• Rikke Petersson bodde som barn granne med karikatyrtecknaren Ragnvald Blix. Nu är hon aktuell med boken om Blix.
  • Karikatyr av Mussolini som publicerades 1932 i Göteborgs handels- och sjöfartstidning.
Fria Tidningen

Karikatyrtecknare utan respekt för auktoriteter

Att Sveriges första tryckfrihetsförordning firar 250 år är temat för årets bokmässa. Där uppmärksammas karikatyrtecknaren Ragnvald Blix som stod upp för det fria ordet i en tid då många valde att tiga.

På Marstrands fästning den 30 juli år 1706 brändes Johan Henrik Schönheits böcker på bål. Därefter fick Schönheit den högra handen avhuggen, tungan utdragen med en krok och till sist huvudet avhugget innan hans kropp brändes på bål.

Hans brott var häderi och spridande av otillåtna skrifter. 50 år senare fick Sverige världens första tryckfrihetslagstiftning. En lag som alltså firar 250 år och står i fokus för Göteborgs bok- och biblioteksmässa.

En person som likt Schönheit stod upp för det fria ordet i en tid med bokbål och censur är den norskfödde karikatyrtecknaren Ragnvald Blix.

Blix personlighet präglades från tidig ålder av respektlöshet mot auktoriteter. Han inledde sin tecknarbana med karikatyrer av sina lärare och trots att han var son till Norges främste psalmdiktare hade han inget till övers för religion. Han betonade vikten av att stå självständig, se världen som den var, vända på perspektiven och framför allt att kunna skämta om allt.

I en Blixteckning som kommenterade det första världskrigets grymheter syns en hemförlovad afrikansk soldat som saknar ett ben förklara för sin vän att i Europa är det förbjudet att äta människor. Vännen svarar: ”Men varför slaktade de er då?”. Ett typiskt exempel på Blix lakoniska humor och förmågan att vända på perspektiv.

Mest känd är Blix för sitt motstånd mot Hitler. Redan 1932, året innan Hitler tog över makten i Tyskland, publicerade Blix en karikatyr i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, GHT, av den italienske diktatorn Mussolini som förargat utbrister: ”Jag kan mycket väl ha roligt åt en god karikatyr av mig själv men Hitler är en förolämpning”.

Teckningen gav upphov till en internationell incident när GHT:s huvudredaktör Torgny Segerstedt efter Hitlers maktövertagande kommenterade teckningen och avslutade sin text med ”Herr Hitler är en förolämpning”.

Fyra dagar senare fick GHT ett telegram från Tysklands riksminister Hermann Göring med en skarpt formulerad protest.

När Tyskland ockuperade Danmark och Norge fick Blix politisk asyl i Sverige, med villkoret att han inte fick ägna sig åt politisk verksamhet. Han fortsatte teckna satir under pseudonymen Stig Höök. Teckningar som publicerades i GHT och i skrifter som spreds illegalt i grannländerna.

Under krigsåren var GHT med redaktör Segerstedt den enda i Norden som vågade offentliggöra Blix teckningar.

I Tyskland förbjöds GHT 1934 efter att en Blixteckning med titeln Revolverpresidenten publicerats. I Sverige försökte både regeringen och kungen tysta GHT och Segerstedt av rädsla för att stöta sig med nazisterna. Segerstedts och Blix ihärdighet av ovilja att vika sig för påtryckningarna har idag gett dem erkännande som några av de främst i striden för ordets frihet.

När Blix uppmärksammas kring bokmässan kommer Rikke Petersson att finnas på plats och föreläsa. Petersson har i sommar givit ut en bok om Blix. Intresset för tecknaren grundar sig i att hon som barn lärde känna Blix, som under en tid bodde granne med hennes föräldrar i Blekinge.

– Jag minns att Blix en gång sa att så länge man sysslar med människans dårskap blir man aldrig arbetslös. Blix teckningar är värda att uppmärksammas för sin egen skull, men ytterligare en anledning till att jag skrivit boken är rasismen, nationalismen och de totalitära idéer som är på frammarsch i dag, säger Petersson.

De senaste åren har en stor del av yttrandefrihetsdebatten kretsat kring Muhammedkarikatyrer. Petersson menar att det inte är något som Blix skulle ägnat sig åt. Hon lyfter fram Blix teckningar av Joseph Goebbels för att stärka sitt argument. När andra karikerade propagandaministern betonade de ofta hans klumpfot. Blix tecknade aldrig klumpfoten.

– Blix slog aldrig neråt och riktade aldrig in sig på svagheter eller mot människor som redan är utsatta. Blix slog alltid uppåt, mot auktoriteten, säger hon.

– Trump och Erdogan skulle Blix haft roligt åt och drivit med i dag. Det fanns många som inte tog Hitler på allvar för att han var så töntig. Blix insåg att man måste passa sig för de där töntarna, säger Rikke Petersson.

Fakta: 

Rikke Petersson deltar på Bokmässan, 25 sep, kl 13, Biblioteks & berättarscenen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Brädspelet som erbjuder skogsdoft

Kan lunglavens levnadsvillkor vara ett nöje? Ja, det tror biologen Daniel Thorell och speltillverkaren Alexander Kandiloros som ligger bakom sällskapsspelet Skogen.

Fria Tidningen

Brädspelet som erbjuder skogsdoft

Kan lunglavens levnadsvillkor vara ett nöje? Ja, det tror biologen Daniel Thorell och speltillverkaren Alexander Kandiloros som ligger bakom sällskapsspelet Skogen.

Fria Tidningen

Rockande frisör i dröm och verklighet

Frisören Hasse Klippare har älskat musik sedan han var 14 år och sitt yrke som frisör nästan lika länge. Nu är han filmaktuell i dokumentären The Rocking Barber of Hisingen.

Göteborgs Fria

Stampens kris blir satir

”Temat förvärva, ärva och fördärva är en av trådarna i pjäsen”, säger Gertrud Larsson, manusförfattare till Tidningshuset som Gud glömde.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu