Ny lag ska öka återvinningen av metaller | Fria.Nu
  • Att nuvarande lag förhindrar metallåtervinning efter kremering beror på att man av etiska skäl velat undvika att metallen hamnar på marknaden. Enligt den nya lagen ska ersättningen från återvinningen gå till Allmänna arvsfonden.
Fria Tidningen

Ny lag ska öka återvinningen av metaller

Den första juli ska metallen som blir över efter kremering börja återvinnas. Samtidigt pågår flera projekt för att öka metallåtervinningen i Sverige. Sämst är vi på att återvinna sällsynta jordartsmetaller.

I dag grävs stora mängder metall från avlidna ner på kyrkogårdar runt om i landet. Det kan vara metalldelar från höftprotester eller beslag efter kistor som blir över från kremeringen och som enligt begravningslagen ska grävas ner eller förstöras. Men det ska det nu bli ändring på. I onsdags röstade riksdagen igenom en ny lag som ska göra att metallen som blir över efter kremering ska börja återvinnas istället.

”Ytterst handlar det om att ta ansvar för förvaltning och ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturresurserna. Återvinning av metaller bidrar till att nå det av riksdagen antagna generationsmålet för miljöarbetet och till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö”, skriver regeringen om den nya lagen.

Sverige är bra på återvinning av metaller. Ungefär 92 procent av ädelmetaller och metallskrot som innehåller järn, stål och basmetaller återvinns i Sverige och inom hela EU återvinner den svenska metallproduktionen ungefär hälften av allt insamlat elektronikskrot. Men det finns mer att göra och pågår nu flera projekt för att ytterligare öka metallåtervinningen i Sverige.

Bland annat har regeringen gett Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning, SGU, i uppdrag att ta fram en strategi för långsiktig efterbehandling av gruvavfall, där frågor om återvinning tas upp. Ett nytt EU-projekt, som bland annat den svenska Stena metallkoncernen ingår i, försöker också hitta nya hållbara sätt att återvinna sällsynta jordartsmetaller – som finns i bland annat mobiltelefoner, datorer och andra elektronikprylar.

– Vi söker nya metoder för att förbättra tillgången till denna typ av metaller, säger Christer Forsgren, teknik- och miljöchef i Stena metallkoncernen. Kasserade mobiler och andra elektroniska produkter läggs ofta undan i skrivbordslådor, eller ännu värre, slängs i soporna och går till förbränning där metaller är förlorade för alltid.

Behovet av sällsynta jordartsmetaller väntas öka i takt med den högteknologiska utvecklingen och i omställningen till ett förnybart energisystem. Sådana metaller är en viktig komponent i grön teknik som bland annat vindkraftverk, solceller och elbilar. Problemet är att Kina i dag står för 80 procent av världsproduktionen av metallerna och att utvinningen ofta är förknippad med stora miljöproblem och bland annat ger upphov till radioaktivt avfall. För att minska importbehovet och säkra tillgången på metallerna tittar man nu inom EU på metoder för att börja återvinna teknikskrot.

Att återvinningen av sällsynta jordartsmetaller i princip är obefintlig i dag beror på otillräcklig teknik och design men även för små volymer, säger Pontus Westrin, som arbetar med mineralinformation på myndigheten SGU:

– För att öka återvinningen krävs design på produkter för att, bland annat, underlätta separering av material, nya tekniker för återvinning, en bättre uppsamling och eventuellt styrmedel.

Fakta: 

Återvinning av metaller i Sverige:

JÄRN

Användning (ton): 4 326 000

Återvinning: 2 032 000

KOPPAR

Användning (ton): 121 800

Återvinning: 65 300

BLY

Användning (ton): 17 000

Återvinning: 49 300

ZINK

Användning (ton): 23 900

Återvinning: 730

ALUMINIUM

Användning (ton): 90 500

Återvinning: 56 500

SÄLLSYNTA JORDARTSMETALLER

Användning (ton): 500

Återvinning: Ingen

Källor: World Bureau of Metal
Statistics (2014), SGU (2013), UNCTAD (2013)

Annons

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu