• Fäboddrift är ett exempel på agroforestry, där matproduktion kombineras med skog för att bli mer miljövänlig.
  • Agroforestryns positiva effekter har stöd av vetenskapliga studier som dock framför allt har genomförts i tropiska områden där agroforestry är vanligare.
  • Både permakultur och stadsodling kommer att tas upp under kongressen. Båda kan vara, men är inte alltid, exempel på agroforestry.
  • I alléodling kombineras träd med mer traditionella jordbruksväxter, i det här fallet majs och valnötsträd.
Landets Fria

Skog gör matproduktion mer hållbar

Att kombinera jordbruk med skogsbruk kan lösa många av de miljöproblem som dagens matproduktion skapar. Det säger forskaren Johanna Björklund inför Sveriges första kongress om agroforestry.

Olika former av så kallad agroforestry har funnits i Sverige länge. Naturbetesmarker, skogsbete och fäboddrift kan alla falla in under definitionen av begreppet, som helt enkelt är system där jordbruk och skogsbruk kombineras. Det kan vara träd eller buskar – ”perenna vedartade växter” är den korrekta termen – som odlas på en åker, eller att mat odlas på skogsmark.

Ett exempel på agroforestry som är relativt vanligt i Europa är att träd odlas för energi- eller vedproduktion i rader på åkrar där spannmål växer emellan. Fruktträdgårdar med bete under är ett annat exempel, liksom skogsträdgårdar.

Göteborgs stad vill gärna utveckla sin satsning på odling och funderar på om Göteborg kan bli Europas första ”agroforestry city”. Därför arrangerar kommunen Sveriges första kongress om agroforestry som hålls 13–15 november. Den kommer att handla om agroforestry både på landsbygden och i städer och om både ekologiska och sociala aspekter som integration och sammanhållning. Målgruppen är bred – personer som är intresserade av mat, stads- eller landsbygdsutveckling, lokal ekonomi, odling, skog eller turism utifrån sin roll som lant- eller skogsbrukare, föreningsaktiv, politker, tjänsteman, forskare eller företagare.

Ett mål är att kongressen ska ge mycket utrymme för deltagarna att vara med och diskutera och utbyta erfarenheter. Det blir också studiebesök där deltagarna möter agroforestry i praktiken.

Johanna Björklund har varit bollplank och rådgivare när det gäller kongressens innehåll. Hon forskar om agroforestry vid Örebro universitet och var en av initiativtagarna till Sveriges agroforestrynätverk som bildades i fjol.

Fördelarna med agroforestry är många, säger hon.

– De stora globala miljöproblemen – som klimatförändringar, utrotning av arter, vattenförsörjning och störda kretslopp av fosfor och kväve – är till stor del orsakade av livsmedelssystemen. Agroforestrysystem hanterar det bättre.

Exempelvis binder träden och buskarna i agroforestrysystem mycket mer kol än vanliga ettåriga växter, vilket minskar utsläppen av koldioxid. Inom agroforestry är det vanligt att många arter samsas på samma mark, vilket ökar den biologiska mångfalden för både växter och djur. Systemen både renar och behåller vatten.

Dessutom är agroforestry betydligt bättre för jorden än odling av ettåriga växter där både plöjning och konstgödsel bidrar till att utarma myllan. I agroforestry bygger växterna rötter under mycket längre tid vilket bland annat gynnar mykorrhizan i jorden, alltså nätverken av svampmycel och växtrötter.

Detta gör i sin tur att olika näringsämnen stannar i marken istället för att de läcker ut i vattendragen, orsakar övergödning och behöver fyllas på med hjälp av olika slags gödsling.

– Vi börjar förstå att livsmedelssystemet som vi har påverkar miljön negativt och att vi äter ohälsosamt, och att vi måste göra stora förändringar. Jordbruket kan bli en jätteviktig del i att bromsa klimatförändringarna och minskningen av biologisk mångfald. Det här börjar bli allmänt känt vilket leder till ett intresse för att hitta nya odlingssystem, säger Johanna Björklund.

Istället för att bidra till problemen skulle jordbruket kunna vara en betydande del av lösningarna. Exempelvis släpper jordbruket i dag ut mycket kol, men skulle istället kunna bli en viktig aktör för att binda kol om dess metoder ändrades.

Men så länge förutsättningarna ser ut som de gör i dag lönar det sig inte med agroforestry ur ett ekonomiskt perspektiv.

– Så länge oljan, arbetskraften och maten är billiga är det inte lönsamt.

Det kommer dock att ändras om oljan blir dyrare, lantbrukare börjar att få betalt för att binda kol och tekniken utvecklas så att agroforestrysystemen inte kräver lika mycket arbetskraft.

Agroforestry ger delvis andra livsmedel än dagens jordbruk vilket kan betyda att vi behöver ändra våra matvanor. Nötter, bär, frukt, frön, fleråriga rotfrukter och bladgrönsaker som sallat är vanliga grödor.

– Men det finns ett stort kunskapsgap. Vi vet inte än vilka arter och sorter som är mest intressanta, säger Johanna Björklund.

Det är en av frågorna som ska få svar i det forskningsprojekt som Johanna Björklund koordinerar. Där ingår 13 skogsträdgårdar och skogsbetesmarker runt om i Sverige. Studien har pågått i fyra år men det kommer att ta tid innan den verkligen börjar att ge resultat. Att anlägga en skogsträdgård tar tid och att se vilken effekt den får på olika ekosystemtjänster kräver många år.

Intresset för agroforestry i Sverige har ökat stort de senaste åren, säger Johanna Björklund – både från allmänheten, forskare, politiker, lantbrukare och stadsodlare.

– Det var inte länge sedan begreppet var okänt i Sverige. Det har hänt jättemycket de sista åren och det växer snabbt. Jag får många samtal och epost från lantbrukare och stadsodlare som vill testa agroforestry.

Fakta: 

Mål för agryforestrykongressen

• Att se om och hur agroforestry kan bidra till arbetet för att mångdubbla den ekologiska livsmedelsproduktionen i och kring Göteborg för att skapa hundratals eller kanske tusentals hållbara jobb, kooperativ och företag.

• Att bilda en plattform för utveckling av agroforestry i Sverige.

Några medverkande:

Rosa Mosquera-Losada, ordförande för den europeiska agroforestryfederationen

Ulf Kamne, vice ordförande i Göteborgs kommunstyrelse

Hajar Alsaidan, ordförande i det sociala företaget Hoppet som arbetar med mångkulturell mat

Michaela Conigliaro från FN:s program för agroforestry och urbant skogsbruk

Annevi Sjöberg, medgrundare av Permakultur Stjärnsund och ordförande för Permakultur i Sverige

Bo Hultgren, distriktschef vid Skogsstyrelsen, Göteborgs distrikt

Magnus Ljung, ansvarig för SLU:s nationella kompetenscentrum för rådgivning

Gunilla Almered Olsson, professor, Göteborgs universitet

Kjell Sjelin, ekolantbrukare norr om Uppsala

Läs mer på www.agroforest.se

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Börja året med en kurs

Vill du bli självhushållare, starta odlingsföretag eller bygga tiny houses? Vi tipsar om vårens folkhögskolekurser.

Landets Fria

Omställningsskola gör succé

Det har blivit en lyckad start för Holma folkhögskola – Sveriges första folkhögskola med omställningsprofil.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu