skulle sådana signaler komma så kommer vi självklart att hantera den frågan.

Inspirationen till meröppna bibliotek kommer från Danmark där grunden var organisationsförändringar och minskade anslag. Det danska bibliotekarieförbundet är därför noga med att kalla formen för självbetjäningsbibliotek, för en bibliotekslokal som håller öppet efter att personalen gått hem kan aldrig erbjuda samma tjänster som ett bemannat bibliotek. Meröppet öppnar även upp för frågor om vad ett bibliotek är, vilka det är till för och vilken roll såväl bibliotekarien som biblioteket har framöver. För DIK är svaret delvis enkelt, för att det ska vara ett bibliotek krävs bibliotekarier. Endast då kan mycket av vad vi kan betrakta som biblioteksverksamhet pågå. Men med det inte sagt att meröppet generellt är fel väg. Och kanske kommer utvecklingen leda till att bibliotekariens arbete i större utsträckning sker utanför biblioteket än innanför dess väggar.

Till skillnad från i Danmark så har argumentationen bakom utvecklandet av meröppna bibliotek i Sverige inte handlat om ekonomi utan om erbjudandet. Det som i första hand drivit på har varit medborgares krav på ökad tillgänglighet. Det är viktigt att komma ihåg. För meröppna bibliotek ska inte bli mindre bibliotek, utan mer. Ett utökat erbjudande där biblioteksbesökarna kan besöka biblioteket de tider det passar dem. Men det är bedrägligt att tro att det meröppna biblioteket leder till mindre arbete för bibliotekarierna och därför är en besparing. Utvecklingen kan ses som en naturlig eller oundviklig följd av dygnet-runt-samhället och krav på ökad tillgänglighet av olika typer av samhällsservice. Det är ett sätt att ge användarna större ägarskap över ”sitt bibliotek”.

En sak kan konstateras, utvecklingen sker och den kommer inte att stanna av. Frågan är hur vi hanterar den och säkerställer så att meröppet blir en utökning, inte en neddragning. Ett utökat erbjudande för användarna och inte en sämre tillgång till bibliotekarier. Att det blir ett sätt att göra biblioteken mer relevanta för fler och inte personallösa rum fyllda med böcker.

Fakta: 

DIK

Förkortningen står för dokumentation, information och kultur. Fackförbundet organiserar de som arbetar eller studerar inom kultur och kommunikation.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu