De boende tvingades bort – nu rivs lägret
Klockan fyra på tisdagsmorgonen kom polisen in och började lyfta ut människor från Sorgenfrilägret. Kort därefter började Malmö stad riva skjulen som var omkring 150 EU-medborgares hem. Nu har de sista boende lämnat platsen.
Tidigt på tisdagsmorgonen, medan det fortfarande var mörkt, vaknade de boende i Sorgenfrilägret i Malmö av att polisen dök upp i piketbussar. Efter att ha spärrat av Nobelvägen/Lantmannagatan gick de in i lägret.
– Vi stod i armkrok i grinden tillsammans med de boende och sjöng och skrek slagord. Polisen kom fram och sa att de arbetar på uppdrag av Malmö stad. Sen började de dra i folk och lyfta ut dem.
Annons
Det säger Johanna Nilsson från Nätverket för romers rättigheter.
Johanna Nilsson var på plats när avhysningen startade vid fyratiden, tillsammans med ett 60-tal andra aktivister. När Skånes Fria Tidning kommer till platsen är klockan åtta, och Johanna Nilsson står utanför polisens avspärrningar. De flesta boende har blivit bortburna eller lämnat frivilligt.
- Det är så sjukt respektlöst. Det är människor som blir jagade från land till land. De har bott här ett år och har ingenstans att ta vägen. Malmö stads evakueringsboenden räcker inte ens till alla och gäller bara några nätter, säger Johanna Nilsson.
Ett 30-tal boende är kvar vid åttatiden - och sitter tillsammans på marken strax innanför ingången till lägret.
I bakgrunden syns lyftkranar som börjar avlägsna skjulen – de boendes hem fram tills för bara några timmar sedan.
Jeanette Silow, chef på miljöförvaltningen, står utanför staketen och pratar med medieuppbådet som flockas.
– Vi har begärt handräckning av polisen för att verkställa det beslut om städning och rivning av lägret som miljönämnden fattade den 27 oktober. I första hand bärgar vi ut de bilar eller husvagnar som är kvar. Sen river vi de bosättningar eller skjul som finns på platsen.
Hon hänvisar de boende till det 50-talet boplatser som sociala resursförvaltningen ordnat. Vart de ska ta vägen sedan kan Jeanette Silow inte svara på.
– Det är en svår situation och de här människorna är väldigt utsatta. Men lagarna gäller lika för alla. Det är inte lämpligt, lagligt eller önskvärt att en grupp ställs utanför och varken omfattas av lagstiftningens skydd eller krav.
Polisens informatör Ewa-Gun Westford är också på plats utanför lägret.
– Vi äger inte den här insatsen utan har varit på plats för att säkerställa att Malmö stad kan utföra sitt uppdrag.
Aktivister menar att avhysningen är respektlös, vad säger du om det?
– Lagen gäller alla. Nu är det såhär att det här tomten räknas som en fara och det måste vi förhålla oss till. Sen är de här människorna väldigt utsatta. Men de får tillfällig värme och vila av Malmö stad.
Och vart ska de ta vägen sedan?
– Jag har ingen uppfattning om det faktiskt, säger Ewa-Gun Westford.
Till slut, strax efter klockan 9, reser sig det 30-talet boende som är kvar och lämnar platsen tillsammans.
Tv-kamerorna följer ledet på väg förbi polisens avspärrningar.
En av de boende, Isabel, är en av dem som varit kvar till sist.
– Jag går nu. Det är inte lönt att vara kvar när de river våra hus.
Hur känns det?
– Dåligt. Vart ska vi ta vägen?
De boende samlas på gatan. En av dem är Mexina.
– Polisen väckte oss tidigt. De drog i oss och puttade oss. Det kändes våldsamt.
Vad ska du göra nu?
– Jag bor i kommunens hus några dagar, så länge jag får. Sen vet jag inte.
Boende från lägret och aktivister begav sig vid halv elva-tiden till Stadshuset i Malmö, för att protestera mot rivningen.