Seminarium: Dags att skriva historien om Balkan? | Fria.Nu
Göteborgs Fria

Seminarium: Dags att skriva historien om Balkan?

Vad ska det stå när vi skriver historien om krigen på Balkan? Frågan engagerar världen och i Sverige har vi bråket mellan Ordfront och Dagens Nyheter färskt på näthinnan.
Kanske handlar det mer om vem som ska skriva historien - och när? På ett seminarium som Ordfront arrangerade i helgen försökte man reda ut begreppen.

Debatten om historieskrivningen efter krigen på Balkan har i vissa stycken varit en ren sifferexercis - inte minst när det gäller att uppskatta antalet döda. Siffran 200 000 upprepats så många gånger att den upphöjts till sanning. I själva verket är de flesta bedömare överens om att detta är en överdrift. Frågan är bara hur stor.

Ingen vet med säkerhet hur många som dog. Inte ens några riktigt kvalificerade gissningar har kunnat göras, eftersom några ordentliga folkräkningar inte har genomförts.

Professor Kjell Magnusson är en av dem som förundras över motviljan mot att genomföra en ordentlig folkräkning för att komma till rätta med felaktigheterna, och han anar en konspiration bakom överdrifterna.

- Historien har lärt oss att dödssiffror i krig ofta överdrivs kraftigt. Så är det förstås i det här fallet också. Man skulle kunna spekulera i att det finns en ovilja att ta reda på det ligger till, eftersom Natos interventioner kom till som en följd av att världen trodde att det pågick ett folkmord på Balkan, sa han under seminariet.

Här blir det lätt en uppdelning i svart och vitt. Mellan de som anser att folkmord begicks - och som därmed antas ha tyckt att det var rätt att släppa Nato-bomber över Balkan - och de som inte anser att folkmord begicks och som därmed beskylls för att vara 'historierevisionister'.

Nyckelbegreppet är alltså "revisionism". Det klingar obehagligt för det flesta eftersom det för tankarna till brunsvarta förnekare av nazisternas förintelsen av judar under andra världskriget. Kanske är det den ryggmärgsassociationen som är problemet. För när en artikel i Ordfront om vad som hände på Balkan anklagas för att vara revisionistisk tar det alltså hus i helvete och fascistreferenserna haglar.

Men här finns en begreppslig komplikation. Att revidera är att ändra något. Det är inte fel i sig. Att ändra en uppgift när nya och mer trovärdiga finns till hands är helt naturligt. Revisionism ifråga om historieskrivning handlar om att förneka fakta. Frågan är bara: vilka fakta?

DN-journalisten och Balkaexperten Christian Palme återkom under seminariet gång på gång till att det inte går att förneka att folkmord begicks under krigen på Balkan, att det till exempel förekom fångläger där ohygglig grymhet utspelades. Att inte medge det är revisionism, hävdade han.

Samtidigt medgav han att parallellerna till andra världskriget är förhastade. 'Förintelseläger' är ett missvisande uttryck. 200 000 döda är helt klart en överdrift. Hur många det egentligen är får framtiden utvisa, vilket leder fram till frågan: är det för tidigt att göra en skriva historien om krigen på Balkan?

Den som förnekar förintelsen av judar under andra världskriget gör det mot bättre vetande. När det gäller huruvida folkmord begicks på Balkan så råder det, som Kjell Magnusson påpekar, brist på bättre vetande. Det finns åsikter och uppskattningar, varav de flesta färgats av partiska motiv. Någon sanning finns inte.

Ordfronts seminarium var ett försök att rensa luften. Det presenterades som ett "lågmält samtal där olika åsikter kan mötas under konstruktiva samtal". Till stor del blev det en förutsägbar konfrontation mellan två väl nedgrävda fronter. Mellan en och annan intressant poäng tillfördes inte mycket nytt.

Men en sak är i alla fall säker. Efter den förste januari 2008 kommer inga nya åtal väckas vid FN:s tribunal i Haag. Någon gång under 2010 kommer lamporna slutgiltigt att släckas. Då blir också det ofantliga arkiv som byggts upp genom åren tillgängligt för forskare och journalister. Kanske kan den verkliga historieskrivningen då börja på allvar.

Annons

Rekommenderade artiklar

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Fria Tidningen

Hon ger ut sin egen poesi

Louise Halvardsson gav ut sin diktsamling Hejdå tonårsångest - 35 dikter innan 35 på eget förlag. Nu har hon nominerats till Selmapriset.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu