• Inga höga trösklar är grundläggande för ett tillgängligt ställe – men personalens bemötande väger tyngst.
Göteborgs Fria

Bemötandet viktigast för en tillgänglig krogmiljö

Låga trösklar, markerade trappor och automatiska dörrar. Tillgängligheten på krogen måste bli bättre – men bemötandet är minst lika viktigt som rummets utformning.

– Att få ett dåligt bemötande är värre för mig än att jag inte kan ta mig in själv. Jag tillåter mig inte att bli lyft in utan går då hellre därifrån, men får man ett dåligt bemötande så sätter det djupare spår i mig, säger Anders Westgerd, verksamhetsledare för Göteborgskooperativet för independent living, GIL.

GIL jobbar med att samordna personlig assistans för individer som har varaktiga och omfattande funktionsnedsättningar. Målet är att alla ska kunna vara delaktiga i samhället och leva som andra. Bland annat har de jobbat mycket med att belysa otillgängligheten på krogar och restauranger. Att ta sig in kan vara svårt, ofta saknas det toalett och höga bardiskar gör det besvärligt att beställa. Dessutom har det blivit allt vanligare att folk träffas och umgås på krogen, något som personer med funktionsnedsättningar också vill kunna ta del av, förklarar Anders Westgerd.

Arkitekterna Maria de Val och Christina Kvillborn är experter på tillgänglighet. De jobbar med att inspektera byggen så att de tillgänglighetsregler som finns efterföljs.

– Vi kommer oftast in när första skissen är gjord och så stämmer vi av med vår checklista att det fungerar att svänga med rullstolen hit och dit och sådana saker, säger Maria de Val.

Oavsett vilken funktionsnedsättning man har ska man kunna ta sig in i byggnaden, trappor och ledstänger ska vara utformade på rätt sätt och trösklar ska inte vara för höga. När det gäller gamla hus ska det som är enkelt åtgärdas, det är vanligtvis markeringar av trappor, ledstänger och dörrautomatik.

Krögarna har en avgörande roll, de måste vara medvetna om problematiken för att kunna förbättra. Tobias Hamberg från Avenyfamiljen och Patrick Olsson från Ess Hotell menar att tillgängligheten ofta glöms bort i byggnadsfasen vilket ibland resulterar i dålig tillgänglighet även för gäster utan funktionsnedsättning. Det de har lättast att påverka är dock bemötandet.

– Bemötande är en jättestor del av vår vardag, det är ju det vi sysslar med. Om inte vi har möjlighet att bemöta våra gäster på ett bra sätt, oavsett vem det är, så är det kört för vår del, säger Patrick Olsson.

Han menar att det skulle hjälpa att föra in bemötande av personer med funktionsnedsättningar i deras policy.

– Men det blir fel om jag ska sitta och författa en policy om tillgänglighet och funktionsnedsättning. Jag måste ha hjälp av någon som förstår vad som är väsentligt och relevant, säger han.

Patrick Olsson lyfter också som förslag att Anders Westgerd kommer och pratar för deras personal om tillgänglighet. Tomas Hamberg är positiv och föreslår att de ska göra det tillsammans.

– Man skulle kunna göra det som en trevlig grej med after work, så det inte bara blir en tradig föreläsning, säger Tobias Hamberg.

Föreläsningen som inte är en föreläsning spikas. En annan konkret handling som kommer genomföras är att arkitekterna Maria de Val och Christina Kvillborn ska skriva en checklista med vad man måste uppfylla ur tillgänglighetssynpunkt när man bygger en uteservering. Det slarvas mycket med uteserveringar och det är något GIL har kämpat mycket för.

Att hitta fler konkreta lösningar på byggproblemen är en separat process som är svårare att manövrera i menar Patrick Olsson. Det är något som både Ess Hotell och Avenyfamiljen kommer jobba långsiktigt med.

– Det här är en sådan sak där vi tyvärr aldrig kommer komma i mål, det kommer alltid finnas utmaningar i de här frågorna. Det viktiga för oss är att vi förflyttar oss framåt, säger Patrick Olsson.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Kritik mot tillgänglighetspris

Göteborgs Stad fick i går första pris i den europeiska tillgänglighetstävlingen Access City Award. Det möter nu kritik.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu