Krav på striktare vapenlagar efter masskjutningen i Orlando | Fria.Nu
  • ”Gärningsmannen borde aldrig ha haft tillgång till ett vapen eftersom han varit misstänkt för terrorism, säger Nina Fine (t.h.) vid en minnesceremoni i Orlando på måndagen.
Fria Tidningen

Krav på striktare vapenlagar efter masskjutningen i Orlando

I sex av de sju dödligaste masskjutningarna i USA de senaste åren har förövaren använt lagligt införskaffade automatvapen. Efter helgens historiskt dödliga dåd i Orlando är dock utsikterna för strängare vapenlagar i USA fortsatt mörka.

För 15:e gången under sin tid som president höll Barack Obama på söndagen ett tal till nationen i samband med en masskjutning. Tidigt samma morgon hade minst 49 personer skjutits ihjäl och ytterligare 53 skadats när 29-årige Omar Mateen öppnade eld med två automatvapen inne på en gayklubb i Orlando, Florida.

Obama kallade dådet för ett ”terrordåd och ett hatbrott” riktat mot hbtq-personer och lovade att sätta in alla tillgängliga resurser för att utreda massskjutningen. Han lade också en del av skulden på landets liberala vapenlagar.

”Massakern är ytterligare en påminnelse om hur lätt det är för någon att få tag i ett vapen som gör att de kan skjuta folk i en skola, biograf, kyrka eller nattklubb”, sa Obama, med tydliga referenser till masskjutningarna i Newtown (2012), Aurora (2012) och Charlston (2015).

Helgens dåd är den enskilt dödligaste masskjutningen i USA:s historia. Men dådet är långt ifrån unikt. I snitt dödas 36 amerikaner varje dag i vapenrelaterat våld och bara under 2015 skedde 372 fall där minst två personer sköts till döds eller skadades av skott från samma gärningsman, enligt databasen Mass shooting tracker. De senaste tio åren har vapen tagit 300 000 amerikaners liv.

När det gäller masskjutningar så har det amerikanska magasinet Mother Jones granskat alla dåd sedan början av 1980-talet som faller under den federala polisen FBI:s definition av masskjutningar: att minst fyra personer skjuts ihjäl av samma gärningsman vid ett enskilt tillfälle. Sedan 1982 har 81 masskjutningar genomförts, varav nio bara under det senaste året.

Även om gärningsmännens motiv och offrens grupptillhörighet har varierat liknar en överväldigande majoritet av masskjutningarna varandra på en punkt: vapnen har införskaffats den lagliga vägen. I 80 procent av dåden sedan 1982 (65 av 81) har lagliga vapen använts. Likaså i åtta av nio fall det senaste året. Och nu, enligt Mother Jones, i sex av de sju dödligaste skjutningarna sedan 2012.

Efter dådet i Newtown år 2012, då en ensam gärningsman sköt ihjäl 27 personer, varav 20 skolbarn, ändrade president Obama kurs i vapenfrågan. Från att ha varit delaktig i att utöka rätten att bära vapen har han tagit flera initiativ för mer restriktiva vapenlager. Motståndet i den republikanskt dominerade kongressen har dock varit kompakt och Obama har valt att inte använda sin makt för att kringgå kongressen med så kallade exekutiva åtgärder i den politiskt känsliga frågan.

Frågan är nu om helgens massskjutning, där gärningsmannen använt två lagligt införskaffade automatvapen trots att han tidigare undersökts av FBI för radikala islamist-sympatier, kommer att leda till en åtstramning av vapenlagarna.

I månaderna efter Newtown-attacken behandlade senaten ett förslag om utökade bakgrundskontroller vid vapenköp. Trots att förslaget enligt undersökningar stöddes av 90 procent av befolkningen, inklusive en majoritet av vapenägare, röstades det ner av republikanerna i kongressen.

Så sent som i fjol blockerade republikanerna dessutom ett förslag om att införa ett vapenköpsförbud för personer som stod under bevakning av FBI. Detta trots att personer som misstänks ha kopplingar till terrorgrupper enligt Government accountability office (GAO) försökt köpa vapen och sprängmedel minst 1 400 gånger mellan åren 2004 och 2010. I 90 procent av fallen, 1 321 gånger, har det lyckats.

Delstatssenatorerna Richard Blumenthal och Chris Murphy från Newton, Conneticut, menar att kongressen bär en del av ansvaret för söndagens dåd.

– Fenomenet med ständigt återkommande masskjutningar finns endast i USA, säger Murphy till tidningen Huffington Post.

– Kongressen har blivit delaktigt i dessa mord till följd av dess totala och samvetslösa tystnad. Det måste inte vara så, men den här epidemin kommer att fortsätta utan slut om kongressen fortsätter att sitta på händerna och inte göra någonting, gång efter gång.

Demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton gav sig på måndagen in i debatten och menar att landet bör återinföra förbudet mot automatkarbiner som infördes under hennes man Bill Clintons tid som president på 1990-talet. Förbudet hävdes år 2004 och i dag finns det över fem miljoner automatvapen av typen AR-15, som användes i dådet i Orlando så väl som i flera andra masskjutningarna på senare år.

Republikanerna visar dock inga tecken på att vilja öppna för en ny diskussion om striktare vapenlagar. Med presidentkandidaten Donald Trump i spetsen vill de istället diskutera ”radikal islamistisk terrorism” efter att uppgifter framkommit om att gärningsmannen deklarerat sitt stöd för Islamiska staten. Omar Mateens kopplingar till terrorgruppen är i detta läget dock högst oklara och mycket tyder på att han var en ensam gärningsman som inspirerats av IS via internet.

I en intervju med tv-kanalen ABC på måndagen upprepade Donald Trump sitt krav på att alla syrier bör nekas inträde i USA. Hur detta skulle förhindra masskjutningar utförda av infödda amerikaner med lagliga vapen framgick dock inte.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria.Nu