Analys: Krisen intensifieras i Venezuela | Fria.Nu
Jon Weman

Fördjupning


ANALYS
Venezuela

  • Demonstranter drabbar samman med kravallpolis i Caracas den 11 maj – en av många våldsamma oppositionella demonstrationer på senare tid.
  • President Maduro anklagar USA för att ligga bakom processen mot president Dilma Rousseff i Brasilien och för att koordinera en destabileringskampanj mot Venezuela.
Fria Tidningen

Analys: Krisen intensifieras i Venezuela

Sedan i fredags råder undantagstillstånd i Venezuela till följd av vad president Maduro menar är akuta hot mot landets säkerhet. Oppositionen försöker samtidigt tvinga bort presidenten i förtid genom en folkomröstning. Den politiska krisen fördjupas.

Det politiska läget i Venezuela skärptes ytterligare under fredagen, när landets socialistiska president Nicolas Maduro förklarade undantagstillstånd. Närmre bestämt tillkännagav han två beslut: en förlängning i ytterligare två månader av de ekonomiska nödbefogenheter han redan har sedan en tid tillbaka, och ett undantagstillstånd med möjlighet att upphäva delar av medborgarnas normala fri- och rättigheter och i ökad utsträckning sätta in armén inom landets gränser –som ett svar på ”akuta hot mot landets säkerhet”.

Att dirigera ekonomin via presidentdekret har blivit en nödvändighet i det nuvarande politiska läget i Venezuela, där oppositionen erövrade majoriteten i parlamentet i december förra året och konsekvent har blockerat alla föreslagna åtgärder mot krisen från regeringens sida.

För tillfället använder Maduro dessa ekonomiska befogenheter för dramatiska varningar till privata varuhus och fabriker: ”med detta dekret vidtar vi alla nödvändiga aktioner för att återta produktionsapparaten från borgarklassen som paralyserat den... hädanefter säger vi, anläggning som står stilla, anläggning som tas över av folket”.

Varningen tolkades som framförallt riktad till landets största livsmedelskedja Polar, som sedan den 30 april lagt ner arbetet, i brist på dollar för att finansiera sin import, enligt egen utsago. Liknande krigsförklaringar mot privata intressen har dock kommit flera gånger förut utan att det i praktiken har blivit någon avgörande kursändring i den ekonomiska politiken.

Undantagstillståndet möjliggör att sätta åt sidan vissa av de medborgerliga garantierna, dock inte ”okränkbara mänskliga rättigheter”, förklarar statliga tv-kanalen Telesur, men klargör inte hur det kommer att användas mer än att det antas handla om att ta kontroll över ”gränszoner” – i praktiken torde det innebära gränsen mot Colombia, perforerad av såväl omfattande varusmuggling som infiltration av paramilitära grupper.

”Statskuppernas virus är på väg tillbaka till Latinamerika”, förklarade Nicolas Maduro i talet där undantagstillståndet tillkännagavs, med hänvisning till suspenderandet av Dilma Rousseff i Brasilien. Maduro kallar också riksrättsprocessen mot Rousseff ”made in USA”. Han har inte gjort någon hemlighet av att han ser sitt eget lands såväl ekonomiska som politiska kris som också till stora delar ”made in USA”.

I april släppte webbtidningen Mision Verdad ett dokument, ”Operation Venezuela Freedom-2” från amerikanska flottans Södra kommando, där dess kommendant Kurt W Tidd beskriver USA:s samarbete med oppositionskoalitionen MUD som en ”kniptångsoperation” med syfte att ”inringa och kväva” regeringen Maduro, och diskuterar att vid något tillfälle skärpa situationen genom ”gatuaktioner och avvägda mängder våld”. Ett internationellt ingripande skulle enligt dokumentet kunna ske med hänvisning till en humanitär nödsituation i Venezuela och det diskuteras också att få amerikanska staternas samarbetsorganisation, OAS, att aktivera sin demokratiparagraf för att suspendera Venezuela. Mision Verdad har inte visat upp originaldokumentet i sin helhet, och dess äkthet är oklar.

Tidigare har dock Wikileaks publicerat otvivelaktigt äkta dokument från USAID där organisationen sade sig ha finansierat ”alla de som satt gatorna i brand”. Och under de senaste månaderna har flera chavistiska funktionärer mördats, bland annat en borgmästare och en delstatsparlamentariker.

Venezolanska regeringen själv uppfattar sig dock uppenbarligen som utsatt för en koordinerad internationell destabiliseringskampanj. Colombias tidigare president Alvaro Uribe föreslog den 13 maj att en ”internationell styrka” borde garantera oppositionens säkerhet i Venezuela, något som talesmän för såväl regeringen som militären skarpt fördömde. Tidigare i månaden diskuterade OAS generalsekreterare just möjligheten att suspendera Venezuela från organisationen. Och under förra veckan gjorde två anonyma ”höga underrättelsekällor” från USA uppmärksammade uttalanden för flera tidningar, där landet beskrevs som nära kollaps, något som uppfattades som ett destabiliseringsförsök i sig.

Undantagstillståndet kommer vid en känslig tidpunkt. Efter att tidigare ha misslyckats med ett försök att direkt rösta bort Maduro (genom att förkorta hans mandatperiod) har oppositionen satsat hela sin politiska energi på möjligheten att avsätta honom via en folkomröstning. En sådan kan genomföras efter halva mandatet – men helst inom ett smalt fönster på ett år, då avsättandet skulle leda till nyval. Genomförs folkomröstning efter det tar vicepresidenten över istället. Det är därför oppositionen nu belägrar valmyndighetens kontor med återkommande demonstrationer. Om oppositionens namninsamling underkänns, eller bara processen drar ut på tiden, kan situationen snabbt bli mycket spänd, troligen med stora konfrontationer på gatorna. Då skulle kanske de planer för en utländsk intervention som Maduro varnat för kunna komma att sättas i verket.

Annons

Rekommenderade artiklar

Dunkla motiv bakom häxjakten mot Rousseff

Analys

Processen mot Brasiliens president Dilma Rousseff handlar inte om hon brutit mot lagen eller inte – det är bara en bricka i den USA-stödda högerelitens försöka att sänka arbetarpartiet PT, skriver Jon Weman i en analys.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu