Utländska experter sågar svenskt skogsbruk | Fria.Nu
  • I Finland finns uttrycket ”Jopa sokea kana näkee sen persesilmällä”, vilket betyder att även en blind kan se att skogarna i Dalarna har höga naturvärden, säger Olli Turunen.
Fria Tidningen

Utländska experter sågar svenskt skogsbruk

Det svenska skogsbruket kritiseras av forskare och experter från flera länder som har besökt hotade naturskogar i Dalarna. En av dem är skogsexperten Olli Turunen.

– De skogar vi undersökte skulle ha skyddats redan för tjugo år sedan i Finland, säger han.

Expeditionen genom naturskogarna Vildmarksriket och Ore Skogsrike i Dalarna för två veckor sedan var en del av ett samarbetsprojekt mellan Ryssland, Finland, England och Sverige. Syftet var att kartlägga skyddsvärda skogar och utbyta kunskap. Många av experterna som deltog i expeditionen reagerade på hur så skyddsvärda skogar kan avverkas. Naturvårdsexperten Olga IIjina från den ryska organisationen SPOK säger i ett uttalande att ”den svenska lagstiftningen och skyddet av arter framstår som mycket svagt” och Mark Olden från den engelska miljöorganisationen Fern att ”verkligheten i skogen är långt ifrån den bild av hållbart skogsbruk som skogsnäringen och industrin marknadsför”.

Fria Tidningen har pratat med Olli Turunen, skogsexpert från naturvårdsorganisationen FANC i Finland, som också var med på resan. Han säger att han blev chockad över vad han såg.

– På samma latitud i Finland har vi fem gånger så mycket skyddad skog. Att inte skogar med så höga naturvärden är skyddade mot avverkning säger mycket om Sveriges skogsbruk.

I Finland har en stor del av den statligt ägda gammelskogen förvandlats till naturreservat till skillnad från i Sverige. Här arbetar man mer aktivt med att miljöcertifiera skog under grundprincipen ”frihet under ansvar”. I Sverige är ungefär hälften av skogsmarken FSC-certifierad, vilket ska garantera att miljöer för hotade arter skyddas, att gammelskogar bevaras och att skogsbruket är långsiktigt hållbart och tar hänsyn till exempelvis vatten, biologisk mångfald, klimatet och sociala värden. Men många forskare och miljöaktivister har sedan länge kritiserat den svenska skogsbruksmodellen för att inte fungera. Det har under åren uppmärksammats många gånger hur skogsbolag som är FSC-certifierade fortsätter att avverka skyddsvärd skog utan att det får några konsekvenser. Virket fortsätter att säljas som miljömärkt.

Viktor Säfve från miljöorganisationen Skydda skogen anser att skogsbruket i dag är Sveriges största miljöhot.

– I och med att skogen är det ekosystem som är vår största naturtyp är skogsbruket vårt största miljöhot. Vi i Skydda skogen lobbar för att Sverige ska nå internationella och nationella miljömål samt EU-lagstiftning. Det är ju ganska blygsamma krav men ändå anses vi radikala när vi går ut med dem.

På FN-konferensen i Nagoya, Japan, 2010 skrev Sverige under på att skydda 17 procent av skogsmiljön till år 2020. Statistik från Naturvårdsverket visar att endast fem procent av skogen är skyddad i dag. Samtidigt visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) att avverkningstakten av skyddsvärd naturskog är mycket snabbare än skyddstakten i Sverige.

– Därför har Skogsstyrelsen börjat räkna in bland annat myrmark och hällmark som skyddade marker. Alltså mäta kvantitativt istället för kvalitativt. Medan våra gamla skogar som har störst behov av att skyddas fortfarande har minst skydd, säger Viktor Säfve.

Skogarna Vildmarksriket och Ore Skogsrike i Dalarna är så kallade värdetrakter där lokala experter har sett att det finns skyddsvärd skog på grund av den höga koncentrationen av hotade, så kallade rödlistade arter. Landskapen består av ungefär 50 000 hektar skogsmark vardera, varav cirka 20 procent är skog med höga naturvärden. Där finns exempelvis en gammal tallnaturskog med 40 olika signalarter av vilka hälften är rödlistade. Ändå vill statliga Sveaskog avverka där.

– Så staten går in och förstör det finaste vi har kvar – den skog som gör att vi skulle kunna ha en chans att uppnå de redan antagna miljömålen. Trots att företaget är miljöcertifierat och att statliga företag ska ta mer hänsyn. Det är skamligt. Och det är också en skam mot de kunder som tror att de gör en hederlig affär, säger Viktor Säfve.

Det finns ett mantra inom den svenska skogsnäringen att vi aldrig har haft så mycket skog som nu. Men aldrig har vi heller haft så lite ”riktig skog”. Det menar biologerna och forskarna som med lupp, gps och anteckningsblock letar sällsynta lavar och kryp som berättar hur ekosystemet i skogen egentligen mår: att tre fjärdedelar av Sveriges produktiva skogsmark har varit kalavverkad minst en gång. Och att gamla ekosystem har ersatts av monokulturskogar som består av samma träd – oftast gran eller tall i samma storlek – som växer i raka led för att bli virke till pappersbruk eller sågindustrin.

Enligt den internationella naturvårdsorganisationen IUCN var totalt 4 259 svenska organismer hotade enligt deras rödlista år 2010. Den största andelen, 1 798 organismer, var skogslevande. När det gäller att skydda natur är Sverige bland de sämsta länderna i hela Europa, enligt Europeiska miljöbyrån EES. Sverige har några av Europas största skogsbolag och internationellt sett marknadsförs det svenska skogsbruket som miljövänligt och hållbart. Nu växer efterfrågan på bioenergi och skogsprodukter, något som kommer att påverka den redan hårt exploaterade svenska skogen.

Thomas Eriksson är specialist inom områdesskydd på Skogsstyrelsen, som är den myndighet som ansvarar för att Sverige ska bruka skogen på ett hållbart sätt. Det handlar både om att göra tillsyn för att se till att skogsbruket lever upp till de lagar och regler som finns och att besluta om vilka skogar som ska skyddas.

– Vi jobbar med att föra ut regeringens skogspolitik och där måste vi ta hänsyn till både produktion och miljömål. Men helt klart är att det behöver göras mer för att skydda gammelskogen, säger han.

År 2016 fick Skogsstyrelsen ökat ansvar för att skydda mer skog och 70 procent mer resurser än föregående år.

– Det har lett till att vi kunnat skydda mer skog i år och det är något väldigt positivt även om det är långt kvar innan vi når målet med att kunna skydda 17 procent av skogen, säger Thomas Eriksson.

Bengt-Gunnar Jonsson, som är forskare inom biologi vid Mittuniversitetet, säger att situationen inom skogsbruket är mer kritisk än någonsin. Trots att skogsbruket utvecklat sin miljöhänsyn under de senaste decennierna så återstår grundproblemet att så lite ”riktig skog” finns kvar. Det enda som saknas för att rädda våra gamla skogar i Sverige är i dag politisk vilja, menar han.

– Det måste finnas resurser för att ersätta de markägare som äger gammelskog. Eftersom målet är att vi ska bevara arter och värdefulla ekosystem så är det till och med mest kostnadseffektivt att rädda våra gamla skogar. Det är ju där våra höga naturvärden finns, säger han.

Skogsvårdslagen ser han som full av goda intentioner, men i praktiken är den tandlös.

– Det har varit svårt för Skogsstyrelsen att markera när företag brutit mot lagen. Vi behöver en vassare skogsstyrelse och mer resurser till att skydda våra skogar.

Anders Mankler är politiskt sakkunnig på miljö- och energidepartementet. Han säger att regeringen kommer att fortsätta satsa stort på att rädda mer naturskog.

– Regeringen skjuter till två miljarder under denna mandatperiod för att skydda värdefull natur och går nu fram med den största miljöbudgeten någonsin. Målet är att skydda mer natur och det ska vi bland annat göra genom fler naturreservat. Vi prioriterar också ökad hänsyn till naturvården i den skog som brukas.

Fakta: 

FAKTA

Europeiska miljöbyrån EEA verkar inom EU och har i uppgift att tillhandahålla tillförlitlig och oberoende miljöinformation

IUCN – the International Union for Conservation of Nature – är världens äldsta och största naturvårdsorganisation

Signalarter är en typ av indikatorarter som är användbara för att lokalisera och urskilja skogar med höga naturvärden

Rödlistan tar upp vilka arter som riskerar att försvinna och varför arterna är hotade. Vid rödlistningsbedömningen utvärderas tillgängliga data från bland annat forskning, miljöövervakning, muséer, amatörbiologers rapporter och litteratur mot de internationella, formaliserade kriterierna.

Skog som är äldre än 130–150 år betecknas som gammelskog. Sådana skogars andel av skogslandskapets areal är avgörande för många arters möjligheter att överleva. Av all skog i Sverige återstår endast cirka två procent med en ålder på över 160 år.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2020 Fria.Nu