• Järn- och stålindustrin är en av de branscher som släpper ut mest koldioxid i Sverige. Branschen står för runt 26 procent av koldioxidutsläppen inom industrin, enligt Naturvårsverket.
Fria Tidningen

Stålindustrin satsar på att bli koldioxidfri

Om 20 år kan Sveriges största utsläppare bli koldioxidfri. Vattenfall, SSAB och LKAB har dragit igång ett projekt som kan innebära ett tekniksprång för svensk stålindustri.

Nu i veckan presenterade svensk stålindustri ett nytt projekt som syftar till att göra produktionen helt koldioxidfri genom att använda sig av vätgas istället för kol och koks vid framställning av råjärn. Det innebär att masugnarna skulle släppa ut vatten istället för koldioxid. En förstudie ska tas fram till 2017 och bolagen planerar därefter att gå vidare med ett pilotprojekt innan 2024 och en demonstrationsanläggning mellan 2025 och 2035.

­– Om vi lyckas ta det här tekniksprånget skulle det innebära jobb och exportmöjligheter av produkter och teknologi. Det skulle också innebära att stålindustrin går från att ha Sveriges största koldioxidutsläpp till nollutsläpp, säger Bo Krogvig vid malmförädlingsföretaget LKAB, som driver projektet tillsammans med SSAB och Vattenfall.

Eftersom vätgasen framställs med hjälp av elektricitet väntas stålproduktionen kräva stora mängder elenergi. Det skulle skapas en ny superenergiintensiv industri, säger Vattenfalls vd Magnus Hall till Supermiljöbloggen. Han menar att den bristande lönsamheten inom kärnkraftsindustrin riskerar att leda till en tidigare stängning av den svenska kärnkraften vilket kan sätta käppar i hjulet för projektet. Därför måste effektskatten på kärnkraft, som regeringen höjde förra året, sänkas.

­– Med elpriserna vi har nu, ihop med de vanliga kostnaderna och med skatten, det gör att vi inte får ihop kalkylen för att investera i säkerhetsuppgraderingarna i det som kallas oberoende härdkylning. Det är ett krav efter Fukuhimahändelsen där det handlar om bygga in detta för oförutsedda händelser, något vi tycker är bra. Men vi måste ha medel och pengar att betala för det, och det har vi inte i dag när skatten är så hög.

Några sådana slutsatser vill inte Bo Krogvig, på LKAB, dra.

­– Som Sveriges största energikonsument vill vi ha ström i de två hålen i väggen. Det är en politisk fråga hur elektriciteten genereras, men i Norrland finns ett stort energiöverskott som kan användas i kombination med förnybar energi och vattenkraft och Vattenfall har redan i dag anläggningar i Tyskland som tillverkar vätgas.

Annika Jacobson, chef på miljöorganisationen Greenpeace, välkomnar projektet.

­– Vi har länge efterfrågat från industrierna att ta ansvar för att minska sina egna utsläpp och jag tycker att det går att se i det här beslutet att det finns en förståelse för vilket håll utvecklingen måste gå för att skapa en konkurrenskraftig industri och jag hoppas att fler branscher i Sverige fattar samma beslut.

Hon är heller inte förvånad att Magnus Hall och Vattenfall, som driver Forsmark och Ringhals kärnkraftverk, förespråkar att effektskatten ska sänkas. Däremot är hon kritisk till att så mycket debattfokus ges till effektskatten.

­– Vi måste titta på energimarknaden som helhet och vad vi vill ha för energisystem. Jag är glad att regeringen gett beskedet att man vill ställa om till 100 procent förnybart inom 20 år. Sedan kan man diskutera vem som ska betala för vad och hur man ska nå den här målsättningen. Men då måste det göras utifrån ett helhetsperspektiv. I dag är det bara effektskatten som diskuteras.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu