• Sergels torg spärrades av i söndags kväll efter att polisen skjutit en person.
Stockholms Fria

Polisens dödsskjutningar ska minska

I söndags sköts en knivbeväpnad man av polis på Sergels torg. Polisens dödsskjutningar har ökat och nu föreslås elpistoler och tydligare lagstiftning.

Natten till söndag sköt polisen en knivbeväpnad man på Sergels torg. Han vårdas nu på sjukhus för skadorna. I måndags hölls ett första förhör.

– Vi har identifierat honom och han är fortfarande misstänkt men kan inte gå in på några detaljer i utredningen, säger Tove Hägg på polisregion Stockholm.

Brottsrubriceringen är mordförsök och/eller olaga hot. Hägg vill inte säga något om mannens skador eller om händelsen i övrigt. Polisen vill inte heller svara på om mannen var exempelvis drogpåverkad.

Nu pågår också en förundersökning av polisens agerande, det är rutin vid sådana här händelser.

– Vi hämtar in material och hör människor, sedan får vi ta ställning till om agerandet varit korrekt eller inte. Det tar minst ett par veckor innan vi kan säga något mer, säger polisåklagare Anders Jakobsson.

Men frågan är om det alls är nödvändigt för polisen att skjuta skarpt. Alternativen diskuteras nu inom polisen.

– När en gärningsman är utrustad med kniv och är aggressiv kan man misstänka att han är påverkad av droger. Då vet vi att pepparsprej inte fungerar särskilt bra. Men en elchockpistol skulle kunna användas, säger kommissarie Martin Lundin på polisens nationella operativa avdelning.

Han är specialiserad på polisiär konflikthantering och har föreslagit att polisen ska börja använda elchockspistoler för att minska användandet av skjutvapen. Elpistoler fungerar på max 7,5 meters avstånd och ger muskelkramp hos den träffade. Det kan alltså även stoppa en drogpåverkad person som inte känner smärtan av pepparsprej. Nu ska elpistoler införas på försök från 2018, trots att Rikspolisstyrelsen tidigare sagt nej.

Vad har förändrats?

– Förra gången det utreddes var omedelbart efter att pepparsprejen hade införts. Det verkade inte klokt att börja direkt då. Det fanns också ett ifrågasättande runt säkerheten. Om det har vi mer kunskap nu, säger Martin Lundin.

Under de senaste fem åren har tio personer skjutits ihjäl av polisen i Sverige. Föregående decennier sköts sju respektive nio personer ihjäl. Om det rör sig om en ny trend är för tidigt att säga. Eftersom ökningen gäller så få fall kan den bero på slumpen.

I en ny rapport har Martin Lundins arbetsgrupp föreslagit flera förändringar som ska minska polisens användning av skjutvapen. Förutom elpistoler vill de se mer utbildning i att hantera drogpåverkade och personer med psykisk störning. Det är de vanligaste enskilda omständigheterna bakom polisens skjuter. Och lagen om när polisen får skjuta är från 1969 och behöver också uppdateras, säger Lundin:

– Lagen är gammalmodig och svårtillämpad. Regleringarna finns i flera nivåer och flera författningar som ibland konkurrerar med varandra.

Polisen får skjuta i nödvärn, alltså för att skydda sig själv och andra, och i laga befogenhet. Det sistnämnda betyder att man skjuter för att gripa eller stoppa en misstänkt som kan vara farlig.

– Men det är oerhört svårt att tillämpa. Enligt reglerna finns en lång lista av brott där det får tillämpas, men den kan ingen komma ihåg. Istället väntar polisen in en situation där man får skjuta i nödvärn. Risken med det är att man skjuter i panik, ibland med dödlig utgång, säger Lundin.

I Finland är lagen tydligare och polisens skott dödar hälften så många som i Sverige, mätt relativt till befolkningen. Jämfört med Norge står sig Sverige ännu sämre. Svensk polis skjuter omkring fem gånger oftare, och har fem gånger så många ihjälskjutna. En stor skillnad är att den norska polisen bara får bära vapen om de fått särskild order om det, berättar Johannes Knutsson, professor vid polishögskolan i Oslo.

– Jag försvarar den norska modellen, där man som regel har obeväpnad polis.

Är det inte farligt? Hur hade en obeväpnad polis gjort i fallet på Sergels torg?

– Vid angrepp med kniv på nära håll, inom 7-8 meter så är det dödshotande. I en sådan situation kan svensk polis välja att snabbt ta sig därifrån eller skjuta. Norsk polis har bara ett val.

Ändå är den norska polisen inte mer våldsutsatt än den svenska.

– Jag har pratat med väldigt många poliser om det här. Jag tror att svensk polis kanske exponerar sig lite mer för situationer som kan vara farliga, säger Johannes Knutsson och tillägger att polisens vapen också drabbar dem själva, i form av vådaskott.

Kan vi avväpna svensk polis?

– Jag tror inte det. Jag ser det som en irreversibel process. Har du en gång gett dem vapen ser jag det som en omöjlighet.

Fotnot: Jämförelsen med Norge och Finland gäller mellan 1996 och 2002, alltså innan de senaste fem årens uppgång i Sverige.

Fakta: 

Hur ofta dödas någon av polis?

Under de senaste 20 åren har i snitt en person per år omkommit. De senaste åren har siffran varit högre:

2011: 1

2012: 0

2013: 4

2014: 3

2015: 2

2016: hittills 1

17• I genomsnitt avlossar polisen skott vid 20-30 tillfällen per år. Hur många gånger det har skett i år kan polisens nationella operativa enhet inte svara på, på grund av brister i inrapporteringssystemet. 

• Rapporten från Martin Lundins arbetsgrupp heter ”Polisens användning av skjutvapen och eventuella behov av åtgärder” och finns på polisens hemsida.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ytterst få poliser döms för brott

Bara 6 poliser i Stockholms län dömdes i fjol, trots över 1 300 anmälningar om allt från tjänstefel till våldtäkt, mord och mordförsök.

Stockholms Fria

© 2024 Fria.Nu