• Privatpersoner ska tillsammans kunna driva rättsprocess mot företag som Facebook och Google, enligt förslaget.
Fria Tidningen

Snart kan du få mer makt på nätet

Under våren väntas EU anta en ny förordning som kan göra det möjligt för privatpersoner att tillsammans driva rättsprocess mot företag som Facebook och Google. Trots att lagen sägs ha utsatts för världens största lobbyangrepp finns grundprinciperna kvar, säger Amelia Andersdotter, från föreningen dataskydd.net.

Den nya dataskyddsförordningen presenterades i december och väntas antas formellt under våren. Den syftar till att ta bort det stora lapptäcke av regler kring personuppgiftsskydd som finns inom EU i dag och att modernisera reglerna så att de bättre stämmer överens med dagens digitala verklighet. Men också att stärka privatpersoners rätt att ha kontroll över sina egna uppgifter digitalt.

Det handlar bland annat om att få mer lättillgänglig information om hur ens personuppgifter behandlas, att det ska bli lättare att få sina uppgifter raderade och att få reda på om ett företag eller en organisation har utsatts för ett allvarligt personuppgiftsbrott. Privatpersoner som utsätts för otillåten behandling av uppgifter ska också kunna få ut stora skadeståndsbelopp som kan uppgå till en miljon euro eller två procent av ett företags globala omsättning.

– Medborgare och företag kommer att gynnas av tydliga regler som är anpassade till den digitala tidsåldern, som ger ett starkt skydd och samtidigt skapar möjligheter och främjar innovation på den europeiska digitala inre marknaden, kommenterar Vera Jourová, EU-kommissionär med ansvar för rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet.

Det har ända sedan den första texten av förordningen presenterades för fyra år sedan funnits en oro för vilket inflytande de företag och myndigheter som kommer att beröras av lagen kommer att få under behandlingsprocessen. Den oron har visat sig vara befogad.

Den lobbykampanj som har bedrivits beskrivs som den mest intensiva och välfinansierade någonsin i Bryssel. Inför att EU-parlamentet skulle ta ställning till det första utkastet av förslaget ska det ha kommit in inte mindre än 4 000 ändringsförslag från ledamöter, varav många tydligt hade påverkats av lobbyister. Enligt organisationen Edri (European digital rights) har den slutliga texten, som presenterades i december, fler undantag än vad den tidigare versionen hade artiklar. Men den är bättre än vad organisationen förväntade sig.

– Med tanke på att det här avtalet kan ha utsatts för världens största lobbyangrepp någonsin förefaller de mest väsentliga delarna av dataskydd i Europa finnas kvar. Men tyvärr finns det lite kvar av de ursprungliga ambitionerna med avtalet, säger Joe McNamee, verkställande direktör för Edri, i ett uttalande.

Den tidigare EU-parlamentarikern Amelia Andersdotter (Piratpartiet), som i dag driver föreningen dataskydd.net håller med. Förordningen är bättre än vad hon hade väntat sig och de viktigaste grundprinciperna finns kvar. Men den innehåller många undantag.

Reklamindustrin har till exempel haft stort inflytande i den delen som rör profilering, säger hon. Profilering innebär att företag sorterar in individer i kategorier av till exempel kön, ålder, civilstatus och inkomst för att kunna rikta reklam.

– I en studie på ett amerikanskt universitet lyckades man till exempel ta reda på att de jobbannonser som visas på Google för kvinnor går till lägre betalda jobb än för män. Tanken är att profilering ska göra att en får reklam om produkter som en är intresserad av men man måste fråga sig när personifiering går över i diskriminering. I dataskyddsförordningen är det inte helt klart än vad som gäller, säger Amelia Andersdotter.

Efter att förordningen har antagits ska den implementeras i varje medlemslands nationella lagstiftning och vara på plats senast i början av 2018. I Sverige kommer den att ersätta den tidigare personuppgiftslagen och väntas innebära att tillsynsmyndigheten Datainspektionen får större möjlighet att utreda lagöverträdelser och också utfärda böter. I dag finns stora problem med tillsynen av lagen eftersom myndigheten inte har möjlighet och resurser att utreda överträdelser och att inte individer har rätt att klaga, säger Amelia Andersdotter.

– Den största skillnaden jämfört med tidigare lagstiftning är att det nu faktiskt finns någon typ av meningsfull sanktion om man inte följer lagen. Man har också infört möjligheten för privatpersoner att anlita organisationer för att föra deras talan i domstol. I dag är man som privatperson ofta hänvisad till att skriva ett mejl till Datainspektionen eller Justitiekanslern och hoppas att något händer.

Det finns fortfarande oklarheter kring vad förordningen kommer att innebära i praktiken. Men det har på senare tid kommit flera EU-domar som väntas ha betydelse och ligga till grund för hur förordningen ska tolkas. Det handlar bland annat om Safe Harbour-fallet i höstas, som innebar att EU-domstolen ogiltigförklarade överföring av personuppgifter till USA, som väntas få stora konsekvenser för bolag som verkar inom EU.

Amelia Andersdotter är särskilt intresserad av att se hur kommuner ställer sig till den nya förordningen. Hon driver just nu ett projekt för att titta på hur väl kommunala hemsidor uppfyller principerna för dataskydd.

– De har mycket ansvar och möjligheter att påverka vilken sorts it-infrastruktur vi har. Så jag kommer kolla på kommuner och hur de hanterar dataskyddslagstiftningen och vilken roll de tillmäter individer som autonoma varelser i digitala miljöer.

Fakta: 

Dataskyddsförordningen:

Förordningen kommer att ersätta personuppiftslagen i början av år 2018 när den implementeras i svensk lag. Förordningen innehåller bestämmelser om hur personuppgifter ska hanteras med krav på företag och sanktionsrisker om de inte följer bestämmelserna. Syftet är att ta bort det lapptäcke av regler kring personuppgiftsskydd som finns i dag inom EU och att stärka individens rätt att ha kontroll över sina uppgifter.

Källa: EU-kommissionen

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu