Maimuna Abdullahi

Inledare


Retorik

  • "Rätt" religion var länge en förutsättning för att få plats i den gemensamma staten. Detta skapade omedelbart en makthierarki, som vilade på en övertygelse om den europeiska katolska ideologin som överlägsen, skriver Maimuna Abdullahi.
Göteborgs Fria

Tydliga offer i propagandaretoriken

I sommar har debatten om svenska värderingar varit på tapeten. En retorik som underblåser föreställningar om behovet av att det slås vakt om de hotade värderingarna. Svenska politiker är inte på något sätt unika i att anamma propagandaretoriken om värderingar, utan går i fotspåren av många av sina europeiska kollegor, skriver Maimuna Abdullahi.

I propagandaretoriken om värderingar som pågår runt om i Europa, är det framförallt tillbakagången till en övertygelse om kulturell överhöghet, snarare än biologisk, som är slående. Innan vetenskapen användes som en repertoar för att tilldela människor en över- och underordnad status, användes religion och i viss mån även kultur som en skillnadens markör för att beskriva vissas mänsklighet och andras omänsklighet. Professor Ramon Grosfoguel, docent i etik vid University of Berkley i Kalifornien, är en av de ledande antikoloniala tänkarna i dag och har bland annat berört parallellerna mellan hur olika former av europeiska bosättarkolonialismer legitimerats.

Genom införandet av ett nytt och helt främmande koncept baserat på idén om ”en identitet, en religion, en stat”, på platser som exempelvis Andalucien, kunde projektet kring uppdelning av människor sjösättas, enligt Grosfoguel. Befolkningen tilldelas privilegier utifrån hur väl de uppfyllde kriterierna för den nya uttalade gemensamma identiteten, där ”rätt” religion var en förutsättning för att få plats i den gemensamma staten. Detta skapade omedelbart en makthierarki, som vilade på en övertygelse om den europeiska katolska ideologin som överlägsen.

Professor Grosfoguel menar att det var under den här perioden som vi kunde se en sammanflätning av biologisk och kulturell rasism ta form. Ett sammanvävt tankesystem som blev framträdande ideologier i västs imperialism under de kommande flera hundra åren i hela riket. Berättelser som sekulariserades under 1800-talet, och som i dag förstärks med hjälp av olika tolkningar av ”civilisationernas kamp”. Det är detta våldsamma arv som möjliggjort en retorik och politik där så kallade sanningssägare kan främja sig själva som äkta försvarare av sekularism, demokrati och västerländska värderingar som en del av en större ansträngning för att slå vakt om upplysningsidealen. Tankemönster med förödande konsekvenser som förföljelse, slaveri och förintelse, men som vi absurt nog sett blåsas till liv på scener i exempelvis Almedalen, eller genom otaliga publiceringar i de största dagstidningarna om det hot som synliga religiösa markörer utgör.

Det går undan nu och minnena om den brutalitet som de europeiska, och inte minst de svenska, värderingarna befäst verkar som bortblåsta. Det är svårt att inte upptas av frågan om hur vi ska handskas med den psykologiska terrorn som det innebär att vara en symbol för det föreställda hotet mot nationens värderingar.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu