Ny livsmedelsstrategi möter kritik | Fria.Nu
  • Småskaligt jordbruk har möjlighet att bevara den biologiska mångfalden och kulturlandskapet. I det småskaliga jordbruket spelar kravmärkning en mindre roll menar Joel Holmdahl.
  • På gården finns får, både blandras och några av lantrasen Helsingefår. Lammen betar gräs under hela sässongen.
  • Att ansvara för matproduktion är ett riskfyllt arbete. Joel Holmdahl vill knyta ett närmare band mellan odlare och ätare. "De som äter grönsakerna ska veta att det är riktigt bra mat och var den kommer ifrån, samtidigt som vi odlare får lite mer säkerhet i vår vardag", säger Joel Holmdahl.
Landets Fria

Ny livsmedelsstrategi möter kritik

Regeringen ska snart presentera en ny livsmedelsstrategi. Strategin har redan skapat oro bland småbrukare.

­– Vi ser inte något positivt inom processen för den nya livsmedelsstrategin, säger Joel Holmdahl, från småbondeorganisationen Nordbruk.

De flesta europeiska länder har livsmedelsstrategier med mål att främja den inhemska produktionen och att öka exporten till omvärlden. Nu ska även Sverige få en sammanhållen strategi.

Den svenska matproduktionen har minskat sedan inträdet i EU. Svenskarna lägger mindre andel inhemskt producerad mat i kassarna. 1995 var 75 procent av maten som konsumerades i Sverige även producerad i landet. Siffran har sedan minskat till dagens 50 procent. Även antalet personer som arbetar med livsmedel har minskat. Livsmedelsindustrin, inräknat jordbruk, trädgård och fiske, sysselsätter i dag omkring 120 000 personer i Sverige. Det är 41 000 personer färre än år 2000.

Den nya livsmedelsstrategin är tänkt att ändra på det. I budgetpropositionen 2016 skriver regeringen att målet för den svenska strategin är att ”öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen, samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås.”

– Sverige behöver en riktning och gemensamma spelregler för hela livsmedelskedjan. Regeringen vill öka den svenska livsmedelsproduktionen, dels för att man globalt kan bidra med de värden som svensk produktion är bra på, som till exempel god miljö- och djuromsorg och klimatsmarta och säkra livsmedel, men också för att öka sysselsättningen, säger Maria Soläng, pressekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

Strategin skulle varit klar under sommaren men har enligt Sven-Erik Bucht dragit ut på tiden på grund av att regeringen vill ha en bred uppgörelse med oppositionen som kan stå sig över tid. I våras uppstod rabalder när landsbygdsministern i ett uttalande konstaterade att köttproduktionen visserligen skadade miljön, men att inga styrmedel för att minska köttkonsumtionen skulle ingå i strategin. Istället ska förbättrad djurhållning minska klimatpåverkan, menade han.

Målen i livsmedelsstrategin diskuteras nu med alla partier. Maria Soläng vill inte gå in på detaljer kring innehållet i strategin.

– Eftersom diskussionerna pågår är det svårt att säga vad som exakt kommer att ingå. Vi har haft ett jättebra samtalsklimat och bra inspel från oppositionen, säger hon.

Globalt sett är det småbrukare som försörjer majoriteten av världens befolkning. År 2014 utsågs av FN till familjejordbrukens år, i ett försök att uppmärksamma familjejordbrukarnas bidrag till att motverka hunger, bevara naturens resurser och bidra till ett hållbart samhälle. I Sverige ökar istället de storskaliga jordbruken på bekostnad av de små. I dag finns det runt 67 000 lantbruk, vilket är hälften så många som 1970. Förra året försvann 272 mjölkgårdar. Men produktionen har inte minskat då storleken på gårdarna ökar.

Men utanför storstäderna pågår ett arbete med att öka de närproducerade livsmedlen lokalt. Småbrukare bryter handelskedjorna genom att producera direkt till den lokala marknaden. På Finngården Rikkenstorp i Dalarna driver Joel Holmdahl jordbruket på 8 hektar tillsammans med sina föräldrar och sambon Maria Danielsson. De producerar matkassar från odlingarna till hushåll i närområdet.

– Vi har 35 personer som får grönsaker från vår odling, säger Joel Holmdahl.

Konsumenterna går in och satsar andelar inför årets skörd. Blir skörden bra får de mycket mat för pengarna, om skördarna skulle bli sämre blir det mindre mat i kassarna. Odlingen planeras med en åttaårig växtföljd. I grönsakslandet växer ett 50-tal olika grödor som finnmarksärt, kålrot och svedjerova. På fälten intill växer spannmål i form av nakenhavre, ett sädesslag som saknar skal. Mjölk från gårdens naturbetande fjällkor finns också till försäljning utan mellanhänder vid de tillfällen som korna producerar överskott.

Men gräsrotsinitiativen är beroende av stöd och lagar som gynnar småskaligt jordbruk.

Det är dags att gå ifrån storskaligt jordbruk tillbaka till att stödja lokala hållbara jordbruk. Vi har förlorat en stor del av vårt stöd de senaste fem åren då utvecklingen gått mot mer arealbaserade stöd. Du ska vara stor och specialiserad för att inte gå miste om jordbruksstödet. Men om man tittar på effektivitet utifrån jordbruksareal istället för utifrån pengar och arbetstimmar, är det de småskaliga jordbruken som är mest effektiva, säger Joel Holmdahl.

Exportinriktningen inom jordbrukspolitiken är problematisk ur ett globalt perspektiv, menar han.

– När vi importerar är det någon annan som måste avsätta sin jordbruksmark för export. Småskaliga bönder är de som svälter i världen.

Joel Holmdahl är aktiv i Nordbruk som är den svenska grenen av den globala småbonderörelsen Coordination paysanne européene (CPE) och La via campesina. De arbetar för att etablera matsuveränitet och mot nyliberal global handel. Istället för en handelsvara bör mat ses som en rättighet, menar de.

– Mat är inte som vilken vara som helst, det är ett grundläggande behov som alla behöver för att överleva. Nordbruks linje är att vi inte ser något positivt inom processen för den nya livsmedelsstrategin. Vi deltar inte i de officiella samtalen,
vi vill inte legitimera den.

En förändring av hela jordbrukspolitiken är troligtvis inte att vänta i den nya livsmedelsstrategin men små förändringar kan också underlätta för jordbrukarna,.

– Det bör ställas samma krav vid offentlig upphandling av mat som man ställer på de svenska producenterna. Nu har vi rimligt höga miljökrav och krav på djurhållning samtidigt som vi har öppet för import av vilket skräp som helst. Det är en ekvation som inte fungerar. I dagsläget förlorar vi bönder varje vecka.

Ett problem är också att åkermark är utsatt för spekulation, menar Joel Holmdahl. Bördig åkermark säljs som tomtmark eller växer igen. I jordförvärvslagen hindras i dag aktiebolag från att förvärva mark. Något som landsbygdsministern i tidigare uttalanden menar är ett hinder och därför bör ändras.

– Öppnas dörren för bolag att köpa jordbruksmark har du även ett internationellt kapital som får gå in och spekulera i jordbruksmark i Sverige, och det kan bli förödande.

Besked om när den nya livsmedelsstrategin ska vara klar kan regeringen ännu inte lämna.

Fakta: 

Småbönder kämpar för matsuveränitet

Nordbruk: är en del av internationella La via campesina, med knappt en kvarts miljard medlemmar. La via campesina organiserar bönder, landlösa och ursprungsfolk från 73 länder.

Vad vill de: De kämpar för matsuveränitet och social rättvisa och försvarar även kvinnors rättigheter mot nyliberalismen och patriarkatet.

Hur: I en decentraliserad organisation på lokal och nationell nivå med representanter på internationell nivå.

Har uppnått: La via campesina är globalt en viktig aktör i hållbart jordbruk och tillfrågas ofta av FN:s matorgan FAO.

Källa: La via campesina

Annons

Rekommenderade artiklar

100 miljoner i ökat Norrlandsstöd

Norrlandsstödet till lantbrukare i norra Sverige har inte räckt för att minska nedläggningen av gårdar. Nu höjs stödet med 100 miljoner.

Landets Fria

© 2020 Fria.Nu