• ”Välkommen till Lilliput, mina vänner!”, hälsar Stephen Hinton. Simuleringen utgår inte från Sverige utan från ett påhittat land. Detta för att deltagarna inte ska ha en förutfattad bild och kunna kan ta ut svängarna ordentligt.
  • Spelet är igång och diskussionerna går. Stephen Hinton har bjudit in experter inom sina respektive områden för en sista genomgång av spelet innan det körs inför publik i oktober.
Landets Fria

Vuxna leker med klimatet

Hur fungerar regeringar, företag och allmänhet när det gäller klimat och ekonomi? Det kan du vara med och experimentera kring i ett nytt simuleringsspel om miljöavgifter.

På Tillväxtverkets kontor i Stockholm har Landets Fria Tidning samt en grupp experter inom området nationalekonomimiljö samlats. Vi är här för en generalrepetition av ett simuleringsspel om miljöavgifter innan det körs inför och tillsammans med publik den 22 oktober i Stockholm.

– Genom att delta i spelet hoppas vi att folk förstår att det inte finns något att vara rädd för. Man ska vara mer rädd för att inte förändra sig, säger arrangören Stephen Hinton.

I centrum denna septemberkväll står det fiktiva landet Lilliput. Genom att simulera olika ekonomiska scenarion vill Stephen Hinton utmana de politiska beslutsfattarna, företagen samt allmänheten att våga prata om och fundera kring möjligheten att lägga en avgift på miljöförstöring.

– Vi hoppas att folk ska förstå att det går att använda ekonomiska styrmedel. Framför allt vill vi att miljöfolket ska förstå att ekonomin kan spela en roll i den här förändringsprocessen. Istället för som det är nu att det driver på klyftor och utsläpp, säger han.

Samtidigt kan ett spel kännas väldigt förenklat när en talar om en av vår tids största utmaningar.

– Om man sitter i ett rum där man har alla dessa aspekter kan man se hur olika beslut påverkar olika faktorer. Oftast är det kontraintuitivt. Man tror till exempel att om man minskar räntan så ökar man inflationen. Eller om man ökar ekonomisk tillväxt så får man minskad arbetslöshet. Men så fungerar det inte i verkligheten. Man lär sig mer av att simulera vitt och brett, förklarar Stephen Hinton beslutet att använda simulering som metod.

Det interaktiva miljöspelet beskrivs som en variant på strategispelet Monopol med den främsta skillnaden att mer än en kan stå som vinnare när spelet är över. Stephen Hinton förklarat engagerat de enkla spelreglerna. Regering och företag får välja huruvida de vill satsa på miljöteknik eller inte, om de vill höja, sänka eller bibehålla avgifter samt bestämma hur mycket som ska gå tillbaka till befolkningen.

En person utses till regering. Mat, transport och fastigheter fördelas till två konkurrerande personer per kategori. Spelet kan börja.

Regeringen meddelar att den tänker höja priset på utsläpp av miljögifter. Lagen får nu ta ställning till hur de vill agera. De kan välja att spela renhårigt och satsa på ny miljöteknik och höja avgifterna därefter. Eller se efter sina egna intressen genom att höja priserna utan att göra något alls. Allt enligt spelreglerna.

De flesta håller en ganska låg profil denna kväll. Investerar och tar på sig åtminstone en del av den ekonomiska smällen. Strategiska beslut läggs fram utifrån konkurrentens tidigare drag. Samtidigt väljer en representant för transport att ta sina satsningar i en helt annan riktning.  

– Jag är ju lite fossilbränslegubbe så först hotar jag regeringen för att de inte ska göra någon höjning. Och sedan behåller jag allting som det är och höjer priset med 20 procent bara för att hotet finns där och för att jag behöver maxa inför framtida investeringar. Så jag kör på råkapitalism.

– Det tycker jag är bra, svarar Stephen Hinton som precis blivit snuvad på sin egen spelstrategi.

Förtroendet för regeringen efterfrågas efter varje omgång. Fem av sju lyder siffrorna efter en första provomgång. 

Efter några omgångar visar en graf hur deras olika satsningar slog ut. Det är ett spel som ger olika resultat varje gång det spelas.

– Framför allt har vi sett att det är väldigt olika hur de som spelar den vanliga befolkningen agerar. Ibland känns det som att om man inte har förtroende för politiker trots att de har gjort vad de har sagt och trots att man får mer pengar i plånboken. Man måste förstå att spelet är väldigt slumpmässigt, men oftast har vi fått till en minskning utan att det har drabbat något specifikt företag. Och det var så vi trodde att det skulle vara.

En röst från kvällen: Rischab Khanna jobbar med hållbar utveckling och miljöfrågor i både Indien och Sverige.

Vad tyckte du om simuleringsspelet som en del av miljödiskussionen?

– Jag tycker att ekonomisk stimulans är mycket viktig för hållbar utveckling. Vi behöver både mer av det och mer forskning och fler alternativ för ett hållbart liv. Det var en bra simulering av hur regering, företagare och andra aktörer inom ekonomi kan påverka hållbarhetsfrågor. Det var en bra diskussion här i dag.

Du var regeringen i kväll, hur var det?

– Det var mycket svårt. Även om jag hade den bästa av intentioner och den bästa politiken, ur mitt regeringsperspektiv, så är det inte säkert att andra aktörer ser på samhället på samma sätt. Jag ville vara en bra regering och investera mycket. Och jag ökade inte priset så mycket utan bara lite grann. Och jag var populär. Jag fick 71 procent, säger han och skrattar.

Vad tar du med dig härifrån?

– För förändring, särskilt hållbar förändring, måste vi skapa dialog. När man använder en strukturell förändring måste man också kunna kommunicera varför och ha en diskussion med andra aktörer. Man måste enas. Även om jag tog ett steg så måste jag lyssna på hur det jag gör påverkar andra. Vi lever i världen tillsammans och vi måste lära oss hur vi gör det. Det hållbara livet är inte bara en relation till miljön. Det är också i relation till andra människor. Vi måste lära ut hur man kan skapa samarbete.

Initiativtagare till Simuleringsspelet: Styrmedel, klimatåterbäring och miljöavgifter mot miljömål är Stiftelsen hållbart samhälle. Det är en privat stiftelse som vill uppmärksamma ekonomins roll i att driva på för ett hållbart samhälle.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu