Koko Molander

Fördjupning


Koko Molander
  • I Stockholm planerades under förra året en höjning av månadskortet till 900 kronor i år, men förslaget röstades ner.
  • Priserna i kollektivtrafiken skjuter i höjden.
Fria.Nu

Kostnaderna ökar för kollektivresor

I Sveriges största städer blir det allt dyrare att åka kollektivt. I Stockholm och Göteborg ligger kostnaden för ett månadskort långt över den genomsnittliga prisökningen i samhället de senaste åren.

En uträkning som Fria har gjort visar att om prishöjningen hade följt Konsumentprisindex, KPI, sedan 1980 skulle ett månadskort i Stockholm kostat 219 kronor år 2014. Istället betalade resenärerna 790, vilket är samma pris som i dag. Kostnaden för månadskortet är alltså över tre gånger större jämfört med den generella prisutvecklingen.

Ett periodkort på 30 dagar i Göteborgs kommun kostade 580 kronor år 2014. Om det följt KPI sedan 2007 skulle priset ha stannat på 432 kronor. Sedan 2007 har Göteborgs stad subventionerat priset för ett periodkort, i dag med 135 kronor per kort. Därför är prisutvecklingen från då till nu mest relevant att jämföra.

KPI för 2015 är inte färdigräknat ännu, men med de siffror som finns syns samma trend. Det vill säga att höjningen av biljettpriset är betydligt större än den generella prisökningen i samhället.

Inget tyder på att priserna för resenärerna i kollektivtrafiken stannar av. I år ökar avgiften för periodkortet i Göteborg till 600 kronor per månad. Under en stor del av förra året diskuterades även en höjning upp till 900 i Stockholm.

Ett förslag som i höstas till slut röstades ner i Stockholm läns trafiknämnd.

Att priserna har ökat så snabbt förklarar Ulrika Frick (MP), ordförande i kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen, med att det inte bara är driften som kostar utan även utbyggnaden.

– Vi har stora utvecklingskostnader för kollektivtrafiken.

Storstadskommunerna är inte ensamma i att öka priserna för kollektivtrafiken. I en undersökning som SVT gjorde 2014 visade statistik från 19 av Sveriges 20 län mellan 2000 till 2013 en kostnadsökning på i snitt 73 procent. Det är 3,5 gånger mer än KPI för samma period.

Däremot finns det en rad mindre kommuner runt om i landet som går emot trenden och istället har infört avgiftsfri kollektivtrafik.

Ulrika Frick tror inte att det skulle vara en fungerande idé i Göteborg.

– Det finns nackdelar med avgiftsfri kollektivtrafik och jag tror inte på att det är den bästa lösningen. Det skulle innebära en betydligt större skattekostnad.

Både i Västra Götalandsregionen och Stockholms län kommer hälften av finansieringen av kollektivtrafiken från biljettintäkter och den andra halvan från region- respektive landstingsskatten.

– Det är alltid en avvägning vad som kan anses vara rimligt att betala för resenären. Just Göteborg har på grund av kommunens subventionering ett av de mest fördelaktiga periodkorten i vår region, säger Ulrika Frick.

Désirée Nilsson är forskare knuten till K2 – nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik och konstaterar att kostnaderna för kollektivtrafiken ökar och ökar.

– Så är det trots att det nu görs upphandlingar med fri konkurrens som var tänkt att sänka priserna. Men exakt vad det beror på kan jag inte svara på.

Att utbyggnaden kostar tror hon kan vara en anledning, men inte hela svaret.

Det finns ett stort intresse att hitta andra intäktskällor både inom branschen och hos beslutsfattarna, menar Désirée Nilsson. Reklam är en sådan som undersöks. Andra sätt är att låta de som tjänar på kollektivtrafiken betala.

En metod, som exempelvis används i Paris, är att låta en del av arbetsgivaravgifterna gå till kollektivtrafiken och på så sätt låta företagen betala för att de anställda kan ta sig till jobbet.

Ytterligare en är att låta den som exploaterar mark, alltså köper och bygger på, betala en avgift för kollektivtrafiken.

– Vi har sett att bostadspriserna går upp med närheten till kollektivtrafiken, säger Désirée Nilsson.

Ulrika Frick ser också ett stort behov av alternativa finansieringskällor. Ett exempel skulle vara att kunna lägga på några kronor på trängselskatten som endast gick till att utveckla kollektivtrafiken, vilket inte är möjligt i dag.

– Vi behöver utnyttja olika former av skatteväxling, men för det behövs nationella beslut.

Fakta: 

Vi har sökt trafiklandstingsrådet i Stockholms län utan att lyckas.

Kostnad SL-kort per månad

2004–2006: 600 kr

2007: 620 kr

2008–2010: 690 kr

2011–2016: 790 kr

Kostnad Göteborgs periodkort 30-dagar

2006: 500 kr

2007: 400 kr

2008: 415 kr

2009: 435 kr

2010: 445 kr

2011: 445 kr

1/1–30/9 2012: 475

30/9 2012–5/1 2014: 505 kr

2014: 545 kr

2015: 580 kr

2016: 600 kr

KPI

KPI är ett mått för hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig och visa vilka priser konsumenterna faktiskt betalar.

Källa: SCB

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu