Madelene Axelsson

Inledare


Inledare
Media

  • Ett exempel på så kallad native advertising från The Atlantic i USA som är en annons och det står att det är sponsrat i gult, men är känslan att det är en annons?
Göteborgs Fria

Marknaden tar inte hand om journalistiken

Om något blivit tydligt de senaste två veckorna i och med Panamadokumenten så är det väl att marknaden inte tar hand om den grävande journalistiken. Det och vikten av public service. System granskar inte sig själva och pengar gör saker med det mänskliga psyket som det finns all anledning att dölja. En fungerande journalistik är en förutsättning för en fungerande demokrati men marknaden skiter i demokratin.

I ljuset av detta är det intressant att titta på vem som förväntas betala för den granskande journalistiken i framtiden. För vi får veta att medierna är i kris, men för varje kris i varje bransch finns en räddare och för medierna är det, enligt dominerande marknadskrafter en ny form av annonsmodell.

Långt från banners och blinkande popups ska det, som på orginalspråk kallas native advertising, härma värdpublikationens utseende, skrivas av journalister och på så sätt smyga in buskapet eller produkten i läsarens undermedvetna. Eftersom rådande affärmodell inom journalistiken, formulerad av annonsörerna är ”inga annonser - ingen journalistisk” så är det alltså detta som inte bara ska rädda annonsmarknaden utan också den granskande journalistiken.

Även om framgången ännu är svår att mäta i Sverige då systemet är nytt så verkar uppfattningen vara att det går bra. Stampen som äger GP och de flesta tidningar i Västsverige skriver att ”acceptansnivån hos läsarna är hög” (läs hög klickfrekvens), och annonsbolag internationellt som höll på att dö bannerdöden har gjort miljonvinster på native advertising och dess svans av ännu påhittigare annonsmetoder.

Scenariot kan låta överdrivet men i stora delar av västmedia ser det redan ut såhär. Den amerikanske journalisten och författaren Jacob Silverman som också skriver annonser för att försörja sig menar att effekten blir att gränsen mellan sponsrat journalistiskt material och journalistiskt material suddas ut och att de vattentäta skott som bedyras från publicisterna bara är tomma ord.

Journalisterna som fått lämna sina anställningar på grund av arbetsbrist ska nu lättare kunna få jobb - som annonsskribenter. För vilken frilansare har råd att pitcha en grävidé hen i bästa fall kan få 4000 kronor för när en kan erbjuda sina copyright-tjänster och lägga till en nolla på fakturan?

När medier med journalistiskt innehåll gör sig beroende av globala distributörer och de mest kortsiktiga lönsamhetsmodellerna så tappar de i stor utsträckning sin demokratiska funktion. Alternativa sätt att finansiera journalistik är av nöden men det borde pressats för tidigare. De stora medieägarna har inte försökt motverka utvecklingen utan snarare spelat den i händerna genom att inte protestera mot en utveckling där deras kärnverksamhet är offret. Så även om medierna nu bedyrar sin journalistiska trovärdighet gentemot läsarna så är det tydligt vart vi är på väg. Och det är också tydligt vad det kommer leda till.

Så nästa gång ni sitter och tittar på eller läser ett stort avslöjande om makten som får ert blod att koka kan ni ju fundera på det. Fundera på det enorma arbete som ligger bakom det avslöjandet. En kvalificerad gissning är att ni kommer märka att noll procent av de gångerna är marknaden inblandad som något annat än boven.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu