Kvinnojourer i Skåne väljer könsneutrala namn | Fria.Nu
  • Cecilia Nilsson var en av grundarna till Kvinnojouren i Höganäs 2005. Många har välkomnat att jouren nu byter namn till Familjefridsjouren.
  • Två av Familjefridsjourens sex lägenheter är öppna för män.
  • Olga Persson, förbundssekreterare på Unizon, är kritisk till att jourerna slopar prefixet kvinno- i sina namn.
Skånes Fria

Kvinnojourer i Skåne väljer könsneutrala namn

Kvinnojourerna i Höganäs och Ängelholm tar bort prefixet ”kvinno-”, för att markera att alla som utsätts för våld och förtryck kan få hjälp. Det osynliggör mäns våld mot kvinnor, menar riksförbundet Unizons förbundssekreterare.

Cecilia Nilsson är verksamhetschef på Familjefridsjouren i Höganäs. I år firar jouren, som 2010 var först ut i landet med att erbjuda skyddat boende för män, tioårsjubileum och passar på att byta namn.

– Vi är ofta ute och föreläser: på skolor, arbetsplatser, äldreträffpunkter, hos myndigheter. Många gånger har vi fått frågan om vi inte ska heta något mer inkluderande än kvinnojour, säger hon.

Vi träffas i verksamhetens ljust och färgglatt inredda lokaler i centrala Höganäs. På väggen ovanför den ena fåtöljen i samtalsrummet hänger utmärkelsen Kommunals jämställdhetspris 2011 i en ram.

Cecilia Nilsson fördjupade sig tidigt inom ämnet hedersrelaterat våld. Hon fick ganska snabbt upp ögonen för att många av de tjejer och kvinnor som sökte hjälp hos kvinnojouren också hade bröder, kusiner och killkompisar som var utsatta.

All personal får numera utbildning i att hantera hedersrelaterat våld och förtryck och även våld i samkönade relationer. Det kan till exempel handla om enkla, men inte helt självklara tumregler, som att alltid ta in telefontolk och inte låta en anhörig tolka åt den som söker stöd.

– Den tolkande vännen kanske i själva verket vill kontrollera. På samma sätt tar vi aldrig för givet att tjejkompisen som följer med den hjälpsökande verkligen är en tjejkompis. Hon kan vara en partner som tränger sig på, säger Cecilia Nilsson.

Två av de sex lägenheterna är öppna för män och hos socialtjänsten runtom i landet är det numera välkänt att just Höganäs specialiserat sig på att ta emot våldsutsatta män.

– Vi frågar aldrig någon som kontaktar oss för stödsamtal, parterapi eller rådgivning vad de definierar sig som. Men när det gäller boendena brukar socialtjänsten som hänvisar dem hit alltid berätta. Och till en lägenhet som är ett kollektiv måste vi veta i förväg av hänsyn till dem som redan bor där.

Inte bara enskilda personer utan också kvinnor med barn, män med barn och samkönade par med barn som blivit förtryckta av såväl partners, släktingar som hyresvärdar har börjat nya liv med skyddade identiteter på familjefridsjourens boenden.

– Vi tycker att familjefridsjour är ett bra namn eftersom en familj består av så många delar och kan se helt olika ut.

I fjol öppnade även Ängelholms skyddsjour upp för män i sina skyddade boenden. Samtidigt övergavs namnet kvinnojour.

Frågan ”ska vi även ta emot män” väcktes redan 2010 eftersom kommunerna uttryckte att behovet fanns. Vi började ta emot män på mottagningen och dag har vi ungefär hälften kvinnor och hälften män i stödsamtal. Men de allra flesta som söker skyddat boende är kvinnor, berättar verksamhetschef Lena Persson.

På boendena finns plats för 10 personer, men om det är par som kommer kan 20 personer tas emot. Ingen av platserna är öronmärkta för det ena eller andra könet och när det gäller antal medföljande barn finns inga begränsningar. På jouren arbetar både män och kvinnor.

– Tidigare fanns en del som uttryckte oro för att det inte skulle funka. Men det har inte varit några som helst problem. I sommar arrangerar vi läger tillsammans allihop. Vi hjälper individer i svåra situationer och det handlar inte alls om kön. Vi hjälper kvinnor, transpersoner, män och barn från hela landet.

Personerna i behov av skydd och stöd kan ha flytt från våld i en nära relation, likväl som från en familj präglad av hedersvåld eller en familj, sekt eller ett gäng som med våld eller hot om våld förtrycker ens sexualitet eller livsval.

– Alla som kommer hit är oskrivna blad med det gemensamt att de är offer för förtryck. Därför ville vi heta skyddsjour och hittills har alla välkomnat det, säger Lena Persson.

Än så länge är jourerna i Höganäs och Ängelholm de enda i hela landet som har valt att byta ut prefixet ”kvinno-”. Olga Persson, förbundssekreterare på Unizon, riksförbundet för Sveriges kvinnojourer, ser ingen namnbytartrend.

– Nej, däremot har flera kommunala verksamheter bytt namn till någonting med ”familjefrid” eller ”våld i nära relationer”. Men kvinnojourerna bygger på en idéburen, feministisk och politisk värdegrund som handlar hur vi ser på ojämställdheten mellan män och kvinnor. Att slopa termen kvinnojour är en problematisk glidning som osynliggör mäns våld mot kvinnor.

Hon tycker också att namnet ”familjefrid” bär klang av 50-talet, som kan verka exkluderande för våldsutsatta kvinnor.

– För många står ordet familj för patriarkala normer och även om familjefrid ska vara modernt kan det låta som att familjen är en institution som är helig. Att bevara familjen är redan en stark samhällsnorm som försvårar för kvinnor att lämna en våldsam man. De kan ha stora skuldkänslor över att splittra familjen.

Flera kvinnojourer i landet tar numera emot män, men få så aktivt som Höganäs och Ängelholms och inga andra i Skåne erbjuder boenden för alla kön, såvida de inte är medföljande barn.

Kvinnojourer över hela landet hjälper våldsutsatta män likväl som transpersoner, men att könsneutralisera namnet är att kalla en spade för någonting annat än en spade. Den som utövar våld är nästan alltid en man och bland dem som söker stöd på jourerna är 99 procent kvinnor, säger Olga Persson.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2020 Fria.Nu