Sarah Olsson

Fördjupning


Sarah Olsson
  • 32 personer dog i ett självmordsattentat av en IS-medlem i staden Suruc i sydöstra Turkiet, nära den syriska gränsen. Attentatet blev den utlösande faktorn för bombningarna av PKK.
Fria Tidningen

Turkiet trappar upp kriget mot kurderna

I slutet av juli satte Turkiet till slut in bomber mot terrorgruppen IS. Men många menar att Turkiet egentligen vill åt den kurdiska gerillan PKK. – Den turkiska regeringen har fått en ursäkt för att attackera kurderna, säger forskaren Toni Alaranta.

Den 1 augusti bombas staden Zergele i irakiska Kurdistan – det första turkiska luftangreppet mot civila i Irak. Sex civila dödas. Turkiets anfall mot kurdiska områden kan inte längre ursäktas som attacker mot terrorister, utan flygräderna mot Islamiska staten, IS, är en förevändning för den turkiska regeringen att kunna slå till mot PKK.

– Bombningarna har nästan helt koncentrerats mot PKK och inte mot IS, säger Toni Alaranta, statsvetare och Turkiet-expert vid Utrikespolitiska institutet.

Det var den 20 juli som Turkiets inblandning i inbördeskriget i Syrien fick en plötslig vändning.

I den turkiska staden Suruc, nära syriska gränsen, hade ett antal biståndsarbetare samlats på ett kulturcenter, där hjälparbetet till den sönderbombade och tidigare IS-kontrollerade syriska staden Kobane samordnas. Bland annat hundratals turkiska ungdomar från socialistiska ungdomsnätverket SGDF finns på plats. Klockan 12 på förmiddagen smäller det. En självmordsbombare spränger sig själv och ett trettiotal hjälparbetare i luften.

– Det ligger döda kroppar i hela jävla parken, säger den svenska politikern Evin Cetin (S), som var på plats med två svenska kollegor, chockat till Svenska Dagbladet strax efteråt.

Terrororganisationen IS tar snart på sig dådet och protester bryter ut på flera platser i Turkiet. Ilskan blossar upp rejält då en artikel som hävdar kopplingar mellan den turkiska regimen och IS sprids. Artikeln anses senare sakna substans men misstankarna om att den turkiska regeringen haft samröre med IS håller i sig. Toni Alaranta är övertygad om att turkiska officiella var inblandade i attacken i Suruc.

– Vissa rapporter hävdar att den turkiska säkerhetspolisen var inblandad eller åtminstone hade kännedom om att en attack planerades. Det finns många rapporter om turkisk hjälp till syriska rebeller, däribland IS. Det finns alldeles för många olika källor på det för att det ska gå att ignorera. Detta är så klart regeringen inblandad i, inget händer i Turkiet utan president Erdogans tillåtelse.

Som hämnd för attacken i Suruc dödar PKK-rebeller två poliser i östra Turkiet. PKK menar att poliserna haft kopplingar till IS. Kort därefter drar Turkiet igång sina bombningar av kurdiska områden i Syrien och Irak och omfattande razzior utförs i Turkiet - över 1 300 personer misstänkta för terrorism grips, 137 av dessa är kopplade till IS, 847 till PKK. Avslutet på den två år långa vapenvilan mellan Turkiet och PKK är ett faktum.

Ända sedan förra året har USA bett Turkiet om hjälp i kampen mot IS. Men trots att Turkiet är en av USA:s viktigaste allierade i regionen och medlem av Nato, har Turkiet fram till i juli i år inte allierat sig i kampen mot IS. Men under den senaste månaden har den kurdiska YPG-milisen, som tränats av PKK och har kopplingar till organisationen men som inte erkänner ett officiellt samarbete, erövrat allt större områden längs gränsen mot Turkiet i norra Syrien. Något som är oroväckande för Turkiet. För medan en stor del av omvärlden ser IS som det största hotet i regionen, ser Turkiet kurderna som det största hotet. Kurderna har länge sökt självständighet, något staten Turkiet är starkt emot. Den blodiga attacken i Suruc gav Turkiet den ursäkt man behövde för att slå till mot minoriteten.

I juni förlorade president Recep Tayyip Erdogans parti sin absoluta majoritet i parlamentet, detta framför allt på grund av det pro-kurdiska partiet HDP:s framgångar. Därför menar många nu att Erdogans mål med det nya kriget mot PKK är att piska upp antikurdiska stämningar inför det nyval som med största sannolikhet kommer att äga rum i höst.

– Uppenbarligen handlar det om att AKP vill ha tillbaka makten och Erdogan ett enpartistyre, säger Toni Alaranta.

– Genom att skapa en situation av kaos, kan Erdogan säga: titta vad som händer om vi tillåter ett flerpartisystem, det går inte att lita på de kurdiska partierna, nu är vi omringade av terrorism. Då kommer alla nationalister gå tillbaka och rösta på AKP.

För USA är läget en svår balansgång. De kurdiska grupperna i Syrien har haft ett nära samarbete med de amerikanska styrkorna och tillsammans tryckt tillbaka IS från områden de kontrollerat. Den kurdisk-syriska milisen YPG är USA:s mest effektiva allierade i Syrien, men nu är USA:s andra viktiga allierade, Turkiet, samtidigt fiende till den.

– USA måste samarbeta med de syriska kurderna, samtidigt kan de inte förskjuta det Natoallierade Turkiet. Det är verkligen ett mycket märkligt samarbete USA har med dessa parter nu, säger Toni Alaranta.

Att den väpnade konflikt mellan PKK och Turkiet som sedan 1984 resulterat i 40 000 dödsoffer nu blossat upp igen är förstås en katastrof för civilbefolkningen. Toni Alaranta misstänker också att den kommer att fortgå.

– Båda parter vet att en väpnad konflikt är meningslös: den turkiska armén lärde sig under 1900-talet att det är omöjligt att rå på en gerillarörelse och PKK lärde sig att de inte kan få den turkiska staten att kollapsa. Problemet nu är att Turkiet försökt skapat ett kontrollerat kaos och när det väl är igång kan det var svårt att få stopp på.

Fakta: 

Vilka är PKK, YPG/YPJ och PYD?

Kurdiska arbetarpartiet, PKK, grundades 1978 av bland andra Abdullah Öcalan. Organisationen slåss för kurdernas kulturella och politiska rättigheter i Turkiet.

1984 startade PKK ett gerillakrig mot turkiska arméns närvaro i Kurdistan och genomförde en rad bomb- och självmordsattentat. 1997 och 2002 blev PKK klassat som en terrororganisation av USA respektive EU. Den senaste vapenvilan mellan Turkiet och PKK utropades ensidigt av PKK år 2013.

YPG betyder ungefär Folkets försvarsfront och är en kurdisk-syrisk milis. YPG bildades 2004 av PYD (Demokratiska unionspartiet) för att skydda kurdiska områden i regionen och har blivit terrororganisationen Islamiska statens största motståndare. YPJ är milisens kvinnliga enhet.

PYD, det syrisk-kurdiska Demokratiska unionspartiet, grundades 2003 av kurdiska aktivister i norra Syrien och är alltså milisens politiska gren. PYD har kopplingar till Kurdiska arbetarpartiet, PKK, i Turkiet, men både PYD och YPG förnekar officiella kopplingar till PKK.

Källor: SVT, TT, Wikipedia

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ingen upprättelse för Grenfells offer

Branden i hyreshuset Grenfell Tower i London tog 71 personers liv och lämnade hundratals bostadslösa. Fyra av fem familjer står fortfarande utan hem.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu