Mörkt, malande och magnifikt från von Hausswolff | Fria.Nu

Recension


Musik
Miraculous Artist: Anna von Hausswolff Bolag: Pomperipossa/Bengans

  • Anna von Hausswolff bjuder på en resa som leder till stjärnhimlen, skriver Tobias Magnusson
Göteborgs Fria

Mörkt, malande och magnifikt från von Hausswolff

Anna von Hausswolffs föregående albumet Ceremony var inspelat på kyrkorgeln i Annedalskyrkan. På Miraculous använder hon en unik orgel som finns i konserthuset i Piteå. Orgel Acusticum, som den heter, är en av Europas största och har 9000 pipor. Kraften från orgeln slås an redan i de inledande ackorden till Discovery, och ekar sedan genom albumets nio mörka, malande och magnifika spår.

En annan utgångspunkt i processen har varit att von Hausswolff utgått från en plats – Miraculous – som beskrivits av henne som en sorts samlingspunkt för historier och berättelser som figurerat i Annas familj och släkt genom åren.

De berättande elementen är också tydliga, kanske inte främst genom texterna utan genom att låtarna får växa och utvecklas från inledande minimalistiska och repetitiva strukturer, påminnande om Philip Glass, till det episka och majestätiska.

De instrumentala passagerna ges stort utrymme, från ambienta droneinslag till manglande och brutala gitarriff. Att de vokala inslagen är relativt sparsamma, ofta dröjer det flera minuter tills det att Anna von Hausswolff börjar sjunga, gör att det blir desto mer effektiva när hennes kraftfulla röst skär genom den maffiga ljudbilden. Apropå hennes sång gillar jag de spår där hon är mer återhållsam, som i An oath, där hon påminner om Stevie Nicks, eller som i Pomperipossa och The hope only of empty men där hon är mer sårig i rösten, likt PJ Harvey.

Miraculous är en skiva som lever upp till sin titel; den är omöjlig att beskriva, och måste upplevas, som en resa. Var den slutar bestämmer du själv. Här finns svarta hål att sugas in i, men även gnistrande stjärnor som gör sitt bästa för att lysa upp den omgivande, mörka rymden.

Anna von Hausswolff fortsätter att gå sin egen väg. För att än mer kunna styra sin konstnärliga riktning har hon startat ett eget skivbolag, där Miraculous är det första släppet. Tanken är att även ge ut andra artister, som likt henne själv står för ”risktagande”, ett ord hon föredrar framfor experimentell. Avgjort är att det ska bli spännande att följa hennes risktaganden framöver.

Annons

Rekommenderade artiklar

Drabbande kärleksbudskap från Blameful Isles

Recension

Blameful Isles is dope! Det skrev Talib Kweli på sitt Facebookkonto efter att ha upptäckt det svenska bandet Blameful Isles. Så rätt han har i detta. Lysande på de tre föregående albumen och än bättre på nya dubbelalbumet Pleroma, skriver Tobias Magnusson.

Fria Tidningen

De tar ett andetag tillsammans

Recension

Bakom Luft står saxofonisten Mats Gustafsson och säckpipeblåsaren Erwan Keravec. Inhale är deras debutskiva.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu