Transportfacket satsar på kulturen | Fria.Nu
  • David Ericssons är både författare och lastbilschaufför. Hans senaste novellsamling Vad skulle vi göra om vi inte var rädda, har fått fin kritik.
Fria Tidningen

Transportfacket satsar på kulturen

Det finns en stolt tradition av kulturarbete i fackföreningsrörelsen. På senare år har mycket av det arbetet gått förlorat. Men Transportarbetareförbundet håller fanan högt med vägkrogsbibliotek för sina medlemmar.

Maria Legge är Transportarbetareförbundets ansvariga för satsningen på vägkrogsbibliotek, en möjlighet för fackets medlemmar att låna ljudböcker på tretton vägkrogar runt om i landet.

– Biblioteken har varit en stor succé och är väldigt uppskattade bland medlemmarna. Samtidigt har vi medlemmar som upptäcker den här möjligheten först nu, trots att de ätit lunch på samma ställe i flera år, säger hon.

Transportarbetareförbundet tillhör de fackförbund som satsar på kultur, det beror inte minst på att biblioteken blivit så lyckade.

– Jag arbetar med biblioteken en dag i veckan, så det är väldigt generöst. Här har man verkligen förstått hur viktigt det här är.

Finansieringen har blivit ett problem, sedan den borgerliga regeringen strök stödet till kultursatsningar på arbetsplatserna, när de tillträdde 2006. Men vägkrogsbiblioteken har överlevt.

– Förbundet insåg hur viktigt det är. Medlemmarna betalar genom sina avgifter. Vi får också stöd från Hotell- och restaurangfacket. Sedan finns det flera kulturredaktioner som stödjer oss genom att skänka recensionsexemplar till oss, och vi har fått böcker från Sjömansbiblioteket, när de har gallrat bland sina ljudböcker, säger Maria Legge.

Varje bibliotek sköts praktiskt av lokalavdelningar, som är med och finansierar just sitt bibliotek, både med pengar och arbete. På köpet får de en mötesplats där de kan nå sina medlemmar.

– Vi, och chaufförerna, upplever också att samtalsklimatet bland våra medlemmar har förändrats. Man pratar om andra saker när man träffas i dag.

Där får Maria Legge medhåll av David Ericsson. Han är själv chaufför och kör längre sträckor ner mot kontinenten.

– Förr kunde man bara häva ur sig vad som helst, att det är si eller så. Men i dag verkar folk mer nyanserade. Stämningen har förändrats till det bättre i vår bransch, säger han.

David Ericsson är inte bara lastbilschaufför, utan också författare. Han var en av dem som startade arbetet med vägkrogsbiblioteken 2004.

– Vi hade ju sett i undersökningar att arbetare läser alldeles för lite, och de som läser allra minst visade sig vara lastbilschaufförer, så vi började snacka om hur man skulle få folk att börja läsa. Chaufförer har svårt att komma till vanliga bibliotek med sina arbetstider, så det fanns ingen sån vana, säger han.

Tankarna ledde fram till ljudboksbibliotek spridda längs vägarna, runt om i landet. Det kunde lösa flera problem förutom tillgängligheten.

– Dels blir det ofta ganska tråkigt att ligga länge på vägarna och lyssna på radioskval, men många i vårt yrke har också dyslexi, det är personer som inte haft möjlighet att studera vidare. Ljudböcker är perfekt för dem.

Det är en del saker som ska falla på plats för att det ska skapas ett nytt bibliotek. David Ericsson kan tipsa om lämpliga platser, där många chaufförer träffas.

– Sedan ska det finnas utrymme, vägkrogsägarna ska vara intresserade, det ska finnas kollektivavtal och så måste lokalavdelningen vilja satsa pengar och lägga ner arbete på det, säger han.

Vägkrogarna är allmänt sett positiva till att ställa upp. Det visar sig också att de som har ett bibliotek säljer fler ljudböcker. Troligtvis för att chaufförer som tänkt låna inte hittar något i hyllan, utan väljer att köpa någon bok istället.

– Chaufförer har blivit en läsande yrkesgrupp, framför allt yngre chaufförer, och det gäller inte bara deckare, utan det blir också andra genrer och dokumentärer på P3 och P1, säger David Ericsson.

För egen del, som författare, har David Ericsson också märkt av en ändrad inställning till böcker inom yrkesgruppen. Själv skriver han framför allt om sin yrkesmiljö, och det har blivit väldigt uppskattat.

– Jag får ju en enorm respons. Alltifrån vd:n som tycker det är kul att ha en kuf som mig i firman, ner till dem som kör bilarna. I början vågade jag knappt berätta att jag skrev böcker, det var lite som att komma ut ur garderoben som författare, men nu har jag alltid med mig mina böcker ut och folk frågar efter dem, säger han.

Han känner en väldig värme från sina kollegor. Chaufförer är ett berättande folk, säger han.

– Det händer otroligt mycket när man är ute och kör, inte minst nere i Europa. Jag är glad att få berätta en bra historia, som gör människor rättvisa.

David Ericsson är också glad att Transportarbetareförbundet satsar på kulturen. Det är inte alla fack som ens har en kulturansvarig, säger han.

Maria Legge håller med. Hon önskar att fler fackförbund skulle satsa på kulturen.

– Jag får nog ge förbunden en känga och säga att de är dåliga på det. De förstår inte riktigt nyttan av läsning när det gäller att utmana makten på arbetsplatsen. Det handlar om att kunna uttrycka sig och vara trygg med det.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2016 Fria.Nu