Dagens landskap – ett hot mot bin och människor | Fria.Nu
  • Riccardo Bommarco berättar att det inte finns avräkningar på hur många individer det fanns av vissa arter förr i tiden och hur många individer de är i dag. Därför vet forskarna i dag inte om bina blivit färre i antal bara att det finns färre arter kvar.
  • Forskarna har gått tillbaka till historiska dokument med information om inventeringar av arter som gjorts på vissa platser. Sedan har de återvänt dit och kollat hur många arter som finns på de platserna i dag. De har kunnat se att antalet arter minskat och att vissa arter har kommit att dominera.
  • Forskning har visat att rödklöver har en positiv effekt på de vilda pollinatörerna.
Fria.Nu

Dagens landskap – ett hot mot bin och människor

De vilda biarterna har blivit allt färre på grund av att variationen i landskapet har minskat. Något som inte bara är ett hot mot arterna i sig, utan även mot vår livsmedelsproduktion.

– Vad vi arbetar med nu är att ta fram förslag till odlingssystem som är både hållbara och produktiva på samma gång, säger Riccardo Bommarco, professor vid institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Nu i sommartider surrar det i naturen och här och där sitter det lurviga bin på blommor och suger i sig nektar. Men i sin jakt på nektar fyller de även en livsviktig funktion som pollinatörer, då de transporterar pollen mellan blommor och därmed befruktar blommorna.

Omkring 75 procent av alla grödor som odlas i världen är helt eller delvis beroende av pollinering för att få frukt. Men allt står inte rätt till.

– Pollinatörerna är rätt illa ute i stort, många av dem är rödlistade, säger Riccardo Bommarco.

98 biarter är rödlistade. Det är en tredjedel av alla biarter som lever i Sverige. Enligt Riccardo Bommarco är det en hög andel som är rödlistade för en specifik grupp, och det är en indikation på att bina är särskilt utsatta.

– Den främsta anledningen till att bina är utsatta är att markanvändingen har ändrats. Allt större odlingsfält har lett till att blomresurser och boplatser i landskapen har tagits bort.

Ett allt intensivare jordbruk har lett till ett mer homogent landskap. Fördelningen av blommor över tid och rum har förändrats vilket innebär att naturliga och permanenta miljöer som betesmarker och dikeskanter har gått förlorade.

– Stora fält med exempelvis oljeväxter blommar gult ungefär en månad men när det har blommat över finns det plötsligt ingenting för nyttoinsekterna att äta. Då kan det vara så att arter som kommer senare på året har svårt att hitta mat, säger Riccardo Bommarco.

När det gäller jordbrukslandskapen testar Riccardo Bommarco och hans kollegor olika tänkbara lösningar för att gynna pollinatörerna.

– Vi håller på att utvärdera olika försök med att återskapa livsmiljöer för pollinatörerna. Det kan exempelvis vara att så blommor i kanterna av fälten.

Ett exempel är att forskarna testat odling av små åkrar med rödklöver. Rödklövern blommar sent och kan därför ge pollinatörerna föda när andra växter, som exempelvis raps, har blommat klart. Genom att räkna antalet humlor i odlingslandskap med och utan rödklöver kunde de se att 70 procent fler hannar och fem gånger fler drottningar producerades i områdena med rödklöver.

– Det är ett detektivarbete vi håller på med. I kortsiktiga studier kan vi mäta populationsutveckligen inom en säsong i olika typer av landskap med olika resurser. På så sätt kan vi förstå vilka resurser eller förändringar som gynnar arterna på längre sikt.

Men det är inte enbart förändringar i jordbrukslandskapet som hotar pollinatörerna. En svensk fältstudie utförd av forskare på SLU och Lunds universitet har nu visat att neonikotinoiderna, som är en typ av växtskyddsmedel som används mot insekter, har en negativ påverkan på vilda bin. I fält behandlade med växtskyddsmedlet kunde forskarna bland annat se att humlornas tillväxt och förökning minskade.

– Problemet är att jordbruket förlitat sig på det kemiska växtskyddet. Men vi har många alternativ i form av växtföljd, odlingstekniker och biologiskt växtskydd, säger Riccardo Bommarco.

Han förklarar att de just nu håller på att testa olika metoder för att få grödorna att överleva skadedjuren utan användning av neonikotinoider. Bland annat att så raps tidigare så att plantan hinner komma upp och bli så pass stor och stark att den klarar sig när skadedjuren kommer. Eller att öka såmängden en aning och på så sätt offra en del plantor till skadedjuren men ändå få ett bra bestånd.

Då vi kommer att behöva producera mer mat i framtiden menar Riccardo Bommarco att det inte är något alternativ att återgå till 1800-talets typ av jordbruk.

Men är det tillräckligt att hitta lösningar utifrån hur dagens jordbruk ser ut eller kan det komma att behövas mer radikala omställningar?

– Det är mycket en politisk fråga, som i första hand handlar om vad vi äter. Vi äter för mycket kött. Skulle vi äta mer växter så skulle maten räcka till fler och vi kanske till och med skulle kunna gå ner lite i produktion. Vi måste även minska vårt matspill för att ekvationen ska gå ihop.

Han förklarar att det inte måste vara en motsättning mellan biologisk mångfald och produktion.

– Jag försöker ta fram förslag på ett produktivt jordbruk som är hållbart, miljövänligt och snällt mot den biologiska mångfalden. Och det tror jag absolut går att balansera på ett vettigt sätt.

Fakta: 

Förbud mot neonikotinoider

EU införde 2013 ett tvåårigt förbud mot användning av neonikotinoider. Den svenska fältstudien, utförd av forskare på SLU och Lunds universitet i samarbete med Jordbruksverket, Sveriges frö- och oljeväxtodlare samt biodlarorganisationer, har gett nytt bränsle till debatten om förbudet. Kommersiella intressen finns då neonikodinoider står för omkring en fjärdedel av försäljningen av växtskyddsmedel mot insekter i världen. Dessutom står nu lantbrukarna inför problemet att växtskyddet av framför allt vårsådd raps försämrats.

Pollinatörer

I Sverige är framför allt vildbin, där både humlor och solitärbin ingår, viktiga vilda pollinatörer. Men även andra insekter som exempelvis blomflugor pollinerar. Tillsammans benämns dessa ibland som nyttoinsekter. Även olika arter av fåglar och fladdermöss samt tama honungsbin pollinerar.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2020 Fria.Nu