Katitzi berörde en hel generation | Fria.Nu
  • Katarina Taikon skrev sammanlagt 13 böcker om Katitzi. De första böckerna var bilderböcker medan de som handlade om Katitizi som äldre var kapitelböcker för ungdomar. Böckerna har gets ut på flera språk.
Skånes Fria

Katitzi berörde en hel generation

”Hej Katarina! Jag tycker att Katitziböckerna är spennande och roliga, och bra skrivna.”

Så börjar ett brev till Katarina Taikon daterat 1981. Brevet är en del av utställningen Katitzis resa genom Sverige som just nu visas på biograf Panora i Malmö.

Förutom brev består utställningen av serietidningar, bokomslag och originalteckningar från den första utgåvan. Katarina Taikons böcker om den romska flickan Katitzis uppväxt i Sverige på 1940- och 50-talet var under en period enormt populära. För Maria Lind, chef för Tensta konsthall och intiativtagare till utställningen har de funnits med genom hela livet.

– Katitzi är en så livfull person som utsätts för diskriminering av olika slag. Hon är som en Pippifigur fast mer realistisk. Samtidigt är det många barn i dag som inte känner till henne. Vi ville lyfta fram en bortglömd figur som fortfarande har stor sprängkraft.

Utställningen togs fram 2012 av Tensta konsthall tillsammans med Katarina Taikons dotter Angelica Ström, som inte tvekade en sekund till att medverka.

– Budskapet i böckerna är lika viktigt nu som när de skrevs. Det är inte så mycket som är förändrat. Romer har andra rättigheter i Sverige i dag men det är mycket fördomar som ligger kvar. Vi klumpar gärna ihop romer och pratar om dem som om de vore en homogen grupp, säger hon.

Katarina Taikon skrev böckerna utifrån sin egen uppväxt, och Angelica Ström tror att det helt enkelt var något som hon behövde få ur sig.

– Hon hade inget val, hon kunde läsa och skriva och hon visste vad som behövde göras. Dessutom passerade hon det läger där hennes släktingar bodde varje dag. Hon hade jobbat länge med att prata med vuxna om romernas situation och ständigt stött på samma fördomar. Det fick henne att inse att förändringspotentialen låg hos barnen.

Den första boken; Katitzi zigenare kom ut 1969 och följdes upp med ungefär en bok om året fram till 1980. Succén blev omedelbar, böckerna var ständigt utlånade på biblioteken och tusentals läsare skickade brev till Katarina Taikon.

– Det var både barn och vuxna som kände igen sig i berättelsen om att vara mobbad och utsatta och som undrade vad de kunde göra. Hon svarade personligen på alla brev och försökte ge råd.

Angelica Ström var nästan vuxen när böckerna skrevs, och minns att hon hjälpte sin mamma med korrläsning och råd. Hennes egen uppväxt ligger långt ifrån den verklighet som beskrivs i böckerna, men hon sågs ändå som en ”jävla zigenarunge” av många i sin tidiga barndom, säger hon.

– Jag kan känna att samhället berövade mig en del av min identitet för att det stämplade och kom med alla sina fördomar om hur vi var. Det gjorde att jag tystnade och inte ville kännas vid den delen.

I sin mammas romska kretsar, där många var aktivister och öppet kämpade för romernas rättigheter kände hon sig trygg, men hon ville aldrig ställa upp på intervjuer eller synas utåt.

– Det var först i femtioårsåldern som jag kunde vara öppen med min romska bakgrund. Det är fortfarande många barn som gör samma sak och det är fruktansvärt att de ska behöva dölja sin identitet för att de vet att de blir utsatta annars.

Efter Katarina Taikons död blev Katitziböckerna allt mer bortglömda. Trots stor efterfrågan från tidigare läsare var de svåra att hitta i handeln och på bibliotek och familjen kämpade länge för att få dem utgivna på nytt.

– Det har nog bidragit till att det har gått att vrida tillbaka klockan så att det återigen råder en stor okunskap om romer. I dag är en rom synonymt med en östeuropé som tigger på gatan, för det är vad vi ser, säger Angelica Ström.

Men de senaste åren har något börjat hända. Lawen Mohtadis bok Den dag jag blir fri om Katarina Taikons liv kom ut 2012 och i oktober kommer en dokumentär som är baserad på boken. Angelica Ström tror att Natur och kulturs nyutgivning av böckerna om Katitzi och utställningen, som har visats på flera platser, kan göra en verklig skillnad för barn i dag.

– Böckerna är viktiga för de är den enda skildring av romernas historia i Sverige som vi har. De blir ännu mer nödvändiga nu när det äntligen finns inskrivet att man ska undervisa om de nationella minoriteterna. Jag är glad att se att de används i undervisningen igen. Det är inte bara barn med romsk bakgrund som kan relatera till innehållet utan de handlar om utanförskap och mobbing och andra svåra ämnen som alla kan råka ut för.

Katitzis resa genom Sverige är en del av Romsk höst på biograf Panora och visas till och med 6 september. 2 oktober är det premiär för Lawen Mohtadis och Gellert Tamas långfilmsdokumentär Taikon.

Annons

Rekommenderade artiklar

I baksätet på Malmös svarta ekonomi

I föreställningen Blue dreams färdas publiken med bil genom Malmö, samtidigt som ett kammarspel om stadens svarta ekonomi pågår i framsätet.

Fria Tidningen

Barnbok om Palestina skakar USA

ABC-boken P is for Palestine har lett till dödshot och bojkott från konservativa judar i USA, samtidigt hyllas den i många andra länder.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu