– Vi ser i frihandelsavtalen en fara för demokrati och för miljö- och sociala standarder. De gynnar vinstmaximering för företagen istället för människornas bästa. Så kan vi inte ha det! säger Svenja Koch från nätverket Campact, som anordnar demonstrationer mot TTIP och CETA i sju tyska städer den 17 september.

Bland de 30 arrangörerna finns miljöorganisationer som Greenpeace och WWF, den fackliga paraplyorganisationen DGB och globaliseringskritiker som Attac. Även kyrkliga sammanslutningar, internationella hjälporganisationer och föreningar för småföretagare, kulturarbetare, lantbrukare och förespråkare av direktdemokrati finns representerade. Utöver huvudarrangörerna mobiliserar över 200 organisationer och partier sina medlemmar till demonstrationerna.

– Det här är den största medborgarrörelsen vi har i dag. I Berlin i fjol såg vi att alla möjliga människor deltar: bönder, studenter, äldre och så vidare. De kommer från alla skikt i samhället, säger Svenja Koch.

Vid förra årets demonstration mot TTIP och CETA i Berlin deltog mellan 150 000 och 250 000 människor (polisens respektive arrangörernas siffror) och i år väntas lika många.

I EU ökar motståndet mot frihandelsavtalet med USA, men en knapp majoritet av invånarna är fortfarande för. Tyskarna är efter österrikarna de mest kritiska gentemot TTIP. Nästan sex av tio tyskar är mot och bara drygt en fjärdedel är för ett frihandelsavtal mellan EU och USA, enligt EU-kommissionens opinionsundersökning Europabarometern.

Att tyskar är så kritiska beror på framgångsrikt kampanjande från motståndsrörelsen, tror forskaren Simon Teule på Institutet för forskning om protest och sociala rörelser i Berlin.

– De har lyckats föra fram avtalens problematiska aspekter i den offentliga debatten från en mängd olika ingångsvinklar. Till exempel mobiliserar fackförbunden sina medlemmar för att skydda arbetares rättigheter och kulturarbetare diskuterar vilka konsekvenserna kunde bli för kulturpolitiken. Man får in många olika grupper av befolkningen, säger han.

Stora annonstavlor på Berlins gator ger information om demonstrationen och reklamfilm uppmanar biobesökare att delta.

Aktivismen verkar väldigt professionell. Är det inte radikalt att demonstrera mot TTIP och CETA här?

– Nej, nu för tiden är det är snarare mainstream att vara mot de här frihandelsavtalen. De vänsterradikala går på demonstrationerna, men arrangörerna är etablerade NGO:s med mycket erfarenhet av politisk mobilisering, och de har medel för att göra till exempel bioreklam, säger Simon Teule.

Han beskriver motståndet mot TTIP och CETA som en vänsterliberal rörelse med sina rötter i den kritik mot frihandelsavtal och globalisering som gjorde sig hörd i slutet av nittiotalet.

Bland Tysklands etablerade partier får rörelsen stöd av vänstern, miljöpartiet, piratpartiet och vissa socialdemokratiska lokalföreningar. Motståndet finns även bland de nationalistiskt orienterade partierna, som Pegida och högerpopulistiska Alternativ för Tyskland (AFD).

– Men i fallet med AFD är det märkligt, eftersom deras officiella politik och partiprogram ser frihandelspolitik som något positivt. Trots det försöker man använda TTIP-kritik för sin egen agenda, säger Simon Teule.

AFD meddelade i augusti att de ville delta i demonstrationerna på lördag, men fick kalla handen av arrangörerna, däribland Svenja Koch från Campact:

– Vi välkomnar allt motstånd utom från extremhögern. AFD vill inte skydda demokratin och sammanhållningen i samhället. För oss är det viktigt att motståndet mot CETA och TTIP inte förknippas med nationalism och antiamerikanism. Vi distanserar oss från alla som vill segla den båten.

Ordföranden för AFD i Berlin kallade i tidningen Tagesspiegel beslutet ”självgott och odemokratiskt”.