• Ulla Andersson (V) välkomnar förslaget.
Fria Tidningen

V: Mer demokratiskt att riksdagen styr inflationsmålet

Riksdagen bör ansvara för att siffersätta och definera inflationsmålet – inte Riksbanken, föreslår en utredning. Vänsterpartiet, som länge har drivit frågan, välkomnar förslaget.

Inflationsmålet infördes efter den ekonomiska krisen på 1990-talet och blev grunden till dagens penningpolitik. Syftet var att verka för en låg och stabil inflationstakt som också skulle ge en stabil löneutveckling för att motverka framtida ekonomiska kriser. Riksbankens tolkning av detta har varit att inflationen ska hållas kring 2 procent per år. De senaste åren har inflationen varit lägre än målet och Riksbanken har sedan 2014 använt sig av expansiv penningpolitik för att nå upp till målet. Det har gjorts genom att reporäntan har sänkts i omgångar och ligger i dag på minus 0,35 procent.

I dagarna kom en utvärdering av Riksbankens penningpolitik som har gjorts på uppdrag av riksdagens finansutskott. Utredarna Marvin Goodfriend, professor vid Carnegie Mellon University i USA, och Lord Mervyn King, tidigare chef för Bank of England, slår fast att den förda penningspolitiken har varit för stram och att myndigheten har haft en för stor övertro på tekniska modeller när det gäller till exempel prognoserna för räntornas utveckling. I framtiden bör riksdagen vara ansvarig för att siffersätta och definiera inflationsmålet, på rekommendation av finansministern, och Riksbanken bör bara få mandat att uppnå målet, enligt deras förslag. Målet ska sedan utvärderas vart tionde år.

Vänsterpartiet, som länge har drivit förslaget att riksdagen bör sätta inflationsmålet, välkomnar förslaget:

– På detta sätt skapas en tydlig ansvarsfördelning. De folkvalda i riksdagen beslutar om målet för politiken och Riksbanken verkställer, det är viktigt inte minst ur ett demokratiskt perspektiv, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet och lägger till att partiet också driver ett krav på att inflationsmålet ska kompletteras med ett sysselsättningsmål.

Men det finns andra som är oroliga för vilka konsekvenser förslaget om att flytta makten över inflationsmålet till riksdagen. Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen, säger till tidningen Arbetsvärlden att man kan tolka förslaget som att riksdagen när som helst kan riva upp inflationsmålet och sätta ett nytt, minst var tionde år. Även om båda utredarna i dagsläget rekommenderar ett mål på 2 procent.

– Vad ska arbetsmarknadens parter då utgå ifrån? Läget skulle bli mycket instabilt, särskilt vid eventuella snabba förflyttningar av politiska majoriteter, säger han till tidningen.

Lotta Engzell-Larsson skriver i en ledarartikel för tidningen Dagens Industri att det bara skulle innebära ett ökat politikerinflytande där det egentligen inte behövs och att inflationsmålet inte heller har varit någon stor stridsfråga:

”Riksdagens ledamöter är knappast bättre lämpade att överblicka situationen än Riksbanksdirektionen”, skriver hon.

Utvärderingen kommer nu att gå ut på remiss och väntas komma upp i riksdagen för utfrågning inför eventuella lagändringsförslag i maj i år.

Fakta: 

Ekonomiska begrepp:

...innebär att priserna i en ekonomi, alltså den allmänna prisnivån, stiger. Inflation kan uppstå genom att en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar, att folk vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen kan producera eller att kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger.

...är Riksbankens styrränta eller signalränta. Reporäntan signalerar var dagslåneräntan ska ligga en vecka framåt.

Källa: Riksbanken

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu