"Det ska kosta att diskriminera" | Fria.Nu
Fria.Nu

"Det ska kosta att diskriminera"

Integrationspolitiken har en felaktig utgångspunkt. Det mesta kretsar kring sysselsättning när det i stället borde handla om strukturell diskriminering och rasism. Det beror på att svenskarna inte kan erkänna att diskriminering förekommer även här, menar statlige utredaren Paul Lappalainen.

Miljöpartisten Paul Lappalainen har arbetat på Integrationsverket och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO. I dag och fram till 2005 är han statlig utredare av strukturell diskriminering grundad på etnicitet och religion.

Han instämmer i mycket av vad Svenska FN-förbundet påpekade härom veckan, om Sveriges problem med strukturell diskriminering. Politikerna fokuserar på fel saker, menar han:

- Det mest intressanta är makthavarnas enögda syn på sysselsättning som lösningen på integrationsproblemen. Alla, från vänster till höger, undviker en seriös diskussion om rasism och diskriminering. Men om sysselsättningen var nyckeln, då skulle vi kunna sätta sopkvastar i varje arbetslös invandrares hand och anställa dem som gatsopare. Då skulle vi ha full sysselsättning, men vad skulle det säga om integration? undrar han.

Han menar att orsaken till den djupa förnekelsen av diskriminering är svenskarnas självbild, som odlades redan under 1950- och 60-talen.

- Svenskarna var internationalister. Bistånd levererades och vi hjälpte till genom att ta emot flyktingar. Rasism och diskriminering fanns i Sydafrika och USA, men inte här.

För att kunna lösa problemen måste den bilden uppdateras:

- Svenskarna vill inte inse att det förekommer diskriminering här. Vi tror att vi är så duktiga och trevliga. Först när vi rannsakar oss själva och erkänner att det finns, kan vi göra någonting åt det.

Han menar att Sverige inte är sämre än andra länder, men inte heller bättre. Rasism har länge varit en del av den europeiska kulturen. Det intressanta är att diskutera varför just sysselsättningen är en central del av integrationspolitiken.

- Det viktigaste är att förändra beteenden hos makthavare. Varför är till exempel så hög grad av invandrarna egenföretagare? Jo, därför att de inte blir anställda, säger han. Det måste finnas en tro på att principen om lika rättigheter och möjligheter gäller alla, oavsett etnicitet.

Ett sätt att komma till rätta med diskrimineringen inom arbetslivet är att höja skadeståndsbeloppen, enligt Svenska FN-förbundet. Det håller Paul Lappalainen med om.

- Det ska kosta att diskriminera, det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

Paul Lappalainen kommer ursprungligen från USA och drar lärdom av det amerikanska samhället. Där anställer amerikanska arbetsgivare invandrare och minoriteter, trots fördomar. Annars riskerar de att bli stämda på rejäla belopp.

- Det gör att företag ser över sitt beteende. Företagen är sällan intresserade av mänskliga rättigheter. De vill tjäna pengar. Om det kostar att diskriminera, ligger det i företagens intresse att ändra sitt beteende.

Ett annat förslag är att i alla offentliga upphandlingskontrakt införa en klausul som säger att företaget riskerar att bli av med kontraktet om de bryter mot diskrimineringslagarna.

- Då kanske de tittar en extra gång på invandrarens, kvinnans eller den handikappades meriter. Det gäller att höja arbetsgivarens intresse.

Fakta:

Svenska FN-förbundet föreslår i sin nyligen utkomna rapport tre konkreta åtgärder för att komma till rätta med strukturell diskriminering:

DO ska vara en oberoende instans, inte en statlig myndighet

Skadestånden för den som blir diskriminerad ska höjas rejält

Den som diskriminerar ska få betala höga böter.

Annons

Rekommenderade artiklar

Fackeltåg för bättre våldtäktslag

På internationella kvinnodagen, måndagen den 8 mars, anordnas ett fackeltåg för jämlikhet. Under huvudparollen Ändra lagen - våldtäkt är alltid våldtäkt samlas ett 20-tal organisationer på Södermalmstorg.

Stockholms Fria

Migrationsministern har blivit anmäld

En familj från Tjetjenien vill stanna i Sverige. Men regeringen har inte svarat på ett år. Sex riksdagsledamöter har anmält migrationsminister Barbro Holmberg till Konstitutionsutskottet, KU. KU ska undersöka varför man inte har fattat beslut.

Debatt om nya asylregler

I onsdags var det debatt i riksdagen. Den handlade om regeringens förslag i asylfrågan. Regeringen vill att man inte ska kunna söka asyl igen om man får avslag. Debatten handlade också om särskilda regler för de nya länderna i EU.

Hemlösa startar socialt center i ockuperat hus

Sedan i fredags pågår en ockupation av en byggnad vid Telefonplan. Bakom aktionen står Föreningen Stockholms hemlösa och Globalisering underifrån. De har nu grundat det sociala centret AlaSka Bo i lokalerna.

© 2020 Fria.Nu