Kläder ska bli mer hållbara | Fria.Nu
  • De senaste åren har engagemanget i hållbarhetsfrågor ökat markant bland studenterna vid Textilhögskolan i Borås.
Landets Fria

Kläder ska bli mer hållbara

Enligt Nordens miljöministrar ska Norden bli ledande inom hållbar design, konsumtion och produktion av textilier. Vid Chalmers tekniska högskola lades en avhandling fram i juni, om strategier för att minska modets miljöpåverkan. Och intresset för hållbarhet växer bland studenter på Textilhögskolan i Borås.

Bahareh Zamani lade nyligen fram sin doktorsavhandling vid Chalmers tekniska högskola. Avhandlingen undersöker hur modets påverkan på miljön kan minska och vilka hinder olika strategier möter. Bland annat har praktiska problem med återvinning av tygfibrer analyserats. Nytillverkade fibrer är i dagsläget ofta billigare än återvunna.

– I dag sorteras kasserade tyger för hand. I framtiden kan det förhoppningsvis ske maskinellt. Ett annat problem är blandmaterial. Många kläder består av både bomull och polyester och ibland innehåller kläder en liten del elastan trots att de märkts med ”100 procent bomull”. Med lösningsmedel kan man skilja fibrerna åt, men än så länge är det dyrt, berättar Bahareh Zamani och tillägger att ett alternativ är att återanvända tyg som fyllnadsmaterial eller isolering. Gamla kläder och tyger som fortfarande håller men inte längre är trendiga kan också sys om till nya produkter.

Forskarkollegan Sandra Roos är utbildad vid Chalmers och anställd vid teknikföretaget Swerea IVF i Mölndal. Hon leder en grupp forskare inom Mistra future fashion, ett forskningsprogram som undersöker förutsättningarna för en mer miljömässigt hållbar modeindustri. Med hjälp av livscykelanalyser kan forskarna i Sandra Roos grupp se att produktion och transport står för lejonparten av ett plaggs miljöpåverkan, i form av kemikalier, vattenförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Konsumentens resa kan i värsta fall stå för lika stora koldioxidutsläpp som tillverkningsprocessen.

– Ta inte suven till köpcentret för en 100 grams t-tröja, uppmanar Sandra Roos.

Kläder som kan användas många gånger innan de kasseras är en viktig miljöåtgärd. Den som köper in tyg till klädproduktion har en central roll.

– Som formgivare kan du använda en klassisk design som inte blir omodern snabbt och undvika de tunnaste tygerna. Inköparen har större inblick i produktionsprocessen och bör ställa krav kring kemikalier, vatten, energi och tygets slitstyrka, säger Sandra Roos.

Det är lätt att tro att hela plagget är miljövänligt om det är sytt i ekobomull, men beredningen har stor miljöpåverkan och kan även påverka fibrerna.

– Det finns märkningar, som Gots, Oeko-tex och Svanen, som innehåller krav när det gäller tillverkningsprocessen, tipsar Sandra Roos.

Alla högskolor ska enligt lag främja en hållbar utveckling. Vid Högskolan i Borås var textilutbildningen först ut med certifierade kurser i ämnet och studenternas hunger efter kunskap växer.

– De som söker sig till Textilhögskolan har ett specialintresse för teknik, mode eller hållbarhet. De senaste åren har engagemanget i hållbarhetsfrågorna ökat markant, säger Mats Johansson, forskare vid Textilhögskolan i Borås.

Själv forskar han kring resurseffektivare material och processer som kräver mindre vatten och kemikalier.

– 70 till 80 procent av ett plaggs miljöpåverkan under tillverkning sker vid beredningsprocesser. Vi har bland annat testat att lägga färg direkt på tyget och inte späda ut med mängder av vatten.

Andra forskare undersöker hur man kan förlänga plaggens livslängd och se till att de kan återanvändas eller återvinnas i slutänden. Ett tredje forskningsområde är miljöbättre affärsmodeller. I dag översvämmas marknaden av billiga plagg och de stora klädkedjorna lanserar fyra kollektioner per år.

– Kvaliteten på plaggen är ganska mycket sämre än för 20, 30 år sedan. Kläderna dammar till och med mera i dag, säger Mats Johansson, som hoppas och tror att det går att konkurrera med mer slitstarka kläder till högre pris.

– Det kostar bara några kronor per plagg att öka slitstyrkan, men eftersom varje mellanhand gör ett procentpåslag kan det bli en hundralapp för konsumenten. Ett bekymmer är hur kunden ska veta att det är bättre kvalitet som tvingar upp priset.

Statistik som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket pekar mot att volymen importerade textilier växte under de första nio åren på 2000-talet, medan det ekonomiska värdet låg stilla. Sverige importerade alltså mer kläder och tyger för samma mängd pengar.

Mats Johansson menar att vi är inne i en ond spiral av sjunkande priser, sänkt kvalitet och minskad upplevelse av att kläderna är värdefulla.

– Forskare har tittat på möjligheten att producera mer lokalt och i högre grad anpassa plaggen till kundens behov. Det kan öka det upplevda värdet att du fått vara med och påverka plagget och får något som passar bättre på just dig.

Fakta: 

Textilåtervinning utreds

Svenskarna köper och slänger kilovis med kläder och tyger. 13 kilo kläder och tyger per svensk importerades 2014 och omkring 8 kilo per person hamnade i soporna. 2–3 kilo samlades in till välgörenhet.

Naturvårdsverket utvecklar just nu förslag kring hur man i första hand kan förebygga att tyger blir avfall och i andra hand kan öka återvinningen av textilfibrer. Myndigheten ska också föreslå hur ansvaret för textilavfall ska fördelas mellan producenter och kommuner. Förslagen redovisas i slutet av september.

Källa: Naturvårdsverket

ANNONS

Rekommenderade artiklar

© 2021 Fria.Nu