• Timmy Jensen och Frank Baafi har jobbat tillsammans på festivalen i två år. Frank Baafi ser det som ett viktigt avbrott från vardagen på flyktingmottagningen.
  • Michael Nevin från scoutgruppen Skovejens Blå Spejdere inledde för tre år sedan samarbetet med en lokal flyktingmottagning.
  • Temperaturen är över trettio grader, Mani skär upp melonbitar till funktionärerna som jobbat åttatimmarspass i solen.
Fria Tidningen

Festivalarbete bryter tristess och utanförskap

På Roskildefestivalen i Danmark träffas runt 130 000 personer varje år för att lyssna på musik, dansa och festa. Men det kan också vara ett avbrott från en vardag på en flyktingmottagning, och en chans till att lära känna nya människor.

I scoutgruppen Skovejens Blå Spejderes kökstält står Mani och rör om i en av de stora grytorna som ska förse alla funktionärerna med mat.

– Festivalen gör mig glad, nu under processen för att bli medborgare kan jag inte göra någonting, jag kan inte jobba. Här på Roskilde känner jag att jag kan visa vad jag kan ge.

Mani, som inte vill använda sitt riktiga namn, kom till Danmark med sin familj för fyra år sedan från Indien, nu är han asylsökande och bor i en liten by på Sydvästsjälland. Genom Röda Korset fick han erbjudande om att delta på Roskildefestivalen.

– Jag hade jätteroligt, jag umgicks med mina vänner och jobbade i köket med fyra andra personer. Sedan har jag kommit hit årligen.

Den danska scoutgruppen Blå Spejdere har varit med på Roskildefestivalen i fem år. Det började med ett litet scouttält och 20 personer. Nu har de två stora tält och 120 volontärer. För tre år sedan inledde de ett samarbete med en lokal flyktingmottagning och bjöd in deras boende att delta som funktionärer. I år deltog mer än 45 nyanlända.

– Vårt arbete med flyktingar är till stor hjälp för oss. Genom att de kommer hit som funktionärer får vi ett stort stöd i vårt arbete på festivalen, säger Michael Nevin, en av organisatörerna på Skovejens Blå Spejdere.

De nyanlända lär känna andra sidor av dansk kultur på festivalen, som de inte har sett från mottagningen, menar Michael Nevin.

– Jag tror många som kommer hit kommer se en sida av det danska samhället de inte sett förut, ibland blir det en chock för dem att se all nakenhet, all fylla.

Mani håller med om att första mötet med Roskilde kan vara speciellt.

– I Indien har vi en egen typ av festival som kallas för Mela, men det här är annorlunda. Första gången jag såg all nakenhet var det en chock för mig. Här är det bara normalt, och det tycker jag är bra, säger Mani.

Och danskarna som deltar har mycket att lära av utbytet, berättar Michael Nevin.

– Danskarna får höra var de nyanlända kommer från, vad de jobbar med och varför de har flytt från sina hemländer. För många unga danskar är detta en ögonöppnare, det kan vara första gången de faktiskt får träffa nyanlända och förstå att de inte flyr till Danmark för att berika sig på dansk ekonomi, att de faktiskt flyr från krig och förföljelser.

För Röda Korsets flyktingmottagning Avnstruplejren har samarbetet varit till stor hjälp.

– Många av ungdomarna på centret har inget att göra på dagarna utöver studier och praktik och det är svårt att få nya vänner eftersom de inte har pengar att betala för att gå ut på disco till exempel, säger Janne Bahn på Röda Korset.

En annan av de nyanlända på festivalen, Frank Baafi håller med. För honom är festivalen ett viktigt avbrott från vardagen på flyktingmottagningen.

– När jag kommer hem från festivalen är jag på toppläge efteråt, jag har inte mycket pengar att gå ut för, men här kan jag träffa människor, skaffa nya vänner.

Han och arbetskamraten Timmy Jensen har arbetat tillsammans på festivalen i två år – och blivit vänner.

– Den här killen förstår mig, han är min dansklärare, säger Frank Baafi.

– Han är alltid glad, har alltid något roligt att säga, säger Timmy Jensen.

För Mani har erfarenheterna på Roskildefestivalen hjälpt honom att komma in i det danska samhället.

– Folk är aldrig våldsamma på festivalen, du har möjlighet att möta nya vänner. De danskar som jag jobbar med här har lärt mig mer om det danska arbetsklimatet också. Till exempel, första året skulle jag dra ut stolen för min chef, han tittade allvarligt på mig och förklarade att man inte behöver göra sådant här. Det var nytt för mig.

När dina barn blir äldre, skulle du låta dem åka på Roskilde?

– Självklart! Jag skulle vilja visa dem vad Roskildefestivalen är för något, de frågar alltid mycket om festivalen när jag är här.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Frälsande pixlar

De senaste åren har flera datorspel som vädjar till våra samveten kommit ut. Vissa vill att vi ska spela för att bota hunger, andra försöker göra oss medvetna om klimatförändringar. Men kan man verkligen rädda världen med ett datorspel?

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu