Nya kollektivhus på gång i Göteborg | Fria.Nu
  • Inga Alander och Birgitta Rang lägger ner mycket både tid och energi på föreningen Boihop, och drömmen är att själva kunna flytta in i ett av kollektivhusen.
  • Majbacken är ett av de kollektivhus föreningen Boihop står bakom.
Göteborgs Fria

Nya kollektivhus på gång i Göteborg

Möjlighet att laga mat tillsammans, att dela på sysslor och kostnader – och en vardaglig social kontakt. Två hus med bogemenskap har det blivit för den ideella föreningen Boihop, och drömmen om fler närmar sig.

Birgitta Rang och Inga Alander har slagit sig ner vid köksbordet i Inga Alanders stora hus. Än så länge har de båda egna boenden, men även för dem är målet och drömmen att bo i ett av de hus som föreningen de lägger så mycket tid och engagemang i håller på att arbeta fram.

– Att sköta ett sådant här hus tar väldigt mycket kraft och energi. Det är 140 kvadratmeter, plus vind, källare och trädgård. Det ska målas, sedan ska fukten i källaren fixas, sedan är det taket… Det kostar både pengar och oro. Jag hade gärna flyttat nu, säger Inga Alander med en blick ut genom fönstret på den blommande trädgården.

– Jag hade gärna flyttat för fem år sedan, lägger Birgitta Rang till med ett skratt.

2001 bildades Boihop, även om ursprunget till föreningen går att hitta långt tidigare. Redan på 1980-talet bildades en grupp på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg som engagerade sig i boendefrågor, och som Birgitta Rang var aktiv i. Nu är hon ordförande för Boihop, som hittills har varit med och skapat två kollektivhus: Kornet i Mölndal och Majbacken i närheten av Chapmans torg. För tillfället har föreningen tre projekt på gång: ett i Högsbo, ett på Kortedala torg och ett i Östra Kålltorp.

– Visionen är att det ska finnas minst ett i varje stadsdel. Vi vill att det ska finnas en självklar kommunal process för den här typen av bostäder, och att kommunen vet vad de ska göra när en grupp kommer, säger Birgitta Rang.

Att det ligger mycket jobb bakom de hus som nu finns och de nya som är på väg står klart. Inga och Birgitta beskriver det som ett folkbildningsprojekt – det är mycket att sätta sig in i när det kommer till byggbranschen som de beskriver som en ganska konservativ sektor.

– De är ovana vid att träffa vanligt folk som inte är i byggsvängen, säger Inga Alander och Birgitta Rang fortsätter:

– Vi har lärt oss mycket under processen, att vara med från början. Men vi har ett antal projekt som har gått i stöpet.

Att bo i bogemenskap innebär större gemensamma utrymmen, möjlighet att laga mat tillsammans och att sköta en del av arbetet med huset själva – en arbetsgemenskap. Det är gruppen av blivande hyresgäster som bestämmer vad arbetsgemenskapen ska bestå i, medan Boihop fungerar som en paraplyorganisation och som kontakt innan egna grupper för de olika husen är bildade. Men både Birgitta och Inga tror att det är bra att i alla fall från början ha ganska tät kontakt och mycket gemensamt planerat för hyresgästerna i de nya husen. Står de gemensamma utrymmena oanvända blir det en onödig kostnad. Men något som de båda tycker är viktigt är att gemenskapen inte blir isolerad – utan att man även har en vänförening, där intresserade som inte har fått plats i huset eller boende runt omkring kan bjudas in och delta.

Husen är inga klassiska kollektiv á la 1970-talet, så som i Moodyssons film Tillsammans, utan de boende har sina egna lägenheter.

Men eftersom hyrorna ofta blir höga vid nybyggnationer tänker man sig också alternativ med kollektiv i kollektivet – större lägenheter som kan delas av flera för att få ner boendekostnaderna.

– Egen förvaltning med städning till exempel sänker också hyran en del, säger Birgitta Rang.

– Man kan ha tidningar tillsammans, laga mat tillsammans så att det blir billigare måltider och dela på saker, säger Inga Alander.

Från början riktade sig Boihop främst till personer över 40 år, som ett slags mellanboende och alternativ till trygghetsboende. Före äldreboende – men när den egna villan eller lägenheten blivit för stor eller för ensam. Men de nya projekten är hus för alla åldrar, och Birgitta Rang berättar att många av de intresserade är ensamstående mammor. Även om åldrarna numer är blandade hos de intresserade, finns det annat som är mer homogent.

– Vi skulle kunna fylla ett 60 plus-hus i varje stadsdel med bara kvinnor, säger Birgitta Rang, om den stora övervikten intresserade kvinnor.

Att intresset har ökat från alla håll, kan också hänga ihop med strukturer i förändring. På 1990-talet, när bland andra Birgitta Rang gav sig in i bostadsfrågorna, var cheferna de mötte nästan enbart män. Män som sa att ”för min del vill jag bo kvar hemma”. Nu är många av cheferna de möter kvinnor, som enligt Boihops erfarenhet är just de som söker sig till gemenskapen när de blir ensamma kvar.

Och det är just det där med enkelheten i den vardagliga kontakten som lockar många att bo i gemenskap.

– Det är de nära, enkla grejerna. Om någon är sjuk kanske någon annan kan hjälpa till att gå till Apoteket till exempel, säger Inga Alander, och Birgitta Rang fortsätter:

– Jag vill ha den vardagliga kontakten, och glädjen i att inte behöva planera kontakten. Jag tänker mig inte att säga hej då till vänner och familj, men det är den där enkelheten i vardagslivet som lockar.

Fakta: 

Bogemenskap

Ett 40-tal kollektivhus, alltså hus där man har sin egen lägenhet, finns i Sverige som är medlemmar i organisationen Kollektivhus Nu. De flesta består av hyresrätter, men det finns också bostadsrätter och kooperativa hyresrätter.

Annons

Rekommenderade artiklar

Ny app gör att fler anmäler hinder

Höga trottoarkanter eller trappsteg och brist på skyltning är exempel på de enkelt avhjälpta hinder som försvårar mångas vardag. I våras lanserade Göteborgs stad en ny app för att anmäla hindren. Det har gett resultat.

Göteborgs Fria

© 2020 Fria.Nu