Mediers känsla för kön | Fria.Nu
Stockholms Fria

Mediers känsla för kön

En ny feministisk forskningsantologi tittar närmare på skapandet och formandet av kön i medierna och hur kvinnokroppen framställs och exponeras. – Kön extremiseras och man kan säga att medierna förstärker könsrollerna, konstaterar Anja Hirdman, en av bokens redaktörer.

Medier är centrala för hur idéer om normer och kön formas, skildras och sprids i dag. Det menar Anja Hirdman docent, fil dr i journalistik och medieforskare vid Stockholms universitet, som sammanställt texterna i antologin Mediers känsla för kön tillsammans med docent Madeleine Kleberg.

– Det är en starkt medialiserad kultur som härskar i dag. Förr hade gruppen, föräldrar och skola en enorm betydelse för socialiseringen. I dag är den primära gruppen medierna, säger hon.

Bedömningskulturen i media är extremt stark, hävdar Anja Hirdman. Överallt syns bilder på kvinnor. Bredvid den typiska bilden med den unga, slanka, vita, attraktiva kroppen finns numera även en lika välkänd stereotyp, den så kallade chockbilden där vi möter kvinnors kroppar i en mer ”grotesk” och avslöjande form i skvallerpressen, filmer och på nätet. Ett slags freakshow på bästa sändningstid. Kändisars eventuella bukfett, rynkor, benknotor exponeras och syns nästan överallt – i matbutiken, tidningsställen, i filmer, på nätet.

– Här handlar det om det feminina som spektakel – med feta kroppar, fettsugningar, celluliter, anorektiska kroppar och misslyckade plastikoperationer. Kvinnokroppen presenteras som en potentiellt motbjudande yta, säger Hirdman.

Sida vid sida med det groteska finns även det hyperteknologiska samhällets ”nya heliga” – träning. Den muskulösa kroppens politik har gjort oss mindre begränsade av den biologiska, fysiska kroppens förmågor. Förändring av kroppen är möjlig tack vare träning eftersom vi kan förbättra den. Men även genom att bildbehandla ett fotografi förbättrar vi bilden av oss själva.

– Vi lever i en stark bedömningskultur med fokus på kroppen där vi alla har en slags domarposition att bekräfta eller osynliggöra. Vi är alla med och reproducerar dessa bilder. Inte minst digitalt.

Den nya kommunikationsteknologi har bland annat gjort det svårare att särskilja vem som är producent och konsument i dag. I vår medieanvändning både konsumerar vi ett stort utbud samtidigt som vi även producerar eget material genom digitaliseringen. I denna mediekultur är symboliska representationer kanske viktigare än någonsin, menar Anja Hirdman.

– Texter och bilder är avgörande för vårt identitetsskapande och för hur vi förstår, upplever och kategoriserar människor efter kön, ålder, hudfärg, nationalitet och sexualitet.

I medierna finns en närvarande men ofta svårfångad symbolisk ordning, som förkroppsligar föreställningar om kön, ger dem yta och omger dom med olika känslor.

Men vad är då mediers känsla för kön?

– Svårt att säga egentligen. Hela medielandskapet erbjuder på så många olika strömningar. Men jag kan säga att legitimiteten av kön är centralt – för den visar hur, om och vad man talar om, menar Anja Hirdman.

Antologin ställer även frågan om hur klass, kön och etnicitet fungerar tillsammans och skapar specifika maktrelationer. Det finns en större medvetenhet och ett ifrågasättande av normer som är friskt i dag, menar Anja Hirdman.

– Men det är inte enkelt. För att få behålla orden så krävs ett ständigt skavande och sunt ifrågasättande.

Fakta: 

Anja Hirdman...

har bland annat skrivit Tilltalande bilder (2002) som handlar om hur genus och sexualitet lyfts fram i tidningar och reklam. Boken Den ensamma fallosen (2007), visar på hur konstruktionen av maskulinitet förmedlas via den visuella framställningen av såväl den manliga som den kvinnliga kroppen. Döden i medierna (2012), en antologi som tittar på hur döden gestaltas i nyheter, i underhållning och på internet.

Annons

Rekommenderade artiklar

Ökat missnöje med invandringspolitiken

65 procent är kritiska till den svenska invandringspolitiken, visar en ny Sifo-mätning. Fyra av tio uppger att de är mycket missnöjda med hur frågorna sköts.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu