Fördjupning


Malin Gustafsson
  • Medelåldern för en ko inom mjölkindustrin är fem år. Hon skickas till slakt när hon inte är lönsam längre. Juversjukdomar, dålig fruktsamhet och låg mjölkproudktion är de vanligaste anledningarna till att kor skickas till slakt.
  • På bilden en så kallad mjölkkarusell, som används inom mjölkindustrin för att ta mjölk från korna.
  • Kor får mjölk för att de fött en kalv. Kalvarna tas ifrån sina mammor nästan omedelbart efter födseln.
  • 338 000 mjölkkor finns i Sverige, enligt Jordbruksverket.
  • Det barnen lär sig är hur vi människor utnyttjar djur och den grundläggande ideologin låser fast oss i den här typen av produktion och förhållningssätt till andra djur. Tobias Linné.
Fria.Nu

Mjölkindustrin – inte vilken bransch som helst

I nationell och lokal media har det under året rapporterats mycket om det som benämns som ”mjölkkrisen”. Att mjölkdebatten väcker känslor beror på att livsmedlet har en särställning i vårt samhälle. Redan som barn lär vi oss att få en särskild relation till mejeriföretagen och dess produkter. Men samtidigt ifrågasätts den särställningen allt mer ur hälso-, klimat och djurrättsperspektiv.

”Så drabbar den svenska mjölkkrisen dig” är en av rubrikerna som dyker upp vid en sökning på nätet på ordet mjölkkrisen. Färre öppna landskap, mer utländskt på mejerihyllorna och mindre nötkött är några av de effekter som nämns som resultat av den svenska mjölkkrisen. Låga mjölkpriser anses vara grundproblematiken som lett till att de svenska mjölkbönderna blir allt färre och att den svenska mjölkproduktionen därmed dalar.

Matbutiker startar kampanjer för att hjälpa de svenska mjölkbönderna, ett politiskt beslut om ett mjölkstöd på 150 miljoner kronor har fattats och konsumenterna uppmanas att köpa svensk mjölk. Det är inte en fråga om vårt samhälle ska hjälpa företagen i kris utan det ses som en självklarhet. Hur kommer det sig att det är så och skulle det vara lika självklart om det skulle vara vilken annan vinstdrivande bransch som helst? Etnologen och forskaren Håkan Jönsson vid Lunds universitet har forskat om mjölkens betydelse i vårt samhälle.

– Mjölken har haft och har en speciell ställning som livsmedel som inget annat livsmedel har haft. Historiskt har mjölken förenat alla olika politiska inriktningar på så sätt att alla kunde enas om att oavsett vad de tyckte om allt annat så tyckte de gemensamt att mjölken var bra. Mjölken kom under 1900-talet att framställas som det mest hälsosamma och svenska som det gick att konsumera.

Mjölken blev en viktig del i det växande välfärdssamhället under 1900-talet och ett medel för att exempelvis alla barn skulle få möjligheten att prestera likvärdigt i folkskolan. Livsmedlet passade även in i berättelsen om de moderna framstegen under 1900-talet med bland annat modern teknik som möjliggjorde pastörisering.

I sin avhandling ”Mjölk. En kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi” skriver Håkan Jönsson även om föreningen Mjölkpropagandan som bildades 1923 som samarbetade med mejeriföretagen och arbetade för att höja mjölkkonsumtionen genom att på olika sätt informera om mejeriprodukter. Jönsson skriver att i föreningens styrelse förenades jordbrukare, mejerirepresentanter, politiker, läkare, lärare, forskare och konsumenter och att Mjölkpropagandan därför inte var någon renodlad branschorganisation. Då alla partier delade den positiva inställningen till mejeriprodukter sågs myndigheternas engagemang i Mjölkpropagandan som något politiskt okontroversiellt.

Flera olika faktorer har resulterat i mjölkens särställning och i sin avhandling skriver Håkan Jönsson att mejeriföretagen lyckas framstå som icke-kommersiella och vetenskapligt objektiva när de marknadsför sina produkter.

– Det är ett tydligt både politiskt och normativt beslut i vårt samhälle att vi ska ha de här produkterna, den här typen av jordbruk och det här förhållningssättet till andra djur. Och redan som barn grundläggs våra matvanor och vi socialiseras in i att konsumera på ett visst sätt, säger Tobias Linné, doktor i sociologi och forskare i kritiska djurstudier vid Lunds universitet.

Det finns en samsyn i vårt samhälle att skolan ska vara en kommersiell frizon där reklam eller varumärken inte ska exponeras. Trots det pryder mejeriföretagens loggor många mjölkmaskiner i skolmatsalarna runt om i landet. Mjölken är även en del i alla barns rätt till en kostnadsfri skolmåltid. Den fria skolmåltiden, som i dag ingår i skollagen, har utvecklats från det som från början hette ”Den fria skolmjölken”. Inom EU finns ”Skolmjölksstödet” och årligen betalar EU via Jordbruksverket ut drygt 70 miljoner kronor i stöd till svenska skolor för att främja mjölkkonsumtionen. Och likt andra vinstdrivande branscher och företag tar mejeriföretagen fram läromedel som lärare kan använda under sina lektioner.

– Både skolmaterial och de öppna gårdsbesöken som elever bjuds in till framställs som lärande. Det är problematiskt när företag själva får beskriva sin verklighetsbild. Jag tycker att man kan ställa sig frågan vad det är vi lär oss egentligen. Redan som barn lär vi oss att betrakta djur och natur som resurser. Det barnen lär sig är hur vi människor utnyttjar djur och den grundläggande ideologin låser fast oss i den här typen av produktion och förhållningssätt till andra djur, säger Tobias Linné.

När det gäller subventionering av just komjölk ser Tobias Linné ingen anledning till att mjölkindustrin ska ha en särställningen i vårt samhälle i dag.

– Jag anser att det går att argumentera för att växtmjölken har mindre miljöpåverkan och är lika bra ur näringssynpunkt. Sedan tror jag på ett samhälle där vi inte ska utnyttja djur så det argumentet är det främsta för mig. Men om vi ställer olika argument mot varandra- varför ska vi subventionera det ena och inte det andra? Jag kan inte se någon anledning till att fortsätta så.

I takt med att samhället förändrats har även mjölkens ställning kommit att ändras. Värdet av det nationella och idealet att konsumera svenska produkter ser annorlunda ut nu då vi kommit att konsumera allt mer internationella varor. Även vår syn på kropp och hälsa har förändrats då näringsproblemen i samhället har gått från undernäring till övernäring. Argumentet om mjölken som det mest näringstäta livsmedlet är inte lika självklart positivt i dag som det var i mitten på 1900-talet.

– Då det har funnits en väldigt stark pro-mjölkföreställning i Sverige blir det väldigt starka känslor kring just mjölken när den nu utmanas av andra starka grupper i samhället, säger Håkan Jönsson.

Han syftar bland annat på förespråkare för växtmjölk istället för komjölk. Just nu pågår en uppmärksammad process där dåvarande Svensk mjölk, nuvarande LRF mjölk, har stämt växtmjölksföretaget Oatly på grund av deras reklamkampanjer. Men även mjölkens hälsostatus och mjölkindustrins klimatpåverkan diskuteras allt mer. Bland annat har forskare vid Uppsala universitet sett ett samband mellan risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom och hur många glas mjölk som en person dricker per dag.

Men för Tobias Linné är den etiska diskussionen kring hur människor behandlar andra djur den viktigaste.

– Exempelvis mjölk kan diskuteras ur klimat- och hälsoperspektiv och där kan argumenten kan ställas mot varandra. Men när det gäller den etiska diskussionen och djurperspektivet så går det inte att argumentera emot det som jag ser det. Vi lever i en värld där vi inte värdesätter andra djur annat än som resurser för oss människor att använda och där mänskliga behov och perspektiv alltid står i centrum vilket jag anser är grundproblematiken.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu