Mobbning mot vuxna dåligt kartlagd | Fria.Nu

Fördjupning


Malin Gustafsson
  • Kränkningar kopplade till någon av diskrimineringsgrunderna kallas för trakasserier. Vanliga former av trakasserier i skolan är kopplade till kön, etnicitet eller sexuella trakasserier.
  • En femtedel av medarbetarna i Malmö stad uppger att de blivit utsatta för mobbning.
  • Celia Cox är utbildare på Friends. De vanligaste kränkningarna är taskiga kommentarer, elaka blickar och fysiska kränkningar.
  • Börje Eriksson har skrivit boken Bakom leendet i samarbete med forskaren Töres Theorell.
Fria.Nu

Mobbning mot vuxna dåligt kartlagd

Mobbning och kränkningar förekommer bland människor i alla åldrar. Men siffror om mobbning bland barn och unga är lättare att få fram än bland vuxna, där det troligen finns ett stort mörkertal.

– Det finns allt för mycket som tyder på att det finns en rädsla för att anmäla sin arbetsgivare, säger författaren Börje Eriksson.

En pojke står i dörren in till personalrummet på sin skola. Han hör hur en lärare pratar om honom. Läraren skrattar när den berättar hur pojkens familjeproblem följer med honom till skolan och hur han retas av de andra eleverna.

Detta hände Arvid Nordvall, barn- och ungdomsråd på organisationen Friends, en skoldag. Han skriver om händelsen i organisationens årliga rapport om mobbning. I rapporten sammanställs svaren från 15 087 barn som har fått frågor om mobbning och kränkningar. Där framgår bland annat att var tionde elev på högstadiet precis som Arvid Nordvall har blivit kränkt av en vuxen i skolan. Och att i genomsnitt ett till två barn i varje klass i Sverige är utsatta för mobbning.

Celia Cox är utbildare på Friends och arbetar med att ge elever, personal och föräldrar verktyg för att kunna förebygga mobbning. Hon säger att vad Friends och även Skolverket har kunnat se är att omfattningen av mobbning bland barn och unga ligger på samma nivå som den gjorde i Sverige för 20 år sedan.

– Ur det perspektivet har det inte hänt så mycket, men det har hänt en del med lagstiftningen och skollagen under de här åren. Exempelvis arbetet med likabehandlingsplanen och att det nu finns ett hårdare krav på skolan att de måste kartlägga och ta reda på hur eleverna upplever sin situation på skolan, säger Celia Cox.

Skolorna är i dag även skyldiga att systematisera arbetet mot mobbning och ha olika team och personer på skolan som är ansvariga för de här frågorna, som exempelvis en likabehandlingsgrupp eller ett elevhälsoteam.

När det gäller mobbning som vuxna utsätts för inom arbetslivet görs det inte årligen några rikstäckande rapporter likt den som Friends gör och därför är bilden av hur många vuxna som utsätts för mobbning på sina arbetsplatser inte lika tydlig som för barn och unga. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket har det mellan åren 2009 och 2014 kommit in 4 749 anmälningar om arbetsskador som uppges vara orsakade av kränkande särbehandling, som kränkning, mobbning, trakasseri eller utfrysning. I Västra Götalands län anmäldes nästan 200 sådana arbetsskador under 2013, 240 i Stockholms län och drygt 140 i Skånes län. Men Börje Eriksson, författare till boken Bakom leendet, är tveksam till om denna statistik säger något om hur omfattande mobbning bland vuxna egentligen är.

– Det finns allt för mycket som tyder på att det finns en rädsla för att anmäla sin arbetsgivare och en känsla av att det är en ren krigsförklaring att göra det. Min uppfattning är att de allra flesta går hemma och är sjukskrivna, men försöker på något sätt komma tillbaka till sitt arbete utan att anmäla vad som skett, säger Börje Eriksson.

Men det finns en utredning från 1999, Arbetslivsdelegationen SOU 1999:69, där följande stycke finns med.

”Enligt en skattning avseende hela landet, gjord av försäkringskassan i Blekinge kan årligen mellan 10 000 och 30 000 långtidssjukskrivningar förknippas med mobbning, och mellan 100 och 300 självmord. Det är mellan två och fem gånger så många som de som årligen dör genom fysiska olycksfall i arbetet.”

– Detta är siffror som visar att fler människor än vad som syns i statistiken över anmälda arbetsskador blir utsatta för mobbning. Siffrorna är dessutom femton år gamla och enligt Töres Theorell, forskare och professor emeritus i psykosocial medicin, är det tyvärr en ökande trend från år till år gällande mobbning i arbetslivet, säger Börje Eriksson.

När det gäller att förebygga mobbning inom skolan arbetar Friends utifrån både individ-, grupp-, organisations- och samhällsperspektiv. Varje fall av mobbning är enligt Friends unikt och då flera faktorer samverkar är det viktigt att se till de olika perspektiven. En viktig faktor är att skolorna arbetar normkritiskt, menar Celia Cox.

– Vi ser att det finns tydliga kopplingar mellan normer och kränkningar. Av dem som utsatts för kränkningar svarar över 60 procent i årskurs 3–6 i vår rapport att kränkningen hade en koppling till saker som vad de har för kläder och intressen.

Hon säger att det är väldigt olika på olika skolor vilka normer som råder, men att det finns en ökad risk för kränkningar mot de elever som bryter mot normen. Därför är det viktigt att vuxna på skolorna synliggör vilka normer som påverkar eleverna för att på så sätt minska risken att någon blir utsatt för kränkningar.

– Gå på normjakt med eleverna och ta reda på vilka normer som gäller på just er skola. Prata om varför det är som det är och försök sedan öka representationen av det som avviker från normerna. Lär eleverna att tänka kritiskt kring de normer som råder och inkludera fler vyer i de normer som finns, säger Celia Cox.

När det gäller vuxenmobbning finns det mycket att göra. Det menar Anita Wallstedt, som själv blev utsatt för mobbning på sin arbetsplats och aldrig mer kom tillbaka till arbetslivet efter att hon stannade hemma från jobbet under 1997. I dag är hon engagerad i Organisation mot mobbning, som arbetar för att hjälpa vuxna som är utsatta för mobbning.

– Dels skulle det behövas en nationell samordnare som arbetar med de här frågorna och sedan önskar vi att riksdagen och regeringen skärper lagstiftningen genom en ny paragraf i brottsbalken mot social utstötning, psykiska brott, mobbning och trakasserier. I dag finns ingen sådan lagstiftning att luta sig tillbaka mot.

Inom organisationen hjälper Anita Wallstedt människor som blivit utsatta för mobbning att anmäla de arbetsskador de fått på grund av mobbningen. Hon säger att det är viktigt att du som är utsatt får en remiss till Arbets- och miljömedicin, som gör en kartläggning och utredning av allt som har hänt på arbetsplatsen, för att kunna få igenom anmälan.

För Anita Wallstedt är det självklart att hjälpa andra som befinner sig i samma svåra situation som hon själv har upplevt.

– Det är en lång process i ingenmansland och man har fullt upp med att överleva själv. Jag upplevde att jag blev fråntagen min identitet. Det finns en stor okunskap i vårt samhälle i den här processen och därför vill jag hjälpa andra. Jag har suttit i samma båt själv så jag vet precis vad det handlar om. För många känns det bra att prata med någon som förstår.

Fakta: 

Mobbning bland unga

En av fem har blivit kränkt av en annan elev det senaste året.

En av tolv har blivit utsatta för mobbning av en annan elev det senaste året.

Var femte ung som har blivit utsatt för mobbning har inte berättat det för någon.

Nio av tio vuxna i skolan tycker att skolpersonalen agerar vid kränkningar men bara varannan elev tycker det.

Var tionde ung på högstadiet har blivit kränkt av en vuxen i skolan det senaste året.

15 087 barn har svarat på frågor om mobbning och kränkningar i Friendsrapporten 2015

Källa: Friendsrapporten 2015

 

Vuxenmobbning


Malmö

20 procent av medarbetarna i Malmö stad uppger att de någon enstaka gång eller vid flera tillfällen blivit utsatta för mobbning eller kränkande handlingar under 2014.

57 procent av dem som svarade på kommunens medarbetarenkät uppgav att de vet vart de ska vända sig för att få stöd och hjälp.

Malmö stad har tagit fram riktlinjer och rutiner för hur de ska arbeta med frågor som rör kränkande särbehandling och mobbning.

”Vi försöker även prata om mobbning i förebyggande syfte på vår arbetsplats. Jag som chef får inte veta vad som pågår om inte någon berättar och mobbning kan absolut ske i det tysta. Därför handlar det mycket om den dagliga kommunikationen. Vi måste kunna sitta ner och prata och förstå oss på varandra och våra olika synsätt.” 
– Theresé Lönnberg, sektionschef för ett särskilt boende


Göteborg

I Göteborgs stad uppger 18 procent av alla anställda att de någon gång blivit utsatta för kränkningar eller trakasserier på arbetsplatsen.

33 procent av de personer som inte definierar sig som kvinna eller man uppgav att de blivit kränkta.

En medarbetar- och arbetsmiljöpolicy finns i Göteborgs stad och den tar upp frågor om likabehandling och kränkande särbehandling.

”Jag tycker att det är viktigt att skapa gemensamma värderingar och en gemenskap där alla känner sig delaktiga i det sociala arbetet. Sedan finns det alltid människor på arbetsplatser som inte går ihop och då har vi en handlingsplan som rör kränkningar och mobbning som vi följer.”
– Anna Nestor, rektor på Bläseboskolan i Angered


Stockholm

Stockholms stad har utöver en personalpolicy även rutiner för att motverka trakasserier och kränkande särbehandling.

Eva Palmheden Kalms, biträdande avdelningschef på Stockholms stad, uppger att det inte finns några siffror på hur många av de anställda inom Stockholms stad som upplever att de blivit utsatta för mobbning.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2018 Fria.Nu