Från kamp mot Apartheid till gruvstrid | Fria.Nu

Fördjupning


Leo Stolpe Törneman
  • Sydafrikanska miljöaktivisten Sheila Berry kämpar för att hindra ännu en gruva från att slita sönder hennes älskade natur.
  • Sheila Berry deltar i en manifestation mot svensk gruvdrift på Riksbron i Stockholm.
Fria Tidningen

Från kamp mot Apartheid till gruvstrid

Med mer än 45 års kamp för samhälls- och miljöfrågor i bagaget är Sheila Berry en av Sydafrikas sanna aktivistveteraner. I dag kämpar hon för att rädda naturreservat för miljöfarlig gruvdrift.

Det är Sheila Berrys 65-årsdag. Hon och hennes bror Alan Berry är full upptagna med att baka äppelpajer i broderns kök i en liten villa omgiven av dignande fruktträd i utkanterna av Västertorp.

– På zulu kallas en gammal kvinna för ”gogo”, jag leker lite med det och säger att jag är ”gogo on the gogo”, säger Sheila Berry och skrattar medan hon lägger ut äppelbitar i pajformen.

Att hålla sig aktiv har alltid varit viktigt för Sheila Berry. Snart ska hon och Alan ta med sig pajerna till grannen där hon ska hålla föredrag om gruvdriftens konsekvenser i Sydafrika.

Sheila Berry växte upp i byn Florida utanför Johannesburg i Sydafrika.

– Jag hade mycket frihet, vi hade mycket natur och öppna landskap där vi bodde. Jag älskade att utforska savannerna och bushen omkring mig, jag behövde inga nöjesparker, vi hittade våra egna äventyr.

Hennes mamma talade engelska men kom från en afrikaanstalande familj.

– Afrikanderna härstammar från holländska bosättare, de är ofta kraftigt nationalistiska, och byggde upp en stark stomme inom apartheidsystemet. Det var egentligen bara tur att min mamma kunde engelska. Hon fick kontakt med andra engelsktalande och gifte sig med engelsktalande, annars kanske hon hade blivit lika rasistisk som sina föräldrar.

Sheila Berrys politiska bana började 1969 under hennes tid som psykologistudent på universitetet i Johannesburg.

– Det var massor av våld på gatorna, Sydafrika var en polisstat. Det var uppenbart hur mycket sämre svarta behandlades jämfört med vita. Jag var 19 år och såg alla dessa sammanhang tydligt. Det var förbjudet att prata om många saker. Studenter försvann, folk blev skjutna, bombattentat och hot, allt var väldigt nära, det var direkt kopplat till mig på olika sätt.

– Jag minns hur vi gick längs gatorna i Johannesburg när vi demonstrerade och folk svor åt oss och kastade allt från bläckflaskor till tomater på oss. Det var en stark känsla av vi och dem.

Efter universitetstiden började Sheila Berry jobba som lärare i en medelklasskola i utkanterna av Johannesburg. Där kom hon i kontakt med många ungdomar som hade det svårt. Efter ett par år bytte hon bana helt och fick arbete inom företagspsykologin.

– Det var en bra erfarenhet som jag fortfarande har nytta av inom min politiska aktivism, att förstå hur företagen fungerar inifrån.

Men livet skulle ta en skarp sväng 1983, då hon hörde en intervju med Ian Player, en känd naturvårdare som startat projektet Wilderness leadership school som arbetade med ungdomar med riskbeteenden som missbruksproblem och våldsbenägenhet. Hon bestämde sig för att följa med Ian Player på en av de turer ut i vildmarken som han ordnade för utsatta ungdomar.

– Oftast var det svarta ungdomar från väldigt utsatta områden. Vi tog med dem ut i vildmarken och lärde dem hur man bevarar och överlever i naturen. För att klara sig i sådana miljöer är det viktigt att arbeta i grupp, man måste ta hand om varandra. Ungdomar som ingen litat på förut fick plötsligt förtroendet av andra.

– Jag sa upp mig från företaget, sålde min lägenhet i Johannesburg och flyttade ut för att jobba på heltid med ungdomarna.

Arbetet på WLS handlade inte bara om att stärka unga på vift, de kämpade också för att skydda de områden som de arbetade i.

– Många av ungdomarna startade egna projekt för att skydda naturen nära sina hemtrakter.

Sheila Berrys intresse för att bevara naturen blev allt större. Som psykolog studerade hon effekterna av naturupplevelsen på ungdomarna som deltog. Hennes studier kritiserades ofta för att handla mer om miljöpåverkan än om psykologi.

I dag är Sheila Berry miljöaktivist i organisationen Global environmental trust, där hon just nu kämpar för att hindra ännu en gruva från att slita sönder hennes älskade natur. iMfolozi är en 960 kvadrat kilometer stor nationalpark som nu hotas av att en kolgruva.

– Det finns redan två gruvor bara några kilometer från iMfolozi, den här blir den tredje, och den ska byggas precis intill reservatet. Det kan ta åratal mellan regnen i iMfolozi, grundvattennivåerna är naturligt väldigt låga. Processen för att rena kolet kommer kräva stora mängder vatten.

Många av de lokala stamsamhällena runt iMfolozi har en erkänd rätt att bestämma över marken men tyvärr är få insatta i miljökonsekvenserna av gruvdriften.

– Det lokala styret i stamsamhällena har bara upplysts om hur mycket pengar som kommer att strömma in och hur många nya jobb gruvan ger, men de har inte fått höra vad som händer med naturen, eller om hälsoriskerna.

Vilken strategi jobbar ni med?

– Vi försöker jobba mycket utifrån de närliggande samhällenas egna behov, delvis genom att förklara gruvans effekter, men också vilka rättigheter och inflytande de boende har över marken.

I förra veckan besökte Sheila Berry Riksbron i Stockholm, där aktivister demonstrerar varje vecka för att uppmärksamma problemen inom svensk gruvdrift.

– Det fanns många likheter mellan våra olika kamper. Vattenfrågan är väldigt viktig både i Sverige och i Sydafrika. Precis som hemma handlar det om att urbefolkningen, i Sverige samerna, ofta drabbas hårdast av gruvdriften. Det finns ju också en medvetenhet om att det här handlar om en tillfällig vinst som kommer att ha stor inverkan på människor i området i många generationer framöver.

Hur skulle du vilja se Sydafrikas framtid?

– Vi behöver mer jämställdhet, det finns stora resurser i Sydafrika, vi måste dela dem jämlikt. Men om vi ska lyckas måste vi bekämpa den djupgående korruption vi har i landet.

Fakta: 

Gruvdrift i Sydafrika

Genom Sydafrikas historia har gruvdriften varit en av landets starkaste inkomstkällor. I dag utgör gruvdriften 18 procent av Sydafrikas BNP.

Landet är den största producenten av bland annat krom mangan och platina. Sydafrika är världens tredje största exportör av kol.

Mer information om kampen mot gruvplanerna i iMfolozi kan du hitta på https://saveourwilderness.wordpress.com/

Källa: Wikipedia, http://www.southafrica.info

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2020 Fria.Nu