• Hittills har informationsmaterialet för föräldrar översatts till 14 språk. I Region Jämtland Härjedalen finns också önskemål om att få det översatt till sydsamiska.
  • I pilotprojekten i Göteborg, Södertälje och Landskrona har de flesta familjer varit positiva till Bokstart och ungefär 70 procent har tagit emot hembesök.
  • En av drivkrafterna för att initiera Bokstart i Sverige har varit elevernas sjunkande resultat i internationella Pisa-mätningar. Förhoppningen är att tidiga insatser för läsfrämjande och språkutveckling ska göra skillnad på sikt.
Landets Fria

Biblioteket kommer hem till barnfamiljer

För den som just fått barn ska det bli lika naturligt med ett besök från biblioteket som ett besök från barnavårdscentralen. Det är tanken med Kulturrådets projekt Bokstart vars mål är att främja läsande och språkutveckling hos små barn. Nästa år startar pilotprojekt i Jämtland, Härjedalen och Västernorrland.

Bokstart går ut på att varje familj som har en sex månader gammal bebis erbjuds hembesök från det lokala biblioteket. De föräldrar som tackar ja möter en bibliotekarie som kommer med tre utvalda böcker och information om hur viktigt det är för barnens språkutveckling att föräldrarna läser och pratar med dem på det egna modersmålet.

I dag erbjuder de flesta bibliotek nyblivna föräldrar att komma och hämta en gratis första bok till sitt barn, vilket inte passar alla föräldrar.

– Alla böckerna blir inte hämtade, framför allt inte av föräldrar som har ett stort mentalt avstånd till biblioteken, så det förstärker snarare klyftan. Det här är ett sätt att utjämna skillnaderna mellan barnen som blir lästa för och dem som inte blir det, säger Nina Frid, handläggare på Kulturrådet.

Idén med hembesöken kommer från Storbritannien där studier har visat att Bokstart gör skillnad för barnens språkutveckling. Modellen har även provats i Danmark med gott resultat. En bonuseffekt har varit att hela familjen fått en mer positiv inställning till läsning och litteratur.

En av drivkrafterna för att initiera Bokstart i Sverige har varit elevernas sjunkande resultat i internationella Pisa-mätningar, se faktaruta. Fokus i debatten ligger ofta på kvaliteten i skolorna, men kanske kan de försämrade resultaten bero på andra faktorer. Exempelvis kan ordförrådet skilja sig kraftigt redan i treårsåldern mellan barn som får språklig stimulans och barn som inte får det.

– Vi vet att föräldrar inte läser lika mycket för sina barn nu som tidigare. Och många filialbibliotek har stängt, så många har fått mycket längre till sitt närmaste bibliotek. Kan man göra något redan under barnens första år då de sätter grunden för allt, påverkar det förmodligen skolresultaten och Pisa-undersökningarna också, säger Nina Frid.

I Sverige startade de första pilotprojekten 2014 i utvalda stadsdelar i Göteborg, Södertälje och Landskrona. Ett hembesök görs när barnet är sex månader, ännu ett när barnet är ett år, och när barnet är tre år bjuds familjen in till sitt närmaste bibliotek. Ett särskilt fokus ligger på att uppmuntra föräldrarna att tala sitt eget modersmål med barnen. Böckerna som barnet får är på svenska, men informationsmaterialet kring läsning har översatts till alla språk som föräldrarna i projektet har som modersmål.

– Bokpaketen är viktiga, men är egentligen mer något att prata runt. Föräldrarna kan också berätta egna historier, prata med barnet om det de ser eller bara läsa högt ur texter de ändå läser. Det viktiga är att prata och läsa på sitt modersmål, säger Nina Frid.

Projektet genomförs i ett tätt samarbete med barnavårdscentralerna, BVC, som genomför liknande hembesök hos nyblivna föräldrar men med fokus på barnets hälsa och föräldraskapet mer generellt.

– Både folkbibliotek och barnhälsovård har redan i uppdrag att arbeta med barns språkutveckling. Detta är ett konkret sätt att arbeta med sitt uppdrag, gärna i samverkan för bästa resultat.

Den största oron innan Bokstart kom igång i Sverige var hur familjerna skulle reagera på att en främling kom hem till dem. Men hittills har de flesta varit positiva och ungefär 70 procent av de nyblivna föräldrarna har tagit emot bibliotekarier i hemmet. En del möten går mest ut på att räcka över bokpaketet och informationsmaterialet ute i hallen, medan bibliotekarien behåller ytterkläderna på. Men i andra fall blir det längre samtal över en kopp kaffe där även äldre syskon visar intresse.

De deltagande biblioteken har också märkt att projektet ger dem nya insikter. För första gången träffar nu bibliotekarierna familjer som aldrig varit på biblioteken och får en inblick i deras situation och behov, berättar Nina Frid.

– Om Bokstart blir nationellt tror jag verkligen på sikt att det skulle kunna förändra hela biblioteksvärlden, i och med att relationen till lokalsamhället blir så mycket starkare.

Hittills har omkring 500 barn nåtts i pilotprojekten. Projektet pågår fram till 2018 och ska då utvärderas. Om resultaten är positiva är förhoppningen att Bokstart ska spridas i hela landet genom att Kulturrådet tar fram ett kunskapsunderlag och inspirationskälla för kommuners och regioners arbete.

– Det vi jobbar mot är att Bokstart ska bli lika självklart som ett BVC-besök och gälla alla barn, säger Nina Frid.

Men Kulturrådet insåg att det kan bli svårt för glesbygdsområden att följa exakt samma modell som i pilotstäderna. I många kommuner är avstånden mellan hemmen och biblioteken exempelvis mycket större än i Södertälje eller Landskrona. Därför ska pilotprojekt inledas under 2015 i Region Jämtland Härjedalen och i Västernorrlands län.

I Västernorrland har landstinget valt ut ett pilotområde som består av asylboenden. Exakt hur Bokstart ska utformas där är inte klart men de ansvariga räknar med att tolk kommer att behövas vid många av besöken.

– Det blir jättespännande och viktig kunskap kring hur man jobbar där för att nå familjer som är nyanlända, säger Nina Frid.

I Region Jämtland Härjedalen vill alla åtta kommuner vara med i projektet men samtliga barn kommer inte att kunna nås till en början. Målet ligger på minst hälften av de omkring 1 300 barn som föds varje år i länet. I januari börjar arbetet med att bestämma exakt hur projektet ska se ut i länet och i september är det tänkt att besöken ska dra igång.

– Bibliotekslagen säger att vi ska nå alla vilket är ett fantastiskt mål. Genom att jobba så här tror vi att vi når fler än om vi bara väntar på att familjerna ska komma till biblioteken. Alla är väldigt inspirerade, säger Catarina Lundström, regional biblioteksutvecklare på Region Jämtland Härjedalen.

Hon betonar att det är viktigt att undvika pekpinnar i mötet med föräldrarna.

– Bibliotekarierna ska prata om vikten av att läsa för sitt barn och hur språkutveckling fungerar, men på ett socialt och lättsamt sätt. Många föräldrar vill göra det bästa för sitt barn och det här kan ge inspiration, idéer och kunskap.

Egentligen går det inte att börja för tidigt med att läsa för sitt barn, enligt Catarina Lundström. Pekböcker, rim och ramsor och andra böcker kan föräldrarna börja med hur tidigt som helst.

– Men självklart kan man känna sig osäker som förälder, särskilt om man inte själv är en van läsare. Man vet inte hur det var när man själv var barn, och om man inte är en läsande person annars känns det kanske inte självklart. Därför känns Bokstart som en extra viktig satsning.

Vilka föräldrar som läser för sina barn beror på många faktorer, exempelvis vanor, traditioner eller utbildningsnivå. Därför tycker Catarina Lundström att det är sympatiskt att projektet riktar sig till alla familjer.

– Det görs redan mycket läsfrämjande verksamhet av bland andra biblioteken och studieförbunden, vilket är jättebra. Men jag tror att det är genom att jobba så här generellt som man kan få reella, breda effekter. Det vore fantastiskt om Bokstart blir en nationell satsning för alla barn och föräldrar.

Fakta: 

Mer om Pisa

Pisa är en internationell kunskapsutvärdering som drivs av OECD och mäter 15-åringars prestationer inom matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning. OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, är en organisation för 34 industriella länder med demokrati och marknadsekonomi.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu