Debatt


Zead Behnan
  • Den 3 juli dödades minst 250 människor i ett terrordåd i Iraks huvudstad Bagdad, som terrorgruppen IS har tagit på sig.
Fria Tidningen

Terrorismen i Irak en konsekvens av USA:s krig

Terrorattackerna i Irak som dödade mer än 250 människor är en konsekvens av USA:s nykoloniala krig mot terrorismen, skriver Zead Behnan.

Terrorattackerna som utspelade sig i Bagdad söndagen den 3 juli var fruktansvärda handlingar som har skakat hela världen. Mer än 250 människor dödades och nästan lika många skadades när en lastbil fullastad med sprängmedel detonerade vid en marknad i stadsdelen Karrada. Dessvärre kommer detta inte som en chock för de allra flesta, då det varken är den första eller troligen den sista skymten av terror som kommer bevittnas i Irak.

Den mediala bilden av terrorism och den säkerhetspolitiska instabiliteten i Irak har länge varit diffus och vilseledande och omgetts av postkoloniala föreställningar om ”de andras” barbarism och fundamentalism.

Faktum är att terrorattacken i Bagdad, som främst syftade till att döda shiiter och kristna, är en direkt konsekvens av USA:s nykoloniala globala krig mot terrorismen som främst har drabbat den civila irakiska befolkningen. Amerikanska politiker rättfärdigade invasionen av Irak år 2003 med att det skulle skapa demokrati. 12 år senare, efter den illegala ockupationen, råder utbredd fattigdom, inbördeskonflikter, miljöförstöring, terrorism, sekteristiskt våld samt förföljelse och brutal slakt av religiösa och etniska grupper.

Det globala kriget mot terrorismen som används för att – som USA:s tidigare president George W. Bush deklarerade – ”rita om Mellanösterns karta” har visat sig stämma i verkligheten. Irak har aldrig tidigare varit så polariserat som i modern tid mellan sunniter, shiiter, kurder och andra religiösa och etniska minoriteter.

För att förstå uppkomsten av den pågående våldsspiralen i Irak är det av relevans att den postkoloniala historien inte glöms bort. För 100 år sedan slöts Sykes-Picot-avtalet, en överenskommelse mellan franska och brittiska diplomater som kom att förändra kartan i Mellanöstern. Avtalet innehöll en uppdelning av det sönderfallande Osmanska riket i brittiska, franska, italienska och ryska intressesfärer. De västerländska imperialisterna ritade upp konstgjorda gränser i Mellanöstern där det inte alls fanns någon historisk, etnisk eller religiös sammanhållning. Irak som nation är således en produkt av kolonialismen, utan någon som helst folklig förankring.

Många forskare inom den akademiska världen har understrukit att dagens konflikt i Irak bottnar i skapandet av många nationalstater i ett område präglat av etnisk och religiös mångfald. Dessa grupper som levde tusentals år tillsammans och utan inbördeskonflikter delades mellan olika nationalstater.

För att förebygga våldsspiralen som präglar det irakiska folkets vardagsliv krävs en stark armé i Irak och en mer inkluderande politik för samtliga etniska och religiösa grupper i landet. Annars kommer Irak som nationalstat försvinna från kartan och delas i olika mindre enheter med inbördeskonflikter.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu