Bok om urfolksfilosofi vill inspirera miljörörelsen | Fria.Nu
  • Att jobba tillsammans för allas bästa, även naturen, är en viktig princip i idén om sumak kawsay. Det innebär att många urfolkssamhällen organiserar sig för att försvara sina territorier mot olje- och gruvnäringen, som det här samhället i Ecuadors Amazonas.
  • Trueque – en traditionell bytesmarknad – är ett andinskt exempel på sumak kawsay i praktiken. Folk från olika regioner träffas och byter egenproducerade matvaror med varandra samtidigt som man möts som människor.
  • Traditionella ”misticas” som denna syftar till att skapa spirituella band med Moder Jord och välsigna speciella händelser.
  • Det här urfolkssamhället i Ecuadors Amazonas organiserar sig mot oljeindustrin.
  • ”Materiellt överflöd kan aldrig kompensera ett relationslöst liv och en utarmad natur”, sammanfattar författarna sumak kawsay i boken.
  • Både Bolivia och Ecuador satsar hårt på miljöskadliga industrier som olja, gas och gruvnäring för att finansiera fattigdomsbekämpning.
Landets Fria

Bok om urfolksfilosofi vill inspirera miljörörelsen

Livsfilosofin sumak kawsay eller buen vivir sätter goda relationer till naturen och andra människor i centrum. En ny bok vill inspirera miljökämpar i Sverige genom att visa hur principerna tillämpas i Latinamerika.

I både Bolivia och Ecuador finns formuleringar kring harmoni med naturen och hållbarhet numera i grundlagen. Ursprunget är livsfilosofin sumak kawsay, det goda livets filosofi. Några av de viktigaste principerna är harmoniska relationer med sig själv, andra människor, naturen i övrigt och en andlig dimension; balans, måttfullhet samt ömsesidighet. Detta i motsats till den västerländska traditionen av att sträva efter materiell rikedom.

Nu presenteras tankarna om sumak kawsay för första gången i en svensk bok: Pengarna eller livet: om sumak kawsay – ett annat sätt att se på livet. Den är skriven av Anika Agebjörn, Carmen Blanco och Anna Nylander, som alla tre har stor erfarenhet av solidaritetsarbete i Latinamerika och som menar att sumak kawsay också kan tillämpas i Sverige.

– Inom miljö- och klimatrörelsen säger vi ofta ”nej”, men här finns ett alternativ. Det handlar om att vårda våra relationer, att ge tid till varandra, saker som att läsa för barn och barnbarn eller hälsa på en sjuk släkting. Det kostar inget men är oändligt värdefullt, säger Anika Agebjörn.

Förutom att presentera sumak kawsay och hur den fungerar i Bolivia och Ecuador, kopplar författarna filosofin till svenska miljöstrider som Ojnare och Gállok/Kallak. De har försökt att hitta kamper som har fokus på relationen till naturen och till andra människor, som bygger på ett långsiktigt tänkande, som handlar om områden med ett högt naturvärde och där striden har haft framgångar.

– Jag tror att det är en framgångsfaktor att det är organisationer med starka relationer där man vågar lita på varandra och känner ett kollektivt ansvar. Likaså att man finns lokalt och har en stark relation till naturen som det handlar om, och att det bygger på uthållighet.

Anika Agebjörn jämför med andra rörelser som lätt dör ut därför att de bygger på ett kortsiktigt engagemang utan en stark förankring till platsen. Hon tycker att principerna från sumak kawsay har mycket att tillföra föreningslivet, exempelvis när det gäller unga aktivister. Hon har sett många gå in i kampen med full kraft, ta på sig alltför många uppdrag, bränna ut sig och dra sig tillbaka. Istället skulle kanske gruppen ta ett större gemensamt ansvar för varandra och se till att ingen tar på sig för mycket att göra.

– Hos flera urfolk, exempelvis folket aymara på den andinska högplatån, roterar uppdragen. Alla måste ta några uppdrag och ingen får till exempel vara ordförande i mer än ett par år.

En annan viktig princip i sumak kawsay är balans, exempelvis när det gäller inkomster. Det anses viktigt för samhället att skillnaden mellan rika och fattiga inte blir för stor. Den som får en extra bra skörd eller pris för sina lamadjur ger i vissa kulturer ett extra stort bidrag till den gemensamma årsfesten.

– Överskottet bränns på goda relationer i byn. Att sköta sitt sociala kapital ses som en investering, säger Anika Agebjörn.

Att grundlagen innehåller principerna om sumak kawsay märks nu allt mer i olika officiella sammanhang i både Bolivia och Ecuador.

– Jag träffade en lärare som sa att de har ett helt annat synsätt på eleverna nu. De tar ett helhetsgrepp och ser även till de sociala förutsättningarna när eleverna inte är i skolan, till exempel. Inom vissa ministerier görs väldigt seriösa försök att få principerna att tränga in i folks tänkande och vardag.

Anika Agebjörn betonar dock att det är lätt att måla upp en alltför idealistisk bild av sumak kawsay och hur det tillämpas, och påpekar att många från Bolivias och Ecuadors olika urfolk inte alls lever efter principerna. Att länderna har skrivit in filosofin i grundlagarna är heller ingen garant för att den faktiskt ska efterlevas.

En av de mest kända konflikterna gäller nationalparken Yasuní, där Ecuadors regering ville utvinna olja. De försökte att få in donationer för att rädda parken, som motsvarade hälften av de förväntade inkomsterna, men lyckades inte inom utsatt tid och valde att ge oljeutvinningen klartecken.

Samtidigt tycker Anika Agebjörn inte att det är så konstigt att dessa relativt fattiga länder ibland prioriterar ner hållbarheten.

– Det är svårt när inte ens Sverige eller USA behåller exploaterbara resurser i marken.

Nu hoppas författarna att boken kan bidra till det pågående samtalet kring alternativ till ekonomisk tillväxt och materiell rikedom, och visa att andra synsätt redan har omsatts i praktiken i Latinamerika.

– Jag hoppas ge näring åt diskussionen och visa konkreta exempel. Det här är inget som bara små omställningsgrupper ägnar sig åt, utan högsta regeringspolitik i vissa länder, säger Anika Agebjörn.

– Jag tror på demokratins makt. Om tillräckligt många människor får tillräckligt mycket kunskap och vill något, då blir det så.

Det spanska uttrycket buen vivir är mer känt än sumak kawsay, men författarna har valt att använda urfolket quechuas formulering i boken.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Klimatbantare får mental coachning

I projektet BeChange är det lika viktigt att deltagarna minskar sin klimatpåverkan som att de känner mindre klimatångest och större hopp.

Landets Fria

© 2021 Fria.Nu