• I genomsnitt 20 kvinnor misshandlas till döds varje år av en närstående, och i 17 fall är gärningsmannen en man som de har eller har haft en relation med. På bilden syns en demonstration som Roks, anordnade, mot mäns våld mot kvinnor.
Stockholms Fria

Eldsjälar avgör stödet till våldsutsatta

Bostadsbrist och kortsiktiga ekonomiska planer gör det svårt för länets kvinnojourer i höst. Enligt en undersökning av Unizon är Stockholms stad en av de bättre på mottagande av våldsutsatta kvinnor, men det är i första hand tack vare eldsjälar.

I Unizons undersökning av kommunernas arbete mot mäns våld mot kvinnor, Kvinnofridsbarometern, hamnar Stockholm på plats 26, mellan Göteborg och Malmö.

– Det är en ganska bra plats. Men vår undersökning visar också att det inte finns någon koppling mellan en stor kommun och ett bra kvinnofridsarbete, utan det handlar om eldsjälar som lyfter vissa kommuner, säger Olga Persson, generalsekreterare för Unizon, som är en paraplyorganisation för kvinnojourer.

Stockholm får underkänt på ett flertal punkter, bland annat finns inga öronmärkta medel avsatta för kommunens eget arbete med kvinnofridsfrågor och någon intern utredning om kommunens arbete inom området har inte gjorts under de fyra senaste åren. Stora och övergripande problem, enligt underökningen, är de kortsiktiga ekonomiska planerna för kvinnojourerna. I Stockholm fattas det beslut om finansiering år för år och det finns ingen skriftlig överenskommelse mellan kommun och ideella jourer. Enligt Olga Persson är de kortsiktiga finansieringsplanerna ett av grundproblemen.

– Det vi kan se är att hjälpen för våldsutsatta inte blir likvärdig. Den skiljer sig mellan kommuner och stadsdelar när det inte finns någon långsiktighet och med så här omfattande problematik behövs mer än punktinsatser, säger hon.

Ewa Larsson (MP), socialborgarråd i Stockholm, har frågan om mäns våld mot kvinnor och kvinnojourer på sitt bord och hon tycker att det är en prioriterad fråga.

– Vi har lagt till åtta miljoner för kvinnojourer i årets budget. Även mansjourer ingår där, även om det inte finns så många, säger Ewa Larsson.

När det rödgrönrosa majoriteten i Stadshuset tillträdde förra hösten lovade man att dubbla finansieringen till kvinnojourer. Stödet har också varit prioriterat på regeringsnivå, där kvinnojourerna nationellt har fått 25 miljoner kronor i extra stöd under 2015. Regeringen har under resten av mandatperioden avsatt 100 miljoner per år för att stärka kvinno- och tjejjourer.

Men trots att det ekonomiska stödet har ökat så kvarstår många problem. I Stockholm är bostadsbristen något som slår hårt även mot våldsutsatta kvinnor, som inte kan få lägenheter att flytta vidare till efter att de varit på kvinnojourerna. Även Ewa Larsson (MP) ser bostadsbristen som en viktig fråga i samband med våldsutsatta kvinnor.

– Vi har gjort insatser mot bostadsbristen, som att det ska gå att få bostadskontrakt även utan en fast månadslön. Men det som måste göras är ju att bygga mer bostäder helt enkelt. Vi har överhuvudtaget många utsatta grupper och alla har rätt till ett boende, säger Ewa Larsson.

I enkäten som ligger till grund för Kvinnofridsbarometern har Stockholms kommun svarat nej på frågan om de under de senaste fyra åren har genomfört regelbundna aktiviteter för att förändra attityder och värderingar kring genus och våld. Olga Persson menar att våldsprevention är viktigt för att på riktigt få mäns våld mot kvinnor att upphöra.

– Alla måste ifrågasätta sina egna fördomar och ha en kritisk diskussion om mansnormen. Det är oerhört viktigt att kunna se sin egen roll och kunna fråga sig, är jag med och bidrar till sexistiska skämt? Deltar jag i användande av härskartekniker på min arbetsplats? Det är något som alla måste göra, men kommunerna kan hjälpa till genom kampanjer som riktar sig till elever och föräldrar till exempel, säger Olga Persson.

Stockholm får pluspoäng för att kvinnofridssamordnaren, en person som jobbar övergripande med information och samverkan mot mäns våld mot kvinnor, är placerad på kommunövergripande nivå och inte på enhetsnivå och för att det finns en politiskt beslutad handlingsplan i frågan.

– Ju högre upp i hierarkierna Kvinnofridssamordnaren är desto lättare är det att få till långsiktiga åtgärder och göra det mer likvärdigt över hela kommunen, säger Olga Persson.

Fakta: 

Kvinnofridsbarometern:

Unizon har för första gången undersökt kommunernas ambitioner och verksamhet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Frågorna omfattar rutiner och handlingsplaner, utbildning och mandat, samt hur kvinnofridsarbetet är organiserat.

Undersökningen visar bland annat att:4 av 10 kommuner inte har analyserat förekomsten av våld i nära relationer och behovet av stöd och skydd i den egna kommunen, varken utifrån egna eller andras (till exempel nationella) underlag, under de senaste fyra åren.

6 av 10 kommuner uppger att det saknas mål för arbetet, och drygt hälften av kommunerna har inte gjort någon utvärdering under de senaste fyra åren. 8 av 10 kommuner har en politiskt beslutad handlingsplan för arbetet, men det är bara drygt fyra av tio av dessa som har mätbara mål för arbetet.

6 av 10 kommuner avsätter inte särskilda öronmärkta ekonomiska medel mot våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor.

Källa: Unizon, Kvinnofridsbarometern

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Oron växer bland barnmorskorna

Förra sommaren var den värsta någonsin för förlossningsklinikerna. I år blir det ännu värre, tror barnmorskan Lilleba Anckers.

Stockholms Fria

Vego blir norm i vården

Avdelning 24 visade vägen. Nu blir vegetarisk kost huvudalternativ inom hela slutenvården i Norra Stockholms psykiatri.

Stockholms Fria

© 2024 Fria.Nu