Nu inleds slutstriden om CETA | Fria.Nu
  • Protest i Bryssel mot EU:s handelsavtal med Kanada (CETA) och USA (TTIP).
Fria Tidningen

Nu inleds slutstriden om CETA

I skuggan av det omstridda handelsavtalet TTIP ska beslut nu tas om ett omfattande handelsavtal mellan EU och Kanada. Kritiker hoppas att ett nej till CETA även blir dödsstöten för TTIP.

Till skillnad från TTIP – handelsavtalet mellan USA och EU som trots 14 förhandlingsrundor ännu inte är klart – kom Kanada och EU överens om detaljerna i CETA-avtalet redan år 2014. Det omfattande frihandelsavtalet, som är på över 1 600 sidor, innehåller allt från tjänstehandel till jordbruksregler.

Avtalets förespråkare menar att det skulle leda till fler jobb och ökad tillväxt. Bland förespråkarna finns EU-kommissionen samt regeringarna i Sverige och i stort sett alla andra EU-länder.

Kritiken mot avtalet har dock inte låtit vänta på sig. Redan under avtalsförhandlingarna gick ett stort antal organisationer på båda sidor av Atlanten samman i ett gemensamt upprop mot avtalet. Miljöorganisationer och fackföreningar är oroade för att avtalet kan leda till försämringar av miljöskydd och arbetsrätt samt till en urholkning av välfärden. Att det som vi ser som grundläggande rättigheter i dag kan komma att betraktas som handelshinder.

Det är framför allt det så kallade investeringsskyddet i avtalet som vållar kritik. Precis som TTIP innehåller CETA regler för investeringsskydd inklusive en tvistlösningsmekanism, kallad ICS (Investment Court System). Det innebär att företag ska kunna stämma stater som via politiska beslut hotar att minska företagets förväntade vinst.

”CETA ger multinationella bolag en bakdörr för att stämma stater utanför vårt rättsliga och demokratiska system. Det hotar lagar och regler som skyddar miljön, vår hälsa och våra sociala rättigheter. Det måste stoppas!”, skrev Greenpeace i ett uttalande tidigare i sommar.

Avtalet har även kritisetas av juridiska experter som bland annat det tyska domarförbundet, som menar att ICS skulle begränsa EU:s och medlemsstaternas makt och förändra hela det etablerade rättssystemet inom unionen.

EU-kommissionen har länge försökt hålla medlemsländernas parlament utanför beslutstagandet om avtalet. Men i början av juli gav kommissionen efter för påtryckningar från Tyskland och Frankrike som vill att avtalet ska godkännas som ett så kallat ”blandat avtal”, vilket innebär att det även måste godkännas i alla unionens nationella parlament. Tillsammans med EU-parlamentet och de nio kanadensiska regionalparlamenten innebär det totalt 38 parlament som ska godkänna avtalet. Röstar ett EU-land nej faller avtalet.

Den 22 september ska ministerrådet bestämma om avtalet ska vara blandat eller ej.

Stödet för CETA är starkt i de flesta EU-länders parlament, men i kölvattnet av Brexit och med en växande EU-kritisk opinion är det långt ifrån säkert att det skulle klubbas igenom i alla medlemsländer.

Rumänien och Bulgarien har tidigare hotat med att inte skriva under avtalet om ländernas medborgare inte får visumfrihet till Kanada, något som de övriga EU-länderna har.

I Nederländerna försöker kritiker få till stånd en folkomröstning om både CETA och TTIP. I en liknande folkomröstning i våras röstade Nederländarna nej till EU:s samarbetsavtal med Ukraina.

I Belgien har regionen Vallonien beslutat att inte stödja avtalet och i Tyskland väntas tiotusentals personer demonstrera runt om i landet den 17 september.

Om CETA inte går igenom menar bedömmare att handelsavtalet med USA är dömt att misslyckas. EU-kommissionens handelsdirektör Jean-Luc Demarty går så långt som att säga att hela EU:s handelspolitik skuv tlle ”dödsförklaras”.

Annons

Rekommenderade artiklar

Smygstart för Ceta-avtalet

Delar av Ceta-avtalet mellan EU och Kanada kan börja tillämpas redan nu. Kritiker menar att avtalet är en del av en större frihandelsplan.

Landets Fria

© 2020 Fria.Nu